Voynich-manuskriptet

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna sida är en riktlinje på svenskspråkiga Wikipedia. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar – om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan.

Största delen av beslutsfattandet på Wikipedia sker i själva redigerandet av artiklar. Genom kompromissande och iakttagande av hur andra skriver, skapas standarder för form och innehåll. Detta beror på att Wikipedia är en wiki. När det behövs, används artiklars diskussionssidor för att diskutera utformning och innehåll av artiklar.

Utöver detta basala wiki-sätt att fungera, har Wikipedia flera instanser för diskussioner och beslutsfattande. Bybrunnen är det allmänna diskussionsforumet. Det finns ett flertal olika projekt, som är ämnade att samla användare som är intresserade av samma ämnesområden. Wikipedias olika portaler fyller en liknande funktion. Ingen av dessa är organ för beslut i sig själva; de är bara mötesplatser där man kan träffas och diskutera. Utöver detta finns flera instanser för konflikthantering.

Då och då sägs det att "Wikipedia är ingen demokrati". I samband med detta påpekas även att Wikipedia inte är en anarki, och heller ingen byråkrati. Vad är det då, som varken är demokrati, byråkrati eller anarki?

Wikipedia är ytterst i händerna på Jimbo Wales. Om han skulle få för sig att lägga ner Wikipedia, skulle det bli så. Troligen skulle andra raskt fortsätta arbetet, plocka upp innehållet - om inte annat så från de olika spegelsajter som finns här och var - men det skulle inte vara Wikipedia längre. Ytterst är det Jimbo som bestämmer; därför är Wikipedia ingen demokrati.

En annan vanlig betydelse av meningen "Wikipedia är ingen demokrati" är Wikipedia är inget experiment med internet-demokrati. De som säger detta hänvisar ofta till ett email som Jimbo en gång skickade till engelska Wikipedias maillista [1]. Där skriver Jimbo att visst är Wikipedia ett stort socialt experiment, men inte i första hand en arena för experiment med internet-demokrati.

En tredje betydelse som används ibland, är Wikipedia är inte en majoritetsdemokrati. Majoritetsdemokrati är vad vi oftast tänker på, när vi hör ordet demokrati - man håller omröstningar, och den sida som får flest röster vinner. Visst är det på många sätt de gräsrötter som tillsammans bildar Wikipedia-gemenskapen som bestämmer över hur Wikipedia ska utformas, men Wikipedia är inte en representativ demokrati där man väljer representanter som sedan sköter beslutsfattandet. Inte heller röstar man om allting, som i en direkt demokrati. Istället, menar många, ska konsensus vara den viktigaste metoden för beslutsfattning på Wikipedia.

Vad konsensus betyder

Konsensus är ett ord som har flera olika betydelser. Många svenskar tänker på ungefär "alla ska tycka lika" när de hör ordet. Uppslagverket Nationalencyklopedin säger När majoriteten av en befolkning, och i synnerhet beslutsfattarna, är i samförstånd om lagar och förordningar, fördelning av materiella och andra resurser, politiska målsättningar med mera, så råder konsensus. Nationalencyklopedins ordboks definition är dock vidare: (vilja till) enighet mellan parter (med motsatta intressen). Det är den sistnämnda betydelsen som ofta används i wikipediasammanhang; man söker nå fram till saker inte genom polarisering utan genom att sträva efter att bygga samförstånd och ta hänsyn till allas åsikter, för att hitta en lösning som alla kan acceptera. Här ett översatt citat från engelska Wikipedias maillista engelska wikipedias maillista som citeras på engelska Wikipedias riktlinjesida om konsensus:

Självklart går det inte alltid att hitta en lösning som exakt alla kan acceptera. Inget system är perfekt, och det finns inskränkningar även i parlamentarisk demokrati. Fyraprocentsspärren som hindrar små partier från att komma in i Sveriges riksdag är en sådan. Det viktiga i wikipediasammanhang är dock strävan efter samförstånd, och att ha arbetsformer som underlättar detta istället för att, som i riksdagsdebatter, arbeta med polarisering.

När man avgör konsensus bör man beakta argumentens styrka och kvalitet, inklusive utvecklingen av de slutgiltiga positionerna, invändningarna från dem som inte håller med och existerande dokumentation i projektets namnrymd, ifall sådan finns tillgänglig. Minoritetsåsikter avspeglar i vanliga fall genuin omsorg och deras (strikta) "logik" (åsikter) kan väga tyngre än majoritetens. Nya skribenter som ännu inte är bekanta med konsensus bör inse att omröstningar (ifall sådana hålls) ofta med större sannolikhet är början på en diskussion än slutet på en. Användare avgör resultat under diskussionen.

Kalla inte in förstärkningar

På Wikipedia blir det ibland konflikter mellan användare. Vid vissa konflikter händer det att någon part kontaktar åsiktsfränder, som inte är aktiva användare på Wikipedia, och uppmanar dessa att delta i debatter eller omröstningar.

När det gäller omröstningar finns riktlinjer som säger att användare som registerar sig efter omröstningens början inte har rösträtt, men i konflikter finns inte samma regler, och i diskussioner väger (i teorin i varje fall) allas inlägg lika tungt, och därför kan det vara bra att konstatera att detta beteende har flera nackdelar.

Att kalla in förstärkning innebär bland annat att

• en konflikt avgörs av användare utan tidigare insyn i konfliktens orsaker, vilket förminskar, snarare än ökar, chansen att konflikten blir löst
• det neutrala perspektivet förloras, och inte ens är syftet - syftet blir istället att få rätt
• diskussionssidor lätt blir ohanterligt långa och/eller diskussioner förs på många olika ställen på wikin

I vissa fall kan det dock vara befogat att söka hjälp av andra Wikipedianer, till exempel

• när man själv inte har den kunskap som krävs
• när man behöver något utfört som man själv inte har verktyg till, och som en administratör har tillgång till
• när man behöver utföra ett redigeringsarbete som är för stort för en Wikipedian att göra själv (man kan då fråga någon av botarna på svenska Wikipedia
• när man inte är säker på att en användares klotter är tillräckligt grovt, för att användaren ska blockeras (administratörer)

Man ska dock vara beredd på att andra användare alltid har rätt att säga nej, när man ber om hjälp, och att det kan finnas många skäl till det, som inte är personliga.

Beslut är inte bindande

Wikipedias målsättning är att bygga ett uppslagsverk, med konsensus som arbetsmetod. Ibland fattar wikigemenskapen någon form av beslut om en artikel eller riktlinje, men sådant ska aldrig betraktas som bindande för framtiden. Detta innebär inte att man skall ignorera ett beslut som uppnåtts genom konsensus, utan bara att allting på wikin kan komma att omvärderas vid en senare tidpunkt. Kanske det senare kommer fram nya invändningar, och wikigemenskapen kanske har ändrat åsikt.

Det ligger i wikins natur att ständigt förändras. Varje dag besöks den av nya människor, och med hjälp av ny kunskap och nya idéer kan wikigemenskapen nå fram till nya insikter. Det är viktigt att gamla beslut går att ifrågasätta, och detta oavsett om dessa fattats genom omröstningar eller konsensus. Detta gäller både beslut som tas genom grundläggande redigerande och diskuterande i en mer geniun konsensussökande metod, och de som hjälps på traven via någon typ av rådgivande omröstning eller enkät. Beslut som fattas i omröstningar/enkäter är inte mera bindande än andra.

Konsensus är inte statiskt, konsensus kan förändras.

Se även

• Wikikärlek
• Förutsätt att andra har goda avsikter
• Policy och riktlinjer
• Wikipedias fem grundprinciper
• Hur man struntar i reglerna
• Wikipedia är ingen demokrati

på engelska:

• Wikipedia:Consensus (Engelska Wikipedias policy...)
  • (en översättning)
• meta:Don't vote on everything
• How to hold a consensus vote
• Jimbo Wales uttalande om principer
• Straw polls