Avstavning

Från Rilpedia

Version från den 10 januari 2009 kl. 14.35 av BOTarate (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Att avstava innebär att i skrift dela upp ett långt ord i slutet av en rad i två delar, avskilda med en divis (bindestreck) efter första delen, varefter sista delen av ordet överförs till nästföljande rad. Avsikten är att på detta vis åstadkomma en satsyta med en jämnare marginal, vilket ökar textens läsbarhet.

Innehåll

Avstavningsregler i svenskan

Sammansatta ord delas om möjligt upp i de icke sammansatta ord som de består av:

  • sommar-lov
  • kör-stycke
  • morgon-tidning

Om den första delen i ett sammansatt ord avslutas med dubbeltecknad konsonant, och om den andra delen inleds med samma konsonant, skrivs normalt endast två konsonanter ut. Däremot tillåts samma tre konsonanter i rad om avstavning sker mellan ordleden:

  • straff-fånge
  • topp-prestation
  • vall-låt

Avstavning på svenska av icke sammansatta ord sker enligt en av två principer, ordledsprincipen och enkonsonantsprincipen.

Ordledsprincipen

Även ord som inte är sammansättningar består ofta av olika delar, t.ex. grundord, avledningsändelser, böjningsändelser och förstavelser. Avstavning enligt ordledsprincipen tar hänsyn till dessa delar. Från och med tolfte upplagan av SAOL innehåller ordlistan information om ordled, och i förordet rekommenderas ordledsprincipen som modell för avstavning. Samma avstavningsprincip används i Nationalencyklopedins ordbok.

Avledningsändelser

  • social-ism
  • fisk-are
  • erfaren-het

Böjningsändelser

  • sak-en
  • lök-arna
  • stöt-ande

Om det inte går att urskilja någon gräns mellan olika ordled (t.ex. springa) måste enkonsonantsprincipen användas. Detta gäller även om avstavningen annars skulle bli löjeväckande eller göra det svårare att tolka ordets betydelse (t.ex. kommat-era).

Enkonsonantsprincipen

Enkonsonantsprincipen är den traditionella principen för avstavning, och innebär att man mekaniskt flyttar en konsonant till nästa stavelse:

  • socia-lism
  • stö-tande
  • sprin-ga

Från denna regel finns fem undantag:

1. Sje-ljud Alla bokstäver i bokstavsgrupper som betecknar sje-ljud placeras i den andra halvan av ordet:

  • männi-ska
  • ma-skin
  • mar-schera

Om sje-ljudet skrivs med ssi används huvudregeln:

  • disku-ssion

Om sje-ljudet stavas med ssj avstavas ordet mellan före sj:

  • rys-sja
  • häs-sja

2. Bokstavsgruppen ng Om bokstäverna ng står för ett enda ljud placeras ng före bindestrecket:

  • ving-ar
  • krång-lig
  • sväng-er

Om g:et i ng uttalas som g används däremot huvudregeln:

  • bin-go
  • tan-go

3. Bokstavsgruppen ck Bokstavsgruppen ck kan antingen delas upp eller placeras i den första stavelsen:

  • vack-er eller vac-ker
  • myck-et eller myc-ket

4. Bokstaven x Bokstaven x placeras alltid i den första stavelsen:

  • box-are
  • vax-ade
  • tax-ar

5. Betoning För ord (främst lånord) som har betoningen på någon annan stavelse än ordets första stavelse, förs så många konsonanter som går att uttala i följd till den andra stavelsen:

  • pro-gnos
  • elek-tron
  • indu-stri

Ett undantag från detta undantag är transport, som måste avstavas trans-port.

Avstavning i ordbehandlingsprogram

Delvis automatisk avstavning förekommer bland annat i ordbehandlingsprogram. Däremot måste användaren vara medveten om att avstavning i ordbehandlingsprogram alltid måste kompletteras med manuell kontroll – datorprogram har svårt att skilja mellan betydelsen i till exempel maj-stång och majs-tång.

Manuell avstavning görs med tangenten för vanligt minustecken, eller med s.k. mjukt bindestreck. Ett mjukt bindestreck (soft hyphen, Unicode U+00AD) visas inte om ordet kan placeras i sin helhet på en och samma rad. Om utrymmet i slutet av raden blir så litet att ordet behöver avstavas, görs avstavningen på det ställe där det mjuka bindestrecket har infogats.

Om man vill undvika radbyte till exempel i ett sifferuttryck, infogas ett s.k. fast mellanrum istället för ett vanligt mellanslag. Ett fast mellanrum (non-breaking space, Unicode U+00A0) anges i ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word i Windows med tangentbordskombinationen Ctrl+Skift+Blanksteg. I Mac OS X används Alt+Blanksteg i alla program.

I LaTeX-kod avstavar programmet ofta själv, men ibland kan det behöva lite vägledning. Då kan man infoga teckenkombinationen \- i ordet, på följande sätt: re\-konst\-ruera. \- infogas där man kan tänka sig att avstava ordet. Krävs ingen avstavning alls kommer inte dessa tecken att synas i det färdiga dokumentet. En anledning till att man kan behöva vägleda programmet på detta sätt kan vara att man råkar ut för en s.k. bad box, dvs. att textraden fortsätter ut i marginalen på dokumentet.

Källor

  • Svenska språknämnden: Svenska skrivregler, Liber, Stockholm 2005, 2. upplagan, 5. tryckningen. ISBN 91-47-04974-X. 
  • Svenska akademien: Svenska akademiens ordlista över svenska språket, Norstedts (distr.), Stockholm 1998, 12:e uppl. ISBN 91-7227-032-2. 

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg