Slaget vid Gettysburg
Från Rilpedia
| Slaget vid Gettysburg | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av amerikanska inbördeskriget | |||||||
 Slaget vid Gettysburg. Av Currier and Ives. |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
 Unionen USA |
 Konfederationen CSA |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| George G. Meade |
Robert E. Lee |
||||||
| Styrka | |||||||
| 93 921 | 71 699 | ||||||
| Förluster | |||||||
| 23 055: (3 155 döda, 14 531 sårade, 5 369 tillfångatagna/försvunna) |
23 231: (4 708 döda 12 693 sårade |
||||||
Slaget vid Gettysburg, utkämpades 1-3 juli 1863. Efter sina segrar vid Fredericksburg och Chancellorsville ledde general Robert E. Lee sin sydstatsarmé in på nordstatsterritorium. Vid Gettysburg stod det amerikanska inbördeskrigets avgörande batalj, där Lee efter tre dagars hårda strider tvingades till reträtt av nordstatsgeneralen George E. Meade. Slaget utgjorde krigets vändpunkt.
Innehåll |
1 juli
John Bufords nordstatskavalleri upptäckte sydstaternas infanteri. Han insåg snabbt att staden Gettysburg skulle komma att bli slagfältet då alla vägar ledde till den. Både nordstaternas och sydstaternas styrkor var utspridda då de sökte efter varandra. Buford satte upp en försvarslinje vid McPerson Ridge för att inte ge sydsidan höjderna Culp's Hill och Cementery Ridge åt sydost, som var lättare att försvara.
Striden började med att nordstaternas artilleri besköt sydstatsinfanteriet som leddes av general Hill. Sydstatstrupperna samlade sig och gjorde ett anfall som misslyckades då de överraskades av fientliga förstärkningar, general Reynolds Första Kår. General Reynold dödades under anfallet av ett skott bakom det högra örat och general Abner Doubleday övertog befälet.
Sydsidan samlade sig och satte upp artilleri som leddes av general Heth. Sydstaterna fick förstärkning av general Ewell som därefter anföll McPerson Ridge från tre håll (generalerna Ewell, Heth och Hill ledde anfallet). Nordstaterna retirerade mot själva staden, men lyckades bilda en försvarsställning på Cemetery Ridge, där det fanns en stenmur.
General James Longstreet anlände till slagfältet men deltog inte i striderna den första dagen.
2 juli
Två viktiga höjder på slagfältet var Little round top och Big round top, som utgjorde den yttersta federala vänsterflanken. Detta förstod nordsidan, som snabbt placerade trupper på Little Round Top, eftersom man härifrån kunde beskjuta hela slagfältet med artilleri. Hårda strider utkämpades på kullarna när Texas- och Alabamaregementen från general John "Sam" Hoods division anföll den för att på så sätt överflygla den federala ställningen men nordsidan höll sin försvarslinje. Under försvaret så fick det tjugonde Maineregementet slut på ammunition och dess befälhavare, överste Joshua Lawrence Chamberlain, beordrade då ett berömt bajonettanfall nedför kullen som drev tillbaka de konfederala styrkorna.
Nordstaterna hade koncentrerat sina trupper till kullarna och nästan glömt bort högerflanken vid kyrkogården och Culp's Hill, där sydstatarna nu anföll. De federala led stora förluster och Hancock satte då i panik in reserver från det första Minnesotaregementet för att stoppa anfallet tills han kunde förstärka försvarslinjen. Minnesotaregementet slogs tappert och deras överraskande motanfall slog tillbaka sydstatarna så att man lyckades stoppa deras anfall, men regementet hade lidit mycket stora förluster; 82% var döda eller sårade.
3 juli
General James Longstreet ledde ett motanfall som beordrats av general Lee.
Slagets klimax blev ett sydstatsanfall som kom att kallas Pickett's Charge. General Picketts division anföll Potomac-arméns center men blev sönderslagen.
Det var den sista dagen av slaget vid Gettysburg. Anfallet skulle gå mot general George E. Meades unionsstyrkor vid Cementery Ridge. James Longstreet var emot anfallet och försökte under natten övertala Lee att istället överflygla den federala armén och därmed placera en styrka mellan Meade och Washington D.C., men utan framgång. Meade hade förutspått vad Lee skulle göra då han den 2 juli anföll Meades båda flanker utan framgång och kunde då förstärka sin center.
Striden började kl. 13.00 med att 138 kanoner bombarderade Cementery Ridge i två timmar. När anfallet började marscherade ca 15 000 man på öppen mark mot unionsstyrkans front och blev hela tiden beskjutna av artilleri. Sträckan tog 15 minuter eftersom man inte kunde gå för fort fram, då trupperna i annat fall skulle vara uttröttade och utspridda då de kom fram. På vänster sida anföll general Pettigrew och Trimble och till höger Pickett.
Striden började bra för sydsidan. De lyckades ta sig över stenmuren och slå tillbaka försvararna. Men de hamnade i en fälla då framryckningen medförde att man fick nordstatsstyrkor mot sig både från högerflanken och vänsterflanken. När man nådde nästa försvarslinje innebar det att man blev anfallen från tre håll. Det hela slutade i ett blodbad där 1 800 unionssoldater dog eller sårades. Konfederationen hade förlorat över hälften av anfallsstyrkan.
I ett försök att angripa nordsidan bakifrån hade Jeb Stuarts kavalleri gått runt dennas högerflank, men möttes av George Armstrong Custer kavalleri, som tvingade honom att retirera.
General Lee såg efter detta slaget förlorat.
4 juli
Lees armé började dra sig tillbaka mot Virginia. Nordsidan anföll inte, utan höll försvarslinjen.
Efter slaget
Efter slaget höll president Abraham Lincoln ett av historiens mest kända tal, Gettysburgtalet, när soldatkyrkogården invigdes 19 november 1863 på Cemetery Ridge, den plats där nordstaternas försvarslinje hade varit.
Se även
Källor
|
|||||||||||||||||
