Tibetansk spaniel
Från Rilpedia
Tibetansk spaniel är en hundras som tillhör gruppen sällskapshundar. Tibetansk spaniel är en relativt liten men välproportionerad hundras av typen tempelhund. Mankhöjden ska vara ungefär 25 cm, något mindre än kroppslängden. Rasstandarden tillåter alla färger och en tibetansk spaniel kan vara vit, ha blandade färger eller till och med vara helt svart. När hunden går bär den svansen som en plym över ryggen. Andra kännetecken är en stolt hållning och en ymnig man på bröstet.
I Sverige har rasen funnits sedan början av 1950-talet. Den har blivit en populär sällskapshund tack vare sin livlighet och intelligens. Den är tillgiven, men också självständig, och mycket uthållig.
Den tibetanska spanieln är egentligen inte en riktig spaniel utan det var människorna i Tibet som valde att kalla hundarna spaniellar efter de populära hundraserna i Europa. Detsamma gäller tibetansk terrier.
Innehåll |
Historia
I sitt hemland, Tibet, var den tibetanska spanieln en respekterad klosterhund. Dess päls är kortare än sina släktingars, den tibetanska terriern och lhasa apso, så man räknar med att den tibetanska spanieln var en inomhushund. Den tibetanska spanieln användes som vakthund i klostren på grund av sitt vakande sätt, och detta är också idag ett typiskt drag för de tibetanska spanielarna. Den låg på klostrets murar och varje gång en främling sågs skällde hunden till. Ännu idag så söker sig de tibetanska spanielarna till ett högt ställe, som ett fönster eller på höga stenar, för att hålla öga på omgivningen. Den tibetanska spanieln användes också i böneborden. Den var högt respekterad och därför sålde man inte den tibetanska spanieln, istället kunde man ge den i gåva.
Den första kända tibetanska spanieln som kom till Europa var antagligen Lhasa, som fördes till England år 1905. Doktor Greig som var känd för att vara en aktiv uppfödare av tibetanska terrier-hundar, började på 1920-talet avla Tibetanska spaniel-hundar. 1934 grundades den första klubben för tibetanska hundraser, men andra världskriget stoppade all hundhobby. Efter kriget hittade man bara en tibetansk spaniel i England, nämligen hanen Skyid och med honom startade en ny kennel för tibetanska spaniel-hundar.
Rasens popularitet växte snabbt i de västerländska länderna.
Om rasen
Den tibetanska spanieln är en liten, pigg och ivrig hund. Den är glad och självsäker till sättet och är mycket trogen till sin ägare. Hunden kan vara lite försiktig mot främmande människor.
Den tibetanska spanielns huvud är litet jämfört med kroppen. Nosen skall helst vara svart. Ögonen är mörkbruna, klara och livliga. Ögonen sitter rätt lång från varann. Ögonvitan får inte synas. Den tibetanska spanieln försöker alltid titta förbi främlingar. Svansen är fäst högt upp, mycket lurvig och bildar en liten, lös "kringla" ovanför ryggen. Om hunden är glad kan den vifta lite lätt på svansen, men om den känner sig mindre glad kan svansen glida ner från ryggen, nästan mellan benen. Den tibetanska spanieln rör sig glatt, nästan skuttar fram. Den rör sig självsäkert framåt med en gnutta värdighet.
Källor
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
