Äggblåsa
Från Rilpedia
Äggblåsor är de påsliknande cellanhopningar i äggstockarna som innehåller en äggcell, och från vilka ägget släpps loss under ägglossningen. Äggblåsan består av ett yttre fibröst hölje som även innhåller blodkärl, som invändigt är täckt med flera lager celler och en genomskinlig vätska som innehåller stora mängder av proteinet albumin, i vilket ägget - oocyten - vistas. Processen att färdigbilda ägg kallas oogenes.
Vid varje ögonblick kan man i äggstockarna hos en fertil kvinna hitta äggblåsor i olika utvecklingsstadier - primära äggblåsor, sekundära äggblåsor och mogna äggblåsor som ibland kallas Graafska folliklar. En äggblåsa som släppt ifrån sig sitt ägg omvandlas till en gulkropp, vars största funktion är produktion av hormonerna östrogen och progesteron.
Äggceller, liksom spermier, bildas genom den typ av celldelning som kallas meios, en process som sker i två delningssteg. För varje primär cell som genomgår meios bildas fyra celler. Av dessa fyra blir bara en en funktionell äggcell. Den första celldelningen sker i äggblåsan, och en äggblåsa som är färdig för ägglossning innehåller en sekundär oocyt.
Processen för att bilda ägg börjar i äggstockarna, och regleras av follikelstimulerande hormon (FSH). FSH gör så äggblåsorna växer till, och stimulerar utsöndring av östrogen från cellerna i äggblåsan vilket får ägget att mogna.
Celldelningen är asymmetrisk; förutom den sekundära oocyten bildas en liten polkropp som saknar känd funktion, och småningom tillbakabildas. Hos människa, och hos de flesta andra ryggradsdjur, är det denna primära oocyt som frisätts vid ägglossning, och meiosens sista celldelning sker först om ägget blir befruktat.
