Rilpedia:Användarhandledning för TeX
Från Rilpedia
(→Exponenter, index) |
(→Bråk, matriser, uttryck på flera rader) |
||
Rad 126: | Rad 126: | ||
== Bråk, matriser, uttryck på flera rader == | == Bråk, matriser, uttryck på flera rader == | ||
- | {| border=" | + | {| style="border: 1px solid #aaa;" cellspacing="5" cellpadding="4" |
- | |- | + | |- style="background: #e9e9e9;" |
! Funktion | ! Funktion | ||
! Syntax | ! Syntax | ||
! Hur den visas | ! Hur den visas | ||
|----- | |----- | ||
- | | Bråk || \frac{2}{4} eller {2 \over 4} | + | | Bråk || <code>\frac{2}{4} eller {2 \over 4}</code> |
| <math>\frac{2}{4}</math> | | <math>\frac{2}{4}</math> | ||
- | |- | + | |- style="background: #e9e9e9;" |
- | | Binomialkoefficienter || {n \choose k} | + | | Binomialkoefficienter || <code>{n \choose k}</code> |
| <math>{n \choose k}</math> | | <math>{n \choose k}</math> | ||
|----- | |----- | ||
| rowspan="6" | Matriser | | rowspan="6" | Matriser | ||
- | | \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix} | + | | <code>\begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}</code> |
| <math>\begin{pmatrix} x & y \\ z & v | | <math>\begin{pmatrix} x & y \\ z & v | ||
\end{pmatrix}</math> | \end{pmatrix}</math> | ||
- | |- | + | |- style="background: #e9e9e9;" |
- | | \begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots & | + | | <code>\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &</code> |
- | \ddots & \vdots \\ 0 & \cdots & | + | <code>\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots &</code> |
- | 0\end{bmatrix} | + | <code>0\end{bmatrix}</code> |
| <math>\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots | | <math>\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots | ||
& \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots & | & \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots & | ||
0\end{bmatrix} </math> | 0\end{bmatrix} </math> | ||
|----- | |----- | ||
- | | \begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix} | + | | <code>\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}</code> |
| <math>\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v | | <math>\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v | ||
\end{Bmatrix}</math> | \end{Bmatrix}</math> | ||
- | |- | + | |- style="background: #e9e9e9;" |
- | | \begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix} | + | | <code>\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}</code> |
| <math>\begin{vmatrix} x & y \\ z & v | | <math>\begin{vmatrix} x & y \\ z & v | ||
\end{vmatrix}</math> | \end{vmatrix}</math> | ||
|----- | |----- | ||
- | | \begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix} | + | | <code>\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}</code> |
| <math>\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v | | <math>\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v | ||
\end{Vmatrix}</math> | \end{Vmatrix}</math> | ||
- | |- | + | |- style="background: #e9e9e9;" |
- | | \begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix} | + | | <code>\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix} |
| <math>\begin{matrix} x & y \\ z & v | | <math>\begin{matrix} x & y \\ z & v | ||
\end{matrix}</math> | \end{matrix}</math> | ||
|----- | |----- | ||
- | | Fritext<sup>[1]</sup> || f(n)=\left\{\begin{matrix} | + | | Fritext<sup>[1]</sup> || |
- | n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ | + | <code>f(n)=\left\{\begin{matrix} </code> |
- | 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} | + | <code>n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ </code> |
- | \end{matrix}\right. | + | <code>3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda}</code> |
+ | <code>\end{matrix}\right.</code> | ||
| <math>f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right. </math> | | <math>f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right. </math> | ||
- | |- | + | |- style="background: #e9e9e9;" |
| Ekvationer på flera rader | | Ekvationer på flera rader | ||
- | | \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & | + | | <code>\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &</code> |
- | =& n^2 + 2n + 1\end{matrix} | + | <code>=& n^2 + 2n + 1\end{matrix}</code> |
| <math>\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}</math> | | <math>\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}</math> | ||
|} | |} |
Versionen från 15 april 2007 kl. 01.49
Sedan december 2007 kan TeX-kod användas för matematiska formler på Rilpedia. TeX skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket.
Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).
Diskutera buggrapporter och önskemål om nya funktioner på artikeldiskussion.
För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Rilpedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.
Innehåll |
Specialtecken
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
decimalkomma (rätt) | 3,\!14159 |
|
decimalkomma (fel) | 3,14159 |
|
standardfunktioner (rätt) | \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z |
|
standardfunktioner (fel) | sin x + ln y + sgn z |
|
Derivata | \nabla \partial x dx |
|
Mängder | \forall x\in \not\in\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C |
|
Logik | p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r |
|
Kvadratrötter | \sqrt{2}\approx 1,\!4 |
|
Högre ordnings rötter | \sqrt[n]{x} |
|
Relationer | \sim \simeq \le \ge \equiv \approx \ne |
|
Geometri | \angle \perp \| |
|
Pilar (enkla) |
|
|
Pilar (Dubbla) |
|
|
Annat | \oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet |
Exponenter, index
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Exponent | a^2 | a2 |
Index | a_2 | a2 |
Gruppering | a^{2+2} | a2 + 2 |
a_{i,j} | ai,j | |
Kombinationer av "sub" och "super" | x_2^3 | |
Derivata (bra) | x' | x' |
Derivata (acceptabelt) | x^\prime | |
Derivata (fel) | x\prime | |
Under och överlinjer | \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l} | |
Summa | \sum_{k=1}^N k^2 | |
Produkt | \prod_{i=1}^N x_i | |
Gränsvärde | \lim_{n \to \infty}x_n | |
Integral | \int_{-N}^{N} e^x\, dx | |
Linjeintegral | \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy |
Bråk, matriser, uttryck på flera rader
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Bråk | \frac{2}{4} eller {2 \over 4} |
|
Binomialkoefficienter | {n \choose k} |
|
Matriser | \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix} |
|
\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &
|
||
\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix} |
||
\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix} |
||
\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix} |
||
\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix} |
||
Fritext[1] |
|
|
Ekvationer på flera rader | \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &
|
[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.
Teckensnitt
Funktion | Syntax | Hur den visas | |||
---|---|---|---|---|---|
Grekiska bokstäver | \alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega | ||||
Dubbelskrift | x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C} | ||||
Dubbelskrift | \mathbb{ABC} | ||||
Fet stil | \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0 | Fet stil (grekiska) | \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma} | ||
Frakturstil | \mathfrak{a} \mathfrak{B} | ||||
Skrivstil | \mathcal{ABC} | Hebreiska | \aleph \beth \gimel \daleth |
Parentessättning i långa uttryck
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Mindre bra | ( \frac{1}{2} ) | |
Bättre | \left( \frac{1}{2} \right) |
Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
Parenteser | \left( A \right) | |
Hakparenteser | \left[ A \right] | |
Klammrar | \left\{ A \right\} | |
Vinkelparenteser | \left\langle A \right\rangle | |
Streck | A \right| | |
Använd \left. and \right. om du inte vill att separatorn ska synas: | \left. {A \over B} \right\} \to X |
Teckenmellanrum
Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:
Funktion | Syntax | Hur den visas |
---|---|---|
double quad space | a \qquad b | |
quad space | a \quad b | |
large space | a\ b | |
medium space | a\;b | |
small space | a\,b | |
no space | ab | |
negative space | a\!b |
Se även
Externa länkar
- Ett PDF-dokument som förklarar grunderna i TeX - se sida 39 och framåt för en bra introduktion till att skriva matematiska formler i TeX: http://www.ctan.org/tex-archive/info/gentle/gentle.pdf