Klaffel (film)
Från Rilpedia
Klaffel eller klaff-fel, kontinuitetsfel, inom film och TV de saker som inte stämmer från tagning till tagning: till exempel en skådespelare som i ena kameravinkeln har en röd tröja och i nästa har en blå tröja.
Klaff-fel bryter illusionen av att man tittar på ett verkligt skeende, och ska därför i regel undvikas. (Undantaget är när man som i Den nakna pistolen-filmerna skojar med fenomenet.) Men eftersom inspelningar sällan sker i kronologisk ordning, i ett svep, eller ens på samma plats kan det vara svårt att helt eliminera alla klaff-fel. Inspelningsschemat bestäms ofta av tillträde till inspelningsplatsen. En rollfigur kan återvända till Sergels torg flera gånger under en film, men eftersom det är dyrt att spärra av Sergels torg, spelas de scenerna in i ett sträck.
Det är svårt att rätta till ett klaff-fel när inspelningen väl har slutat. Den person under inspelningen som har hand om att se till att man undviker klaff-fel är scriptan (på engelska heter det till och med "continuity (girl)"). Jobbet kräver mycket fotografier av allt som finns i bild, anteckningar om rörelsemönster. Polaroid-kameror var vanliga verktyg, men har ersatts av digitalkameror. Bortsett från klaff-fel, jobbar också scriptan med att se till så att alla delar av manuset blir filmade.
De flesta klaff-fel som förekommer i filmer är små, såsom hur mycket vatten det finns i en persons glas eller cigaretters längd. Variationer i väderlek (längre skuggor, molnformationer m.m.) är ytterst svåra att undvika men märks ofta inte.
Sådana visuella klaff-fel finns i litterära texter också. I Chaucers The Canterbury Tales (The Millers Tale) finns en scen där en dörr slits av gångjärnen för att lite senare stängas normalt.
Lite större fel (redigerings-klaff) kommer sig av att en tagning överlappar en annan så att rollfiguren ser ut att göra samma sak två gånger. Ett sådant exempel finns i En ding, ding, ding, ding värld när en grupp människor börjar klättra två gånger.
Intrig-klaff handlar om brister i det fiktiva universumet. Till exempel kan en rollfigur i en scen berätta att han var enda barnet och senare presentera sin syster. Ett sådant fel finns i The Cosby show där familjen sades ha 4 barn men ett 5:e dök upp under en Thanksgiving-middag. Eller så kan en rollfigur försvinna spårlöst. Mest berömt är fallet med Chuck Cunningham i TV-serien Gänget och jag som försvann mellan säsong 2 och 3.
Klaff kan vara svårt i komplexa fiktiva världar som skiljer sig väldigt mycket från vår verklighet, såsom i science fiction eller fantasy. Många fiktiva universum, till exempel Star Trek och Stjärnornas krig, är så välkända och detaljerade att det kan vara svårt att skapa nya berättelser som passar in i den etablerade tidslinjen. Sådana klaff-fel görs ibland medvetet (se en:retcon).
TV-serier som 24, där skådespelarna ska se ut som om det är samma dag i 24 avsnitt i sträck, har gjort tittarna medvetna om vikten av att hålla klaff.
Ibland försöker skaparna ge förklaringar till eller släta över tidigare klaff-fel. I andra fall löses problemet genom att förneka existensen av det avsnitt som innehåller klaff-felet, genom att påstå att det inte tillhör kanon. Att kasta bort all tidigare kontinuitet och börja om från början kallas att reboota. Ett exempel på detta är Bond-filmen Casino Royale (2006), som utspelar sig i nutid, men skildrar James Bonds första uppdrag som 00-agent. En mindre extrem version suddar ut ett avsnitt, vilket kallas resetknapps-tekniken.
