Raid
Från Rilpedia
RAID (IPA: [reɪd]) är en akronym för Redundant Array of Independent Disks, ungefär "feltolerant uppsättning av oberoende hårddiskar". En alternativ innebörd är Redundant Array of Inexpensive Disks, "feltolerant uppsättning av billiga diskar". RAID är en metod för att få två eller fler hårddiskar att samarbeta som en enhet, ofta med avsikter som att minska risken för dataförlust, öka åtkomsthastighet och/eller att få en stor enhet av flera mindre. Detta kan göras med hårdvara eller mjukvara, men i allmänhet brukar hårdvara föredras om det inte finns starka ekonomiska skäl.
Innehåll |
Nivåer
Det finns flera olika sätt att sätta ihop diskarna. Man brukar skilja på varianterna genom att ange en nivå. Det finns fler än dessa, men 0, 1 och 5 är de som används i praktiken i någon större utsträckning. Dessutom kan olika RAID-nivåer sättas samman till "nästlade" nivåer. Dessa brukar ha två- eller tresiffriga beteckningar där siffrorna motsvarar vilka RAID-nivåer som kombinerats och i vilken ordning, ofta med plustecken mellan siffrorna. (Exempel på det är till exempel RAID 1+0, även känt som RAID 10.)
RAID 0
Den enklaste formen av RAID, som endast går ut på att öka åtkomsthastigheten och lagringsutrymmet utan att öka feltoleransen. Den ingick inte i de ursprungliga nivåerna. En sammanslagning av ett antal, vanligen två, lika stora diskar till en logisk enhet. Alla data som skrivs till enheten sprids ut jämnt över alla diskarna. På det här sättet vinner man prestanda, eftersom flera diskar kan arbeta samtidigt. Det totala utrymmet blir summan av diskarnas individuella storlek, men om en disk går sönder förloras alla data på alla diskar. Ju fler diskar man använder, desto större är risken att data går förlorade.
En variant på detta är JBOD, eller Just a Bunch Of Disks ("bara en bunt diskar"). Här slås flera diskar samman rakt av till en enhet, utan att data sprids ut jämnt fördelade. Det används oftast när man på enklast möjliga sätt vill slå ihop flera enheter till en enda, utan andra avsikter. Det kan sägas motsvara att skapa en partition som sträcker sig över flera diskar. Dock minskas risken för dataförlust något, gentemot vanlig RAID 0, eftersom det är litet mindre risk att data hamnar på två eller fler diskar och därmed att mindre mängd data kan återskapas om en disk kraschar.
RAID 1
Ett antal, vanligen två, lika stora diskar speglas så att alla innehåller en exakt kopia av samma data. Det tillgängliga utrymmet blir aldrig mer än vad en disk skulle rymma själv, men i gengäld kan alla utom en disk gå sönder innan data förloras. Det har även fördelen att läsprestanda kan höjas, då varje disk var för sig kan användas för läsning. Denna variant är vanligast i bättre kontorsdatorer.
RAID 5
Tre eller fler lika stora diskar sätts ihop så att varje disk delvis innehåller en checksumma, XOR, av de andra diskarna. Checksumman tar totalt upp utrymme motsvarande exakt en disk, men sprids ut över alla diskarna av prestandaskäl. Resten av diskarna sätts ihop och kan användas i sin helhet för lagring. Checksumman gör att en förlorad disk kan återskapas med hjälp av checksumman och de återstående diskarna. Om man sätter ihop n diskar med RAID 5 så kommer man att kunna utnyttja n − 1 enheter utrymme, och man kan förlora en disk utan att förlora någon data. Den här varianten är vanlig i servrar, ofta med 3-6 diskar.
RAID 1+0
Detta är en RAID av RAID-enheter, något som inte var en del av de ursprungliga RAID-nivåerna. Två eller flera RAID 1-enheter (speglade diskar) sätts samman med RAID 0. Detta ger god prestanda och en god chans att överleva om flera diskar går sönder samtidigt, eftersom samtliga diskar i minst en av RAID1-enheterna måste gå sönder innan hela RAID 1+0-enheten fallerar. Denna lösning är dyr men vanlig på databasservrar och andra maskiner där prestanda och kraschsäkerhet är viktigare än priset.
RAID 0+1
Två eller flera RAID 0-enheter sätts samman med RAID 1. Prestanda som 1+0, men med sämre kraschsäkerhet vid större antal diskar eftersom det räcker med att en disk i varje RAID 0-enhet går sönder, därför mindre använd. För den vanligaste konfigurationen, fyra diskar sammansatta i par, är dock 1+0 och 0+1 likvärdiga.
Historia
RAID föreslogs första gången 1988 av David A. Patterson, Garth A. Gibson och Randy H. Katz i deras artikel "A Case for Redundant Arrays of Inexpensive Disks (RAID)". Det publicerades vid SIGMOD-Konferensen 1988, vilket var första gången termen RAID användes. Artikeln var startskottet för vad som sedan blev en hel industri. Den tidigare filosofin var att utveckla individuella diskar med inbyggd och allt mer sofistikerad feldetektering och felkorrigering. Nackdelen med de komplexa diskarna var ett högt pris och det faktum att man ändå tvingades utveckla stöd för striping (senare RAID 0) och spegling (senare RAID 1). Med RAID kunde man dra nytta av att kunna använda prisvärda, massproducerade diskar och istället bygga in mer funktionalitet för felkorrigering i den programvara som styr disksystemet.
Externa länkar
- Information om RAID (engelska)
- Raid Controller Information (german)
