Hyponymi

Från Rilpedia

Version från den 15 december 2008 kl. 23.37 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Hyponymi är ett semantiskt förhållande mellan två ord, en hyperonym (ett överordnat begrepp) och en hyponym (ett underordnat begrepp). Hyperonymen täcker in fler saker medan hyponymen är exaktare och på så sätt får ett större innehåll.

Innehåll

Exempel på hyponymi

Relationen mellan orden människa och barn är en hyponymi.

Människa är ett överordnatt begrepp eller hyperonym då alla barn är människor men inte alla människor är barn.

Barn är ett underordnat begrepp eller hyponym då alla barn är människor men inte alla människor är barn.

Exempel på skillnader i betydelse och vidd

Om du blir ombedd att ange egenskaper som hyperonymen apa har gemensamt och egenskaper hyponymen schimpans har gemensamt kan du komma på fler saker som schimpanser har gemensamt då de liknar varandra mer än alla apor. Ordet schimpans är alltså mer betydelsetungt.

Om du vill hitta ett ord för så många djur som möjligt fungerar hyperonymen apa bättre. Ordet har alltså en större vidd.

Problem med hyponymibegreppet

Hyponymi är enklast att tillämpa på substantiv som i exemplen ovan, men det är ingalunda alltid möjligt (vad är hyperonymen till gren, smuts?). Än svårare kan det vara med andra ordklasser. Ändå möter i grammatiken termer som verba dicendi (sägesverb), verba sentiendi (känselverb), verba cogitandi (tankeverb) etc. Vidare bör väl hyponym och hyperonym tillhöra samma ordklass, men så är ej fallet i t.ex. röd, blå, grön... : färg.

Hyponymi i lexikografin

I enspråkiga lexika innehåller ofta ordboksdefinitionen en hyperonym till uppslagsordet. Detta fungerar väl så länge hyperonymen är mer känd än hyponymen, vilket är fallet i ordförrådets mindre frekventa skikt. Definitioner av välkända begrepp, däremot, blir lätt meningslösa från informationssynpunkt. Det finns dock forskare som menar att det är möjligt att finna ett litet antal ord vilka kan fungera som ultimata deskriptorer, s.k. semantiska primitiver. Den mest kända företrädaren för denna idé (som går tillbaka på filosofen Leibniz) är lingvisten Anna Wierzbicka.

Personliga verktyg