Yagiantenn
Från Rilpedia
m (rubrikputs) |
m (Syntaxfix (överflödiga break i listor)) |
||
| Rad 27: | Rad 27: | ||
Genom att montera Yagiantennen med spröten liggande eller stående, får man antingen en horisontell eller vertikal polarisationskaraktäristik. Observera att man måste montera både sändar- och mottagarantennen på samma sätt, annars kan man få en total utsläckning av signalen. | Genom att montera Yagiantennen med spröten liggande eller stående, får man antingen en horisontell eller vertikal polarisationskaraktäristik. Observera att man måste montera både sändar- och mottagarantennen på samma sätt, annars kan man få en total utsläckning av signalen. | ||
| - | |||
== Vanliga tillämpningar== | == Vanliga tillämpningar== | ||
| - | * [[TV]]-antenn | + | * [[TV]]-antenn |
| - | * [[Amatörradio]] | + | * [[Amatörradio]] |
| - | * Mottagning av [[FM]]-[[rundradio]] | + | * Mottagning av [[FM]]-[[rundradio]] |
| - | * [[Radiolänk|Högfrekvenslänkar]] ("reportage-länkar") inom rundradioindustrin | + | * [[Radiolänk|Högfrekvenslänkar]] ("reportage-länkar") inom rundradioindustrin |
| - | + | ||
| - | [[Kategori: | + | [[Kategori:Antenner]][[Kategori:Radioteknik]] |
[[ca:Antena yagi]] | [[ca:Antena yagi]] | ||
[[da:Yagi-Uda-antenne]] | [[da:Yagi-Uda-antenne]] | ||
| - | [[de:Yagi-Antenne]] | + | [[de:Yagi-Uda-Antenne]] |
| - | [[en:Yagi antenna]] | + | [[en:Yagi-Uda antenna]] |
[[eo:Yagi-Uda-anteno]] | [[eo:Yagi-Uda-anteno]] | ||
[[es:Antena Yagi]] | [[es:Antena Yagi]] | ||
Versionen från 8 juli 2010 kl. 19.34
En Yagiantenn är en radioantenn med riktverkan, både för att sända och mottaga med. Den består av en reflektor längst bak, därefter en dipolantenn av kraftigare material, samt ett antal s.k. direktorer som sitter framför dipolen i riktning mot sändaren (vid mottagning) eller mottagaren (vid sändning).
Enkel illustrationsskiss:
| | | |--|-|-|-|-|-| | | |
Mottagning: Reflektorn förhindrar eller försvårar mottagning av reflexsignaler eller från konkurrerande sändare. Direktorerna ger en bättre riktningsverkan och förstärker signalen. Ju fler direktorer, desto bättre riktningsverkan. Det blir också därför viktigare att ställa in riktningen på hela antennen mot sändaren. Dipolen är den del som tar emot signalen.
Sändning: Utsignalen kommer från dipolen. Reflektorn ser till att så lite signal som möjligt går iväg i motsatt riktning av dit man vill sända. Jämför med en sida av en badbassäng - den kan man använda att skjuta ifrån sig själv när man simmar iväg för att slippa ta så många simtag. I praktiken får man ändå en viss signal i "back-riktningen", och den är något större i motsatt riktning till önskad riktning, än åt sidan. Det är något man tyvärr får räkna med.
Direktorerna hjälper till att få iväg signalen i just den riktning man vill. I princip använder man sällan fler än 10 direktorer, beroende på att man successivt närmar sig ett visst maxvärde där det inte lönar sig med fler direktorer. För de vanligaste tillämpningarna använder man 3-5 direktorer.
Avståndet mellan elementen är beroende på vilken sändande eller mottagande karaktäristik man vill ha. T.ex. fångar reflektorn upp en del av signalen och studsar tillbaka den, vilket gör att den dessutom fungerar som en sändare. Därför krävs det avancerade matematiska formler när man ska konstruera en antenn med en viss karaktäristik.
När man pratar om förstärkning, menar man egentligen en ansamling av energin jämfört med motsvarande rundstrålande antenn.
Genom att montera Yagiantennen med spröten liggande eller stående, får man antingen en horisontell eller vertikal polarisationskaraktäristik. Observera att man måste montera både sändar- och mottagarantennen på samma sätt, annars kan man få en total utsläckning av signalen.
Vanliga tillämpningar
- TV-antenn
- Amatörradio
- Mottagning av FM-rundradio
- Högfrekvenslänkar ("reportage-länkar") inom rundradioindustrin
