Damgambit

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Damgambit: 1.d4 d5 2. c4

Damgambit är en schacköppning som inleds med dragen (i schacknotation):

1.d4 d5

2.c4

Öppningen är, som namnet antyder, en gambit, det vill säga en öppning som inbegriper ett bondeoffer. Öppningsdraget sker med bonden framför damen. Den spegelvända öppningen som sker på kungssidan heter Kungsgambit, med dragföljden 1.e4 e5 2.f4.

Den äldsta kända beskrivningen av damgambit finns i italienaren Lucenas schackverk som utkom 1497.

Damgambit ansågs lite mesig under en lång tid och spelades inte mycket. Att öppna med en dambonde leder nämligen till långsammare spel än om man öppnar med kungsbonden, eftersom man då inte kan använda varken vitfältslöparen eller damen i angreppet på svarts kungsflygel.

Öppningen blev populär igen genom Wilhelm Steinitz som spelade den 1873 mot Siegbert Tarrasch. Med Steinitz kom en större uppskattning för så kallat positionsspel, en långsammare spelstil.

Damgambiten var som populärast på 1930- och 1940-talen. Därefter blev dock de hypermoderna försvaren mer populära, såsom de Indiska öppningarna, där svart avhåller sig från att sätta en bonde i centrum.

Damgambiten anses idag som en "klassisk" öppning, men är inte det mest spelade för svart som svar på 1.d4. Den är ändå populär hos många stormästare, även i världseliten. Generellt anser man att vit har goda möjligheter att bibehålla en liten fördel, och att svart knappast kan utjämna spelet förrän efter cirka 20 drag.

Idén för vits del är att omedelbart sätta press på svarts bonde på d5, samt att öppna upp för vidare pjäsutveckling. Svart kan slå bonden omedelbart, men svårligen behålla den, vilket enkla analyser kan fastställa.

Det finns många varianter i denna öppning.

Huvudvarianter

Efter 1.d4 d5 2.c4,

• 2...dxc4 (Antagen Damgambit) (Tämligen vanlig)
• 2...Nc6 (Chigorins försvar) (Ovanlig)
• 2...c5 (Tarraschs försvar) (Ovanlig)
• 2...c6 (Slaviskt) (Vanlig, med undervariater)
• 2...e5 (Albins motgambit) (Mycket ovanlig)
• 2...e6 (Avböjd damgambit) (QGD) (vanlig, med flera undervarianter)

Tekniskt sett kan svart antingen slå, då kallas det Antagen damgambit eller avböja att slå, dvs Avböjd damgambit.

I ECO-listan klassificeras alla varianter som följer efter 2.e6 som D50-D69. Varianter där svart slår finns under D20-D29. Spelar svart 2...c6 kallas det Slaviskt, och kommer det under D10-D19. Slutligen kan svart spela både ...c6 och ...d6 (inte samtidigt såklart, men i den ordning svart föredrar), vilket kallas semi-slaviskt och finns under D40-49.

Det kan också nämnas att dylika öppningar ofta nås genom dragomställning. Så kan man spela 1.Sf3 Sf6 2.c4 e6 3.Sc3 d5 4.d4 , Vilket skulle ta oss till en av huvudvarianterna i ...e6 systemet, som omnämndes ovan.

Avböjd damgambit (2...e6)

Avböjd damgambit (huvudvarianten): 1.d4 d5 2. c4 e6 3. Sc3 Sf6

Om svart väljer att, istället för att slå vits c-bonde, försvara sin e-bonde med 2...e6 kallas den avböjd damgambit. Observera att om svart väljer att avböja gambiten med ett annat drag än 2...e6 kallas det inte avböjd damgambit. Genom detta drag får svart en solid position och viss kontroll på centrumrutorna. Avböjd damgambit är ett av de mest pålitliga dragen för svart.

2...e6 släpper ut löparen på f8 men stänger in den andra så vit kan försöka att byta av svarts aktiva löpare.

Vits vanligaste tredje drag är 3.Sc3 eller 3.Sf3. Efter detta kan svart spela flera olika drag:

• 3...c6, semi-slaviskt försvar, vilket liknar både slaviskt försvar och övriga varianter i avböjd damgambit.
• 3...c5, Tarraschs försvar.
• 3...Sf6 är huvudvarianten i avböjd damgambit.
• 3...Le7 leder vanligen till samma positioner som huvudvarianten men undviker en irriterande bindning av springaren på f6 genom att vit spelar Lg5.

Slaviskt försvar (2...c6)

Slaviskt försvar (huvudvarianten): 1.d4 d5 2. c4 c6 3. Sf3 Sf6 4. Sc3

För att undvika problemen med den instängda löparen och bindningen av springaren på f6 (efter Lg5) kan svart istället välja att spela 2...c6 för att försvara d-bonden. Öppningen fick sitt namn efter att många mästare av slaviskt ursprung, bland andra Alapin, Aljechin och Bogoljubov, brukade spela den.

Antagen damgambit (2...dxc4)

Antagen damgambit: 1.d4 d5 2. c4 cxd4

Om svart väljer att ta c-bonden kallas det antagen damgambit. Vit offrar egentligen inte en bonde eftersom den svarta bonden enkelt kan tas t.ex. med löparen på f1 efter avancemang med e-bonden. Detta är det tredje vanligaste svaret på 2. c4. 2...dxc4 ger upp centrum och vit försöker utnyttja detta för en attack mot svart. Vanliga tredje drag från vit är 3. Sf3, 3. e3 och 3. e4.