Medling
Från Rilpedia
Med medling avses en förhandling, som har till avsikt att lösa en tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare, äkta makar eller i andra fall där två eller flera parter har motsättningar de inte själva har löst. Medlingen sker ofta under ledning av en opartisk ordförande, en medlare. Medling sker även i brott. Då mellan gärningspersonen och den brottsutsatte, alternativt mellan gärningspersonen och anhöriga till den brottsutsatte vid dödsfall till följd av brottet. Medlaren är i samtliga varianter av medling en partsneutral person, med eller utan utbildning. I Sverige finns såväl akademiska, som rent professionella, utbildningar inom Medling.
Innehåll |
Tankarna bakom metoden
Utgångspunkt för en medlare är att det är konfliktparterna själva som ska – och kan – lösa sin konflikt. Det är konfliktparterna som äger konflikten och är experter på den. Om konfliktparterna själv jobbar fram lösningen känner de större ansvar för att den ska fungera och sannolikheten är större att de fullgör sina åtaganden. Det innebär att det också är viktigt att deltagandet i medlingen är frivilligt och kan avbrytas när som helst.
Medan konfliktparterna har ansvaret för innehållet, är medlarens ansvar själva processen. En konfliktsituation är ofta kaotisk. Det gäller för medlaren att skapa trygghet och en struktur genom vilken konfliktparterna konstruktivt kan kommunicera med varandra. Konfliktparterna skall känna förtroende för medlarens kompetens och opartiskhet. Medling är ofta konfidentiell, vilket också medför trygghet för konfliktparterna.
En av grundtankarna med medling är att parterna skall kunna fortsätta någon form av relation. Det här är en av medlingens starkaste punkter; att parterna inte skall fortsätta med en destruktiv relation. Konflikter som ”löses” genom någon form ”överkörning” eller avståndstagande, lämnar en rest som mycket väl kan leda till nya konflikter senare och på andra håll. Samtidigt så handlar medling inte om att fördela skuld eller fördöma någon.
Det faktum att en medlingsprocess också är utvecklande för parterna har uppmärksammats mycket. Genom erfarenheten från en medling får man med sig nya sätt att tänka, och kan agera mer konstruktivt vid framtida konflikter. Medling har därför också kallats för ”fredsrörelse på gräsrotsnivå”.
Stegen vid medling
En medlare kontaktas oftast av en av parterna, och medlaren tar i sin tur kontakt med den andra parten. Om båda parterna är villiga att delta, är det bara att komma överens om tid och plats. Väl i medlingssituationen får parterna redogöra för sina respektive bilder av situationen. Medlarens uppgift är sedan att se till att båda parterna förstår den andres bild av situationen – vilket inte är detsamma som att hålla med.
Fokus kommer sedan att ligga på framtiden, vad parterna kan göra för att lösa konflikten. Parterna försöker komma på olika alternativ, och tillsammans kommer de fram till vilket alternativ som parterna känner är det rätta. Det viktiga här är att skilja på sak och person, och på intressen och behov. Det gemensamma beslutet bör sedan formuleras i skriftlig form. Detta kan vara tillräckligt för att hantera konflikten, men det kan vara bra att komma överens om att ha ytterligare ett möte för att stämma av hur det har gått. Det är alltid bra att som medlare utgå ifrån att en medlingsprocess tar upp mer än ett möte, då konstruktiv konflikthantering tar sin tid.
Medling vid brott
Vid medling vid brott är syftet inte att komma fram till en gemensam överenskommelse. Mötet skall i stället vara ett tillfälle för brottsoffret att bearbeta händelsen och för brottslingen att förstå konsekvenserna av brottet. Målet med medlingen är att minska de emotionella effekterna av den brottsliga handlingen. Medlingen är frivillig för båda parter. Medlingen regleras genom Lagen (2002:445) om medling med anledning av brott som gäller sedan 2002.
Se även
