Münchhausen syndrom by proxy
Från Rilpedia
Versionen från 30 maj 2009 kl. 02.40
- REDIRECT Münchhausen by proxy
Münchhausens syndrom by Proxy (MSBP), eller Münchhausen by proxy. Störningen är en utvecklande diagnos från symptomen Münchhausens syndrom. Dess namn kommer i sin tur från en sagofigur vid namn Baron Münchhausen, vilken handlar om en baron som ljuger och tillägger mycket i sina berättelser. På så sätt gör också en person som drabbats av Münchhausen syndrom. Störningen är ett tillstånd då föräldrar, mestadels mammor, hittar på olika sjukdomar hos barnet för att dölja dess misshandel. Vid värre fall kan föräldrarna skada barnen fysiskt. Denna sorten av misshandel är dock relativt ovanlig. Både i Sverige och i världen. Det var dock en antropolog i Australien som genomfört en undersökning bland föräldrar med barn som hade sjukdomar, vars läkarna inte kunde ställa en diagnos på. Resultatet visade att hälften av mödrarna var anklagade, eller misstänkta för Münchhausen syndrom by Proxy, eller MSBP som den förkortas. Vid majoriteten av fallen fanns det inte heller tillräckligt med bevis för att styrka anklagelserna.
Den första läkaren som använde begreppet var Roy Meadow, 1977. Han var en högt ansedd läkare, med specialitet för dödsfall hos barn. Störningen är en relativt ny inom psykologin, och trots forskning är det svårt att framställa en diagnos för MSBP. Men det behöver inte bara vara fysisk misshandel. Flera fall visar att psykisk misshandel gett förödande konsekvenser hos barnet. Föräldrarna skyller sedan på professionell hjälp de har varit i kontakt med, eller att det är en kronisk last. Undersökningar har visat att detta förekommer mest i familjer där barnen är adopterade, är styvbarn eller foster barn. Antal erkända fall har på senare tid ökat dramatiskt.
Behandlingsformer
Sir Roy Meadows teorier har under senare tid blivit hårt ifrågasatta. Mestadels för att sjukdomen har använts till att anklaga mödrar, som sedan visats vara oskyldiga. I vissa fall har man genom kameror på sjukhusen kunnat observera mödrar som utför misshandel på sina barn, detta har dock inte övertygat kritikerna som hävdar att MSBP inte existerar. Det finns stort behov av forskning inom ämnet, då man hittills inte kunnat spåra orsakerna till störningen. Behandlingsformer för kvinnorna existerar knappt nu. Den enda åtgärden man gör är att man förflyttar barnet till en annan familj, och arresterar modern. Eftersom symptomen inte är stor i tillexempel Sverige finns det många få dokumenterade fall och även vilka konsekvenser som åtgärdades. De flesta fallen har istället upptäckts främst i USA och England, där mödrarna fått fängelse nästan samtliga gånger. Istället prövade vi de mer kända teknikerna av behandling som finns, och med våra egna tankar drog slutsatsen om det skulle fungera. Psykoanalys, där personen i fråga samtalar med en analytiker, kanske skulle kunna besvara de problem modern bär på inombords, om det finns någon koppling med dennes barndom och upplevelser. Om inte skulle man ändå kunna få insikt i hur modern tänker, och på så vis handlar. Formerna av beteendeterapi skulle inte fungera för dessa är mestadels anpassade till personer med fobier och liknande. Gruppterapier menas att en terapeut träffar en grupp människor med samma problem, på så vis kan de utbyta känslor och tankar med varandra och ha terapeuten som stöd. Men denna sorts terapi tror vi är mest lämpad för människor med mindre problem, som depression, och inte människor som skadar andra. Slutligen har vi psykofarmaka, vilket innebär att man genom medicin påverkar psyket. Kanske detta skulle fungera, i alla fall att ge personen i fråga lugnande medel eller något liknande.
Indikationer på att en familj lider av MSBP
Dessa tecken behöver inte entydigt vara MSBP, men man har utgått från dessa när man ställt diagnosen.
• Om ett barn har ett eller flera medicinska problem som inte kan botas med normal behandling.
• En mamma som har medicinsk kunskap, och intresserar sig för detaljer på sjukhus samt andra patienters aktuella hälsa
• En mamma som verkar kräva ständig uppmärksamhet från övriga.
• En familj där familjemedlemmar har drabbats av liknande symptomen.
• En familj, där den manliga medlemmen har lite kontakt med det inlagda barnet.
Mentaliteten i de olika länderna speglar huruvida man ser på MSBP. I vissa delar, främst i USA ser man inte det som en sjukdom, utan mer som ett rent brott där modern kan tänka helt fritt. Som en ung herre uttryckte det på ett forum angående MSBP på Internet: ”- The mother is evil, not sick.”
