Konossement

Från Rilpedia

Version från den 28 maj 2009 kl. 14.39 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Ett konossement (eng. bill of lading) är en typ av transportdokument. Dokumentet är typiskt för sjötransporter och har hundraåriga traditioner. Konossementets betydelse i linjetrafik har minskat avsevärt men det behåller sin betydelse vid befraktning, speciellt för varor som ofta säljs under transporten, till exempel olja. Generellt sett kan man säga att konossementet är mer komplext än det vid linjetrafik oftare förekommande sjöfraktbrevet.

Till konossementets speciella karaktär hör att det representerar varan, det vill säga då man överlåter konossementet överlåter man varan som om man hade varan i sin besittning. Konossementet fungerar även som bevis över ett existerande transportavtal mellan avsändaren och transportören. Detta har en avgörande betydelse för mottagaren eftersom han då kan vara säker på att varorna är på väg, speciellt om det är fråga om ett s.k. ombordkonossement. I nordisk rätt gäller att endast om det uttryckligen nämns i konossementet är det inte överlåtelsebart.

Innehåll

Konossementets utfärdande

Konossementet utfärdas på avlastarens (den som fysiskt överlåter varan till transportören) begäran av transportören. Vid ett mottagningskonossement är det vanligen transportören själv som utfärdar dokumentet. Vid ett ombordkonossement är det vanligen någon från fartygets besättning (främst befälhavaren eller styrmannen) som utfärdar dokumentet för transportörens räkning. Konossementet utfärdas vanligen i tre originaldelar (ibland fler). Generellt sett kan man säga att den som har alla originaldelar av konossementet "på sin hand" har bestämmanderätt över varan då den är i transport. Konossementets rättsverkningar träder i kraft först då konossementet överlåtits till en person utanför transportavtalet. Typiskt för konossementet är att transportören endast kan lämna ut varan åt mottagaren om mottagaren kan uppvisa sin del av konossementet. Av konossementet skall framkomma mottagarens namn eller om det är överlåtelsebart en enhetlig överlåtelsekedja som leder fram till mottagaren i lossningshamnen. Konossementet kan även utfärdas in blanco. Om transportören lämnar ut varan utan att ha tagit emot mottagarens konossement har han begått ett transportavtalsbrott.

Transportörens ansvar för uppgifter

Transportören är ansvarig för alla uppgifter i konossementet och en mottagare i tredjemans ställning (dvs. mottagaren har inte ingått transportavtalet med transportören) har rätt att lita på att uppgifterna i konossementet stämmer överens med varan. Transportören skall då han tar emot varan skäligen granska den och om det är nödvändigt skriva in i konossementet brister i varans skick eller förpackning. Även om transportören inte haft möjlighet att granska varan måste han göra ett förbehåll i konossementet för att undgå ansvar för skador som uppstått innan transporten. Om transportören inte gjort ett förbehåll är han ansvarig för möjliga fel i varan som om felet uppstått under transporten (s.k. fingerat transportansvar, eng. implied transport liability). För att det fingerade transportansvaret skall uppstå förutsätts att en mottagare i tredjemans position i god tro (bona fide) löst ut konossementet. Transportören är även ansvarig för uppgifter om själva transporten, dvs. att lastningsdatum, lastnings/lossningshamnar osv. är korrekt inskrivna i konossementet (s.k. ansvar för oriktiga uppgifter, eng. liabilty for incorrect description).

I vissa fall kan det hända att avlastaren (t.ex. en säljare) vill att transportören skriver ut ett så kallat "rent" konossement (dvs. ett konnossement som inte innehåller några anmärkningar om varan) trots att varan de facto inte stämmer överens med vad som skrivits in i konossementet. Avlastaren kan då skriva ut ett brev enligt vilket transportören inte ansvarar för oriktiga uppgifter i förhållande till mottagaren, ett s.k. letter of indemnity. Användningen av sådana friskrivningsklausuler har dock diskuterats och ofta ansetts vara betydelselösa för en mottagare i god tro, p.g.a. allmänna internationella kontraktsrättsliga regler.

Källor

  • Haag - Visby reglerna
  • Hamburg konventionen
  • Nordiska Sjölagarna
  • Hellner, J. et.al. Speciell avtalsrätt II. Kontraktsrätt. 1 häftet Särskilda avtal. 4 upplagan 2005.
  • Falkanger, T., Bull, H.J. Inføring i sjørätt. 6 utg., 2004
  • Honka, H. New Carriage of Goods by Sea. The Nordic Approach .... 1997, Åbo Akademi

Externa länkar

Personliga verktyg