Sumobrottning

Från Rilpedia

Version från den 29 maj 2009 kl. 17.08 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sumobrottaren Asashōryū i kamp mot Kotoshogiku, januari 2008.

Fil:Sumoclip-may242007-tokyo.ogg Sumobrottning (japanska:相撲?, sumō) är en japansk kampsport, där kraftigt överviktiga men ändå muskulösa män brottas upprätt. Syftet med denna kamp är att antingen få ut motståndaren ur ringen eller få denne att vidröra marken med någon annan kroppsdel än fotsulorna. Viktklasser existerar inte eftersom även den lättaste brottaren med hjälp av teknik kan vinna över en mycket tyngre motståndare. Kvinnliga sumobrottare existerar också, men enbart på amatörnivå, och framför allt i väst.

Brottarna är klädda i traditionella sidenbälten (mawashi) som består av ett 9 meter långt och 80 centimeter brett sidenskynke som lindas varv efter varv runt brottarens bål. Brottarna har även speciell traditionsenlig frisyr (mage) bestående av en hårknut som är uppkammad på huvudet. Denna klipps sedan av under ceremoniella former när brottarens karriär har avslutats.

Inför varje match genomförs det en rad ceremonier när bland annat domaren utropar deltagarnas namn och där deltagarna hälsar på varandra genom att göra en serie rörelser samtidigt mot varandra. Matcherna i sig är vanligtvis väldigt korta och kan vara över på ett par sekunder.

Det finns över 80 olika tekniker man kan använda sig av för att vinna en match, men de flesta är baserade på tre grundtekniker:

  • Lyfttekniken (yorikiri), då man tar tag i motståndarens bälte och lyfter ur denna ur ringen.
  • Tryck- och knufftekniken (oshidashi), då man försöker knuffa sin motståndare ur ringen eller ner i backen.
  • Stöttekniken (oshi-zumo), då man slår på motståndaren med handflatorna för att försöka knocka denne eller få denne ur balans.

Sporten utövas under turneringar (bashos) som hålls varannan månad genom hela året. Tre av dessa turneringar hålls i Tokyo, medan resten hålls i Osaka, Nagoya och Fukuoka. Dessa turneringar är 15 dagar långa för brottarna i elitserien (makuuchi) och division 1 (juryo), där brottarna går en match om dagen. I de lägre divisionerna brottas deltagarna bara varannan dag -7 dagar. Den som vunnit flest matcher vinner helt enkelt. Efter varje turnering så skrivs rankninglistan om och de brottare som vunnit minst 8 matcher åker upp i ranking eller får vara kvar på samma ranking, medan de som inte nått 8 segrar åker nedåt i rankinglistan eller åker ner till en lägre division.

Precis som i de flesta lagsporter ligger alla professionella brottare på en rankinglista där flera divisioner förekommer. Den högsta divisionen (makuuchi) är uppdelad i två delar, den översta delen där fyra titel-nivåer finns, under dessa finns ett lite mer traditionellt rankingsystem där brottare åker upp och ner vilt i rankingen inför varje turnering. Listan är också uppdelad i två delar, den västra och den östra delen, där den östra delen anses vara finare än den västra.

De fyra titelnivåerna har namnen:

Under dessa så finns maegashira-titeln, där de lägre rankade brottarna håller till.

Externa länkar

  • Discoverychannelasia.com Vägen till att bli en sumobrottare och hur ett kostprogram kan se ut.
  • Svenska Sumosidan Svensk sida med fakta om sumo och färska uppdateringar av rankinglistor och turneringsresultat.
  • www.sumo.or.jp Officiell hemsida för Nihon Sumo Kyokai (Japanska sumobrottningsförbundet)
Personliga verktyg