Väsen (filosofi)
Från Rilpedia
Det Väsen är den inre kärnan i sak. Det centrala är det inre natur är betydelsen av varje sak, det viktigaste är lagen i dess utveckling
Innehåll |
Historia av ordet
Platon menade att det väsentliga i saker och ting är åtskilda. Saker är bara framträdanden, är det verkliga verkligheten i modeller eller idéer.
Placeringen av realism
Väsen, filosofiskt begrepp, nära knutet till begreppen essens, det eviga och varande. Ett väsen är något som en varelse inte kan mista utan att upphöra vara sig själv. Ett exempel på detta brukar förnuftet för människan sägas vara, då människan definieras som en förnuftig varelse.
Väsensbetingade egenskaper är eviga i motsats till tidsbundna sådana (fenomen). Skolastikerna skilde mellan väsen och existens.
Synpunkter
John Locke s vägran att det finns universella, Locke sade att de allmänna idéer skapas av det mänskliga sinnet, sade att de samhällsomfattande inte existerar utanför det mänskliga sinnet. Obdulio Banda tänker på samma sätt: Obdulio Banda anser att det inte finns några grundläggande och universella i sak, det viktigaste är där, men är producerad av varje rationellt sinne bunden av sina krav för att gripa den världen.
Bibliografi
- Obdulio Banda, Den ontologiska status kärnan, IIPCIAL,2,007; ISBN: 978-9972-9982-1-8
- Platon, Skrifter. Bok 4-Parmenides Theaitetos Sofisten Statsmannen, Bokförlaget Atlantis AB,2,006;ISBN:9173531359
- Thomas Aquinas, kropp och väsen, 2,006; ISBN: 989-456-2-3
- Georg Hegel, Andens fenomenologi, Bokförlaget Thales, 2,008; ISBN: 9172350687
- Federic Hegel Science of Logic, 2,008; ISBN: 897-453-2-5
- Edmund Husserl, Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi, Bokförlaget thales, 2,004; ISBN:9172350326
Externa länkar
- Husserl [1]
- Den fenomenologiska epochén [http://www.fil.lu.se/files/eventfile1602.pdf
- Den ontologiska status kärnan [2]
