Belfast

Från Rilpedia

Version från den 13 mars 2009 kl. 21.38 av Synthebot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Staden i USA med samma namn hittas på Belfast, Maine


Belfast
Béal Feirste
Karta
Karta med Belfast markerat
Area: 115 km²
Huvudort: Belfast
Invånarantal: 277 391
Väggmålning på Newtownards Road (östra Belfast i bakgrunden). Harland and Wolffs skeppsvarv. Målningen påminner om det kanske mest kända skepp som byggts på varvet, Titanic

Belfast (iriska: Béal Feirste) är huvudstad och även den största staden i Nordirland. Sedan 1973 har staden varit ett administrativt distrikt och omfattar det närliggnade området.

Staden har fått sitt iriska namn av floden Farset, som nu för det mesta går i rör under staden. Idag är den viktigaste floden i Belfast Lagan. Staden ligger vid mynningen av Lagan vid Belfast Lough och är omgiven av berg, däribland Black Mountain, Cavehill och Castlereagh Hills.

Belfasts centrum har under senare tid blivit mycket upprustat, framför allt i området kring floden. Många delar av staden är bilfria. De viktigaste byggnaderna är från den viktorianska och edvardianska tiden och några av dem är Queen's University från år 1849, rådhuset (1903) och Ulster Bank (1860).

Staden har även världens största torrdocka som är belägen vid Harland and Wolffs skeppsvarv. De två enorma kranarna Samson och Goliath är kända landmärken. Varvet är också känt för att ha konstruerat Titanic.

Det finns två flygplatser i Belfast; Belfast City Airport vid Belfast Lough och Belfasts internationella flygplats vid Lough Neagh.

Etnisk delad stad

Staden har sedan länge varit delat i katolska och protestantiska områden. Efter att The Troubles startade i slutet av 1960-talet har det tillkommit stora avspärrningar mellan stadsdelarna och många av spärrarna är fortfarande kvar, även om Det provisoriska IRA har utlyst vapenvila sedan 1997 och staden anses mer fredlig.

Vissa delar av Belfast är känt för sina politiska väggmålningar, så kallade muralmålningar. I det protestantiska området runt Shankill Road, Newtownards Road och Sandy Row finner man målningar som uttrycker lojalitet till Storbritannien, medan det i de katolska områdena som Falls Road, Ballymurphy‎, Whiterock, Short Strand‎ och Ardoyne är republikanska ideal som framställs. Här finns också det närmast mytomspundna Milltown Cemetery, där IRA begraver sina döda från Belfastområdet.

Det nordirländska fredsavtalet från 1998 må ha lett till mindre våld, men Belfast är fortfarande en delad stad, där protestanter och katoliker bor skilda åt. Spänningarna i samhället är starka och särskilt utsatta är de människor som bor i områden där katolska och protestantiska arbetarkvarter möts.

På flera platser i staden har det byggts höga stängsel eller murar, den så kallade Fredsmuren i Belfast, för att hålla isär olika grupper. Den första restes i västra Belfast mellan det katolska Falls Road och det protestantiska Shankill Road under 1970-talets första år. Nya barriärer har kommit till även efter att fredsavtalet slöts och en del av de gamla har förstärkts och förlängts.

I början av 1990-talet fanns det 18 "fredsmurar" i hela Nordirland. Drygt tio år senare är de 40, varav de flesta finns i Belfast.

Det är i stadens norra del som situationen är mest komplicerad. Här kan katolska och protestantiska kvarter ligga om vartannat. Och det är vid gränserna mellan områdena, så kallade interface areas, som spänningarna är som störst. Arbetslöshet och sociala problem bidrar till motsättningarna. Vart femte politiska mord under konfliktåren 1969–1998 skedde i den här delen av Belfast.

Även under 2000-talet har incidenter hänt men inte i samma mängd, ex:

  • 2001 blev det oroligheter i Belfast, då de katolska skolbarnens föräldrar ansåg att i enlighet med Långfredagsavtalet skall barnen kunna gå till skolan Holy Cross Girls Primary School, genom att gå igenom ett protestantiskt område, för att slippa gå en lång omväg. Det är barn från det katolska Ardoyneområdet som går igenom protestantiska Glenbrynområdet. Sträckan de går är 400 meter. Barnen behövde poliseskort, då protestanterna i området tyckte att det var en provokation från katolikerna, och försökte hindra dem från att gå igenom området. En strid bröt ut och de katolska nationalisterna och de protestantiska unionisterna slogs med varandra och polisen. 21 personer skadades. Efter förhandlingar löstes konflikten.[1] Skolbarnen går med polisbeskydd till skolan.
  • 2001 - 2002 börjar gränstrider mellan katolska Short Strand och protestantiska Cluan Place. I och med att det sker en trafikolycka där en 19-årig protestantisk pojke dör och föraren i bilen som kör på är katolik. Detta utlöser en våldsvåg av hämndaktioner från båda håll. Efter att man sätter up övervakningkameror och högre stängsel mellan områderna slutar våldet

Bilder



Nordirlands distrikt

Antrim - Ards - Armagh - Ballymena - Ballymoney - Banbridge - Belfast - Carrickfergus - Castlereagh - Coleraine - Cookstown - Craigavon - Derry - Down - Dungannon and South Tyrone - Fermanagh - Larne - Limavady - Lisburn - Magherafelt - Moyle - Newry and Mourne - Newtownabbey - North Down - Omagh - Strabane

Personliga verktyg