Placeboeffekt

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll.

Placeboeffekt (eller förväntanseffekt) är den del av ett läkemedel eller en behandlings verkan som inte beror på de faktiskt verkande beståndsdelarna, utan som kan hänföras till patientens egna förväntningar på att medicinen och behandlingen ska hjälpa denne att tillfriskna.

Placebo dyker upp som medicinsk term först på 1950-talet då man börjar göra randomiserade läkemedelsstudier. Trots att man i kontrollgrupperna fick behandling med overksamma substanser så kunde dessa patienter blir friskare eller åtminstone känna sig friskare, effekten kunde ibland vara betydande. Denna effekt måste dras ifrån de verksamma substansernas effekt för att få en sann bild av deras verkan.

För att minimera placeboeffektens inverkan på studieresultatet i kliniska studier av läkemedel på patienter, så utförs dessa så långt möjligt som dubbelblint. Det vill säga varken läkare eller patient vet vilka patienter som får den verksamma substansen och vilka som får ett verkningslös "blindpreparat" eller "blindtablett", som är ett medel som ser ut som ett läkemedel men som inte innehåller någon verksam substans. Sådana brukar populärt kallas för sockerpiller, men man brukar också tala om blindpreparatet som just placebo.

Placebo har starkast effekt vid behandling där patientens upplevelse är en stor del av sjukdomen, som vid kroniska smärttillstånd och depression.

Även om många har en klar uppfattning om ordets innebörd har det varit svårt att definiera placebo. Konflikten ligger i begreppets omfattning. Skall det bara inkludera overksamma substanser som ges i syfte att lindra sjukdom, eller skall samtliga faktorer som påverkar behandlingsresultatet omfattas, som exempelvis attityder hos läkare och vårdpersonal?

Placebo har påvisad effekt för flera skilda fysiologiska processer. Faktorer som styr hur kraftfullt behandlingsresultatet av en placebobehandling är främst förväntan, men även betingning har påvisad effekt. Förväntan i sin tur kan stärkas av en rad faktorer, om patienten tror sig få ett dyrt läkemedel så blir i regel placeboeffekten starkare än om de tror sig få en billig. ^[1] Även placebots färg och form kan påverka hur effektivt det upplevs.^[2]

Placebo är latin och betyder "jag vill behaga". Ordet inleder en katolsk vesper för nyligen avlidna och återfinns i psaltaren; "jag skall behaga min herre i de levandes land".

Placebo har även en motsats; nocebo (lat. "jag skall skada"), som innebär att negativa förväntningar kan minska en medicin eller behandlings effekt. Noceboeffekt har även kunnat konstateras genom att kontrollgrupper vid läkemedelsstudier som ovetande får overksamma substanser ändå kan få den typen av biverkningar som den faktiska medicinen skulle kunna ge.

Referenser

1. ↑ Birgitta Gerne, Dyrare placebo bättre än billigare (2008) Läkemedelsvärlden. På internet 2008-05-09.
2. ↑ Malin Avenius, Placeboeffekten - tankens makt över kroppen (2006) Tidningen Apoteket. (Nr. 2). På internet 2008-05-09.