Florence Nightingale

Från Rilpedia

Version från den 27 maj 2009 kl. 14.17 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Florence Nightingale
Florence Nightingale

Florence Nightingale
Född 12 maj 1820
Florens, Toscana
Död 13 augusti 1910 (90 år)
London, England
Yrke/uppdrag Sjuksköterska


Florence Nightingale, född 12 maj 1820 i Florens, Toscana, död 13 augusti 1910 i London, England[1], var en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket. Hon föddes i Florens av brittiska föräldrar, som gav henne förnamnet efter staden, men växte upp på familjens gård i England.

Nightingales far var välbärgad och hon fick ett betydande årligt belopp, vilket gjorde det möjligt för henne att leva ett fritt liv. Hon valde att genomgå diakoniutbildning vid moderhuset i Kaiserswerth, Tyskland. Detta var i det viktorianska England en lämplig utbildning för en kvinna från en pietistiskt kristen familj. Utbildningen hade grundats 1836 under ledning av prästen Theodor Fliedner med maka.

Nightingale är känd för sin insats under Krimkriget, då hon arbetade vid en sjukstuga belägen i Scutari i den asiatiska delen av Konstantinopel (idag Üsküdar i Istanbul). Mot slutet av kriget fick hon en arbetsledande befattning. Genom bland annat bättre hygien sänkte hon dödligheten bland soldaterna på avdelningen med en faktor tjugo eller trettio.

Nightingales sjukstuga var mycket välorganiserad, men utgjorde naturligtvis ett begränsat inslag i ett krig som omfattade tiotusentals soldater. Bristande planering hade dock lett till att Krimkriget fick en dålig början för Storbritannien, och pressen letade efter goda nyheter.[2] Som ett resultat av detta fick Nighingales välskötta sjukvård stor uppmärksamhet. När Storbritannien hade vunnit kriget blev Nightingale en nationell hjälte, vilket gjorde det möjligt för henne att verka för en reformerad sjukvård.

Nightingale återvände till Storbritannien år 1857. Hon ägnade sig åt att utveckla sitt yrke och år 1860 grundade hon skolan Nightingale School of Nursing för sjuksköterskor i London. Hon gifte sig aldrig. Mot slutet av sitt liv vann hon stor berömmelse.

Nightingale är också känd för sina insatser inom statistiken. Hon var en pionjär för visuell beskrivning av statistiska förhållanden. Bland annat använde hon cirkeldiagram, som anses ha först utvecklats av William Playfair år 1801[3], när hon ville göra säsongsvariationen i soldaternas dödlighet begriplig för brittiska politiker. År 1858 valdes hon som första kvinna in i Royal Statistical Society.

Innehåll

Tidigt liv

Embley Park, som numera är en skola, var familjen Nightingales hem
Florence Nightingales grav på kyrkogården vid St. Margaret's Church, East Wellow.

Florence Nightingale föddes i en rik, brittisk överklassfamilj med goda kontakter på Villa Colombaia, Florens, Storhertigdömet Toscana, och fick sitt namn Florence efter sin födelsestad. Florence äldre syster Parthenope hade också fått sitt namn efter sin födelsestad, en grekisk bosättning som numera är en del av Neapel. Hennes far var William Edward Nightingale, född Shore (1794–1875) och Frances ('Fanny') Nightingale, född Smith (1789–1880). Hans mor Mary, född Evans, var niece till en Peter Nightingale, och William Shore ärvde inte bara gods Lea Hurst i Derbyshire, men antog även namnet och vapnet Nightingale. Fannys far (Florence morfar) var abolitionisten William Smith.

Florence upplevde att hon fått ett kristet kall att bli sjuksköterska, något som ledde till ilska inom familjen, särskilt modern upprördes av detta val. En kvinna i hennes ställning förväntades att bli hustru och mor, och att istället välja att bli sjuksköterska uppfattades som en revolt. På den tiden hade yrket dåligt rykte och sköttes främst av fattigare kvinnor. Nightingale arbetade hårt för att utbilda sig inom konst och vårdkunskap, trots motståndet från familjen.

I december 1844 blev hon en av de ledande förespråkarna för förbättrad vård på sjukstugorna och hon fick stöd av Charles Villiers, som då var ordförande för en nämnd för fattigvårdsförordningar. Detta ledde till att hon blev aktiv inom reformer av fattigvårdslagstiftningen, och inte bara inom sjukvård. Hon blev mentor och skickade Agnes Elizabeth Jones och andra praktikanter till arbetshusets sjukstuga i Liverpool.

Nightingale uppvaktades av politikern och poeten Richard Monckton Milnes, 1:e baron Houghton, men hon avvisade honom, övertygad om att äktenskap skulle hindra henne i sitt kall att vårda. I Rom 1847, under tillfrisknandet från ett mentalt sammanbrott efter en kris i hennes förhållande med Milnes, träffade hon Sidney Herbert, en politiker som hade varit Secretary at War (1845–1846), en post som han skulle återfå under Krimkriget. Herbert var redan gift, men de blev omedelbart attraherade av varandra och de förblev nära vänner livet ut. Herbert underlättade hennes pionjärarbete på Krim och inom vårdområdet och hon blev en viktig rådgivare för honom inom hans politiska karriär. År 1851 avvisade hon Milnes frieri, mot sin mors vilja.

Nightingale var även nära vän med Benjamin Jowett, särskilt vid den tid då hon tänkte testamentera pengar för att upprätta en professur i tillämpad statistik vid University of Oxford.[4]

År 1850 besökte hon den lutheranska församlingen i Kaiserswerth-am-Rhein där hon såg pastorn Theodor Fliedner och diakonissornas arbete med de sjuka och utslagna. Hon betraktade det som en vändpunkt i sitt liv och publicerade anonymt sina observationer 1851; The Institution of Kaiserswerth on the Rhine, for the Practical Training of Deaconesses, etc. vilket var hennes första publicerade verk.[5]

Den 22 augusti 1853, tog Nightingale tjänsten som föreståndare för Institute for the Care of Sick Gentlewomen på Upper Harley Street, London, och arbetade där till oktober 1854. Hennes far gav henne 500 pund årligen (ungefär 25 000 pund i dagens penningvärde) vilket gjorde att hon kunde ha ett bekvämt liv och ägna sig åt sin karriär. James Joseph Sylvester anses ha varit hennes mentor.

Kuriosa

Nightingale hade en tam uggla, som soldaterna gav henne under Krimkriget. Den ersatte en tidigare uggla med namnet Athena, som hon brukade bära omkring i en ficka.

Litteratur

  • Marianne Engberg: Damen med lampan : en bok om Florence Nightingale 1820-1910, 1990
  • Åsa Moberg: Hon var ingen Florence Nightingale. Människan bakom myten, 2007
  • Lytton Strachey: Tre gestalter: Florence Nightingale, general Gordon, kardinal Manning, 1932
  • Tyyni Tuulio: Florence Nightingale: en levnadsteckning, 1938
  • Cecil Woodham-Smith: Florence Nightingale 1820-1910: en biografi, 1952

Noter

  1. Söderberg, F.F.V.: Th. Westrin: Nordisk familjebok, [1913] "Florence Nightingale",, Uggleupplagan, sid. 984. 
  2. At a time when the country really needed an injection of national spirit, the press presented Nightingale as the embodiment of heroism and British spirit. Se [1].
  3. Florence Nightingale's Statistical Diagrams
  4. Bibby, John. (1986) Notes towards a history of teaching statistics
  5. Oxford Dictionary of National Biography

Externa länkar

Personliga verktyg