Rilpedia:Användarhandledning för TeX
Från Rilpedia
(→Exponenter, index) |
(→Exponenter, index) |
||
Rad 93: | Rad 93: | ||
| Exponent || <code>a^2</code> || <math>a^2</math> | | Exponent || <code>a^2</code> || <math>a^2</math> | ||
|----- | |----- | ||
- | | Index || a_2 || <math> a_2 </math> | + | | Index || <code>a_2</code> || <math> a_2 </math> |
|- style="background: #e9e9e9;" | |- style="background: #e9e9e9;" | ||
| rowspan="2" | Gruppering || <code>a^{2+2}</code> || <math>a^{2+2}</math> | | rowspan="2" | Gruppering || <code>a^{2+2}</code> || <math>a^{2+2}</math> | ||
|----- | |----- | ||
- | | a_{i,j} || <math>a_{i,j}</math> | + | | <code>a_{i,j}</code> || <math>a_{i,j}</math> |
|- style="background: #e9e9e9;" | |- style="background: #e9e9e9;" | ||
| Kombinationer av "sub" och "super" || <code>x_2^3</code> | | Kombinationer av "sub" och "super" || <code>x_2^3</code> | ||
| <math>x_2^3</math> | | <math>x_2^3</math> | ||
|----- | |----- | ||
- | | Derivata (bra) || x' || <math>x'</math> | + | | Derivata (bra) || <code>x'</code> || <math>x'</math> |
|- style="background: #e9e9e9;" | |- style="background: #e9e9e9;" | ||
| Derivata (acceptabelt) || <code>x^\prime</code> || <math>x^\prime</math> | | Derivata (acceptabelt) || <code>x^\prime</code> || <math>x^\prime</math> | ||
Rad 112: | Rad 112: | ||
| <math>\hat a \ \bar b \ \vec c \ \widehat {d e f} \ \overline {g h i} \ \underline {j k l}</math> | | <math>\hat a \ \bar b \ \vec c \ \widehat {d e f} \ \overline {g h i} \ \underline {j k l}</math> | ||
|----- | |----- | ||
- | | Summa || \sum_{k=1}^N k^2 || <math>\sum_{k=1}^N k^2</math> | + | | Summa || <code>\sum_{k=1}^N k^2</code> || <math>\sum_{k=1}^N k^2</math> |
|- style="background: #e9e9e9;" | |- style="background: #e9e9e9;" | ||
| Produkt || <code>\prod_{i=1}^N x_i</code> || <math>\prod_{i=1}^N x_i</math> | | Produkt || <code>\prod_{i=1}^N x_i</code> || <math>\prod_{i=1}^N x_i</math> |
Versionen från 19 maj 2007 kl. 03.40
Sedan december 2007 kan TeX-kod användas för matematiska formler på Rilpedia. TeX skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket.
Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).
Diskutera buggrapporter och önskemål om nya funktioner på artikeldiskussion.
För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Rilpedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.
Innehåll |
Specialtecken
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
decimalkomma (rätt) | 3,\!14159 |
|
decimalkomma (fel) | 3,14159 |
|
standardfunktioner (rätt) | \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z |
|
standardfunktioner (fel) | sin x + ln y + sgn z |
|
Derivata | \nabla \partial x dx |
|
Mängder | \forall x\in \not\in\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C |
|
Logik | p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r |
|
Kvadratrötter | \sqrt{2}\approx 1,\!4 |
|
Högre ordnings rötter | \sqrt[n]{x} |
|
Relationer | \sim \simeq \le \ge \equiv \approx \ne |
|
Geometri | \angle \perp \| |
|
Pilar (enkla) |
|
|
Pilar (Dubbla) |
|
|
Annat | \oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet |
Exponenter, index
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Exponent | a^2 |
a2 |
Index | a_2 |
a2 |
Gruppering | a^{2+2} |
a2 + 2 |
a_{i,j} |
ai,j | |
Kombinationer av "sub" och "super" | x_2^3 |
|
Derivata (bra) | x' |
x' |
Derivata (acceptabelt) | x^\prime |
|
Derivata (fel) | x\prime |
|
Under och överlinjer | \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l} |
|
Summa | \sum_{k=1}^N k^2 |
|
Produkt | \prod_{i=1}^N x_i |
|
Gränsvärde | \lim_{n \to \infty}x_n |
|
Integral | \int_{-N}^{N} e^x\, dx |
|
Linjeintegral | \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy |
Bråk, matriser, uttryck på flera rader
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Bråk | \frac{2}{4} eller {2 \over 4} |
|
Binomialkoefficienter | {n \choose k} |
|
Matriser | \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix} |
|
\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &
|
||
\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix} |
||
\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix} |
||
\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix} |
||
\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix} |
||
Fritext[1] |
|
|
Ekvationer på flera rader | \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &
|
[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.
Teckensnitt
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Grekiska bokstäver | \alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega | |
Dubbelskrift | x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C} | |
Dubbelskrift | \mathbb{ABC} | |
Fet stil | \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0 | |
Fet stil (grekiska) | \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma} | |
Frakturstil | \mathfrak{a} \mathfrak{B} | |
Skrivstil | \mathcal{ABC} | |
Hebreiska | \aleph \beth \gimel \daleth |
Parentessättning i långa uttryck
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Mindre bra | ( \frac{1}{2} ) | |
Bättre | \left( \frac{1}{2} \right) |
Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Parenteser | \left( A \right) | |
Hakparenteser | \left[ A \right] | |
Klammrar | \left\{ A \right\} | |
Vinkelparenteser | \left\langle A \right\rangle | |
Streck | A \right| | |
Använd \left. and \right. om du inte vill att separatorn ska synas: | \left. {A \over B} \right\} \to X |
Teckenmellanrum
Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
double quad space | a \qquad b | |
quad space | a \quad b | |
large space | a\ b | |
medium space | a\;b | |
small space | a\,b | |
no space | ab | |
negative space | a\!b |
Se även
Externa länkar
- Ett PDF-dokument som förklarar grunderna i TeX - se sida 39 och framåt för en bra introduktion till att skriva matematiska formler i TeX: http://www.ctan.org/tex-archive/info/gentle/gentle.pdf