Max von Laue
Från Rilpedia
Max Theodore Felix von Laue, född i Pfaffendorf nära Koblenz 9 oktober 1879 , död i Berlin 24 april 1960, var en tysk fysiker och nobelpristagare i fysik 1914 för upptäckten av röntgendiffraktion i kristaller.
Max von Laue var professor i fysik vid universiteten i Zürich, Frankfurt a.M. och Berlin. Han har bidragit till teorin för elektromagnetismen och relativitetsteorin. Mest berömd är han för sina undersökningar om röntgenstrålning och kristallstruktur. Hans idéer att använda kristaller som gitter för att påvisa röntgenstrålarnas interferens var de avgörande beviset för att röntgenstrålningen är av elektromagnetisk natur. Samtidigt erhölls en metod dels att studera kristallernas struktur, dels att analysera röntgenstrålningen.
Medlemskap i akademier
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Max von Laue invaldes 1947 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Källor
- Nordisk familjebok (1958)