Uralstring

Från Rilpedia

Version från den 8 februari 2009 kl. 21.33 av JoergenB (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Denna artikel handlar om en historisk teori; för moderna teorier om abiogenes, se Livets uppkomst.

Uralstring, även kallad generatio æquivoca eller generatio spontanea, en fram till för några hundra år sedan spridd uppfattning om att vissa djur och andra organismer skulle uppstå ur död materia (abiogenes) som jord och vatten, eller exempelvis fluglarver ur ruttnande kött.

Människor har sedan urminnes tid känt till att vissa djur och växter fortplantar sig, exempelvis husdjur genom att föda ungar eller lägga ägg, och säd genom att sätta frö. I många andra fall var detta inte alls lika uppenbart. Till exempel verkade grodor (som ju är landdjur) att uppstå i dyiga vattensamlingar, och svampar att spontant växa upp ur marken. Många insekter verkade också att uppkomma utan att det fanns några ägg eller ungar som gav upphov till dem. På liknande sätt verkade mögel att kunna uppstå i gammal mat, maskar i ostar, och fluglarver i ruttnande kött.

Teorin om uralstring var att det man tyckte sig se faktiskt också var det som skedde. Eftersom denna teori verkade att ha ett så starkt stöd i erfarenheten, omfattades den av de flesta, både av lekmän och lärda. Med uppfinningen av mikroskopet kom dock upptäckten av insektsägg. Noggranna försök lyckades visa att insekter inte kan uppkomma från substrat som hållits fullständigt isolerade från omgivningen. Även i övrigt klarnade bilden av fortplantningsmekanismerna för exempelvis svampar och grodor.

Med hjälp av mikroskop kunde man å andra sidan upptäcka många mikroorganismer, och en tid ansåg många att mikroorganismer nog kunde uralstras. Exempelvis kunde man påvisa att till synes spontant jäsande vätskor, som druvjuice, innehöll många små jästceller, trots att ingen jäst hade tillsatts. Louis Pasteur lyckades dock påvisa, att om man placerade juicen i ett glaskärl först tillslöt det fullständigt och sedan hettade upp det, så kunde denna behållare förvaras i obestämd tid, utan att jäsning kom till stånd. Hans slutsats var, att det för jäsningen var nödvändigt med närvaron av någon slags jästsporer, som dock dödades vid upphettningen. Pasteurs undersökningar ledde både till att teorin om fortlöpande uralstring slutligt övergavs, och till en effektiv metod för livsmedelsbevarande, pastörisering.


Personliga verktyg