Dexys Midnight Runners
Från Rilpedia
 |
Artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
Dexys Midnight Runners (gruppen stavade genomgående namnet utan genitivapostrof) är en brittisk new wave- och northern soul-grupp från Birmingham bildad 1978 under ledning av Kevin Rowland. Gruppen hade sina största framgångar under första halvan av 1980-talet.
Rowland kom i stort att bli de enda genomgående medlemmen i gruppen, delvis beroende på dennes ytterst krävande ledarskap och många infall. Med "Dexys" (döpt efter drogen dexedrin) ville han skapa ett modernare soulsound men han gjorde ofta gester av olika slag mot sina förebilder, bland andra Jackie Wilson och The Four Tops. Dexys fick 1980 stora framgångar med singel Geno och debut-LP:n Searching For The Young Soul Rebels. Redan efter en LP var den ursprungliga gruppen upplöst men Rowland behöll likväl namnet. På efterföljaren Too-Rye-Ay (1982) blandade han soul och influenser från irländsk folkmusik samtidigt som gruppen även fick en enorm framgång med singeln Come On Eileen, vilken är deras mest kända låt.
Under kommande år utmärkte sig Rowland ofta för sina utspel, något som onekligen bidrog till uppmärksamhet om än inte alltid av positivt slag. Till exempel hånade han den amerikanske radioprataren Thomas Dolby i en intervju med denne vilket inte gjorde försöken att slå i USA lättare. Stundtals kommunicerade han med sina fans via annonser i brittisk press. Inför gruppens sista LP, Don’t Stand Me Down (1985) vägrade Rowland konsekvent släppa några singlar då han menade att LP:n skulle höras i sin helhet. Efter att denna platta floppat rejält lade han ned gruppen.
Under följande år släppte Rowland ett par skivor med stora mellanrum, delvis på grund av ett svårt narkotikamissbruk. Slutligen återbildade han Dexys Midnight Runners för en rad konserter 2005. Bandets produktion karaktäriseras av en medryckande och dansvänlig soulrock med provocerande texter som i hållningen lätt för tankarna till Morrissey och The Smiths.
