Axelföljd

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Axelföljd är ett sätt att med bokstäver och siffror beskriva hur ett järnvägsfordons axlar är arrangerade.

UIC-systemet

Axlarna räknas från lokets framände till lokets bakände. Odrivna axlar (löpaxlar) betecknas med arabiska siffror, drivna axlar med latinska versaler. Alltså:

• 1, 2, 3 … – Antal löpaxlar
• A, B, C …
  • utan tillägg – Antal gemensamt drivna axlar. (A = 1 axel, B = 2 axlar och så vidare)
  • med ett tillagt o – Antal individuellt drivna axlar.
•   ' – Axlar eller grupper av axlar som inte sitter fast i ramverket markeras med en apostrof (PRIM).
• ( ) – Ifall löpaxlar finns markeras grupper av löp- och drivaxlar som sitter ihop i en gemensam ram/boggie skild från resten av loket inom parenteser. Efter parentes är apostrof inte nödvändig utan underförstådd. Skrivsätt som exempelvis (1'C)'(C1')' förkommer, även om mer korrekt är (1'C)(C1').
• + – Ett Plustecken markerar att fordonet är delat här. Ett exempel på ett delat lok är det svenska Dm3
• - – Ett Bindestreck anger att ett lok har en tender, ex vis ånglok.

Det amerikanska systemet

Det amerikanska systemet bygger på ånglok som har drivaxlar i mitten och ibland löpaxlar i ändarna. Dessutom skiljer det sig från det europeiska systemet genom att räkna hjul och inte axlar. Ett typiskt ånglok med 3 drivaxlar och 1 löpaxel i varje ände blir 2-6-2 med det amerikanska systemet. Finns inga löpaxlar skriver man 0. Ett lok med tre drivaxlar och inga löpaxlar blir således 0-6-0.

Typnamn

Vissa vanliga axelföljder på ånglok har dessutom haft särskilda namn. Listan nedan anger dels UIC-betekningen och dels namnet på axelföljden. Pacific var en axelföljd som läpade sig väl för höga hastigheter så i stort sett alla höghastighetsånglok som exempelvis Mallard och det svenska F har haft den axelföljden.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.

 Denna järnvägsrelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.