Slaget vid Kalkafloden
Från Rilpedia
| Del av Mongolinvasionen | |||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| Mongoler | Ryssar m.fl. | ||||||
| Befälhavare | |||||||
| Tsubotai och Jebe | Ryska furstar | ||||||
| Styrka | |||||||
| 20000-25000 | 80000 | ||||||
Slaget vid Kalkafloden var det första slaget mellan mongoler och östslaver. Mongolernas egentliga motståndare var kumanerna men dessa hade lyckats ingå ett förbund mot mongolerna med furstar från Galizien, Volynien, Kursk, Kiev, Tjernigov och Rostov-Suzdal. Totalt bestod denna armé av 80000 man medan mogolerna bara kunde uppbringa 20000-25000 ledda av Tsubotai och Jebe.
När härarna möttes vid Dnepr använde mongolerna den taktik som hade fungerat så många gånger tidigare: de låtsades fly. Efter nio dagar befann de sig vid Kalkafloden. De förföljande soldaterna vad då utsprida och upprymda av segervittring. När delar av den förföljande armén hade korsat floden vände mongolerna om och krossade först kumanernas ryttare som var snabbast och sedan de ryska ryttarna. När dessa flydde bakåt uppstod panik och det blev en lätt seger för mongolerna. Sex furstar och 70 adelsmän stupade på motståndarsidan.
Källor
John Man: Djingis Khan, 2004, Joachim Retzlaff (övers.).
