Rilpedia:Användarhandledning för TeX

Från Rilpedia

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
(→Parentessättning i långa uttryck)
Rad 1: Rad 1:
-
<noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude>{{rpsv.todo|SHL}}
+
<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>Sedan januari 2003 kan '''[[TeX]]-kod''' användas för [[matematik|matematiska]] formler på [[Wikipedia]]. Den skapar antingen [[PNG]]-bilder eller enkel [[HTML]]-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket. I framtiden, när [[webbläsare|webbläsarna]] blir bättre, kommer den att kunna skapa utökad HTML eller i många fall till och med [[MathML]].
-
Sedan december 2007 kan '''[[TeX]]-kod''' användas för [[matematik|matematiska]] formler på [[Rilpedia]]. TeX skapar antingen [[PNG]]-bilder eller enkel [[HTML]]-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket.  
+
Matematiska märkord skrivs inom <nowiki><math> ... </math></nowiki>. Eventuella radbrytningar inom dessa <nowiki><math></nowiki>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).
Matematiska märkord skrivs inom <nowiki><math> ... </math></nowiki>. Eventuella radbrytningar inom dessa <nowiki><math></nowiki>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).
-
Diskutera buggrapporter och önskemål om nya funktioner på {{rpsv.forums|Rilpedia}}.
+
Diskussioner, [[bugg (dator)|bugg]]rapporter och önskemål om nya funktioner postas på [[Rilpedia:Maillistor|sändlistan Wikitech-l]] eller på [[Rilpedia:TeX requests]].
För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se [[Rilpedia:Projekt matematik]]. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.
För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se [[Rilpedia:Projekt matematik]]. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.
== Specialtecken ==
== Specialtecken ==
-
{| style="border: 1px solid #aaa;" cellspacing="5" cellpadding="4"
+
{| border=1
! Funktion || Syntax || Hur den visas  
! Funktion || Syntax || Hur den visas  
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-
| decimalkomma (rätt)
| decimalkomma (rätt)
-
| <code>3,\!14159</code>
+
| 3,\!14159
| <math>3,\!14159</math>
| <math>3,\!14159</math>
|-
|-
| decimalkomma (fel)
| decimalkomma (fel)
-
| <code>3,14159</code>
+
| 3,14159
| <math>3,14159\,\!</math>
| <math>3,14159\,\!</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-
| standardfunktioner (rätt)
| standardfunktioner (rätt)
-
| <code>\sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z</code>
+
| \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z
| <math>\sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z</math>
| <math>\sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z</math>
|-
|-
| standardfunktioner (fel)
| standardfunktioner (fel)
-
| <code>sin x + ln y + sgn z</code>
+
| sin x + ln y + sgn z
| <math>sin x + ln y + sgn z\,</math>
| <math>sin x + ln y + sgn z\,</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-
| Derivata
| Derivata
-
| <code>\nabla \partial x  dx</code>
+
| \nabla \partial x  dx
| <math>\nabla \; \partial x \; dx</math>
| <math>\nabla \; \partial x \; dx</math>
|-
|-
| Mängder
| Mängder
-
| <code>\forall x\in \not\in\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C</code>
+
| \forall x\in \not\in\varnothing\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C
-
| <math>\forall x \in \; \not\in \subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C</math>
+
| <math>\forall x \in \; \not\in \varnothing \subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-
| Logik
| Logik
-
| <code>p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r</code>
+
| p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r
| <math>p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r</math>
| <math>p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r</math>
|-  
|-  
-
| Kvadratrötter
+
| rowspan=2 | Rötter
-
| <code>\sqrt{2}\approx 1,\!4</code>
+
| \sqrt{2}\approx 1,\!4
| <math>\sqrt{2}\approx 1,\!4</math>
| <math>\sqrt{2}\approx 1,\!4</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-
-
| Högre ordnings rötter
+
| \sqrt[n]{x}</td>
-
| <code>\sqrt[n]{x}</code>
+
| <math>\sqrt[n]{x}</math>
| <math>\sqrt[n]{x}</math>
|-
|-
| Relationer
| Relationer
-
| <code>\sim \simeq \le \ge \equiv \approx \ne</code>
+
| \sim \simeq \cong \le \ge \equiv \approx \ne
-
| <math> \sim \ \simeq \ \le \ \ge \ \equiv \ \approx \ \ne</math>
+
| <math> \sim \ \simeq \ \cong \ \le \ \ge \ \equiv \ \approx \ \ne</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-
| Geometri
| Geometri
-
| <code><nowiki>\angle \perp \|</nowiki></code>
+
| <nowiki>\angle \perp \|</nowiki>
| <math>\angle \perp \|</math>
| <math>\angle \perp \|</math>
-
|- style="vertical-align: top;"
+
|-
-
| Pilar (enkla)
+
| rowspan=2 | Pilar
-
|
+
-
<code>\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow
+
-
<br>\longleftarrow \longrightarrow \mapsto
+
-
<br>\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow
+
-
<br>\uparrow \downarrow \updownarrow</code>
+
|  
|  
-
<math> \leftarrow \rightarrow \leftrightarrow </math>
+
\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow  
-
<br><math>\longleftarrow \longrightarrow \mapsto </math>
+
-
<br><math>\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow </math>
+
-
<br><math>\uparrow \downarrow \updownarrow</math>
+
-
|- style="background: #e9e9e9; vertical-align: top;"
+
-
| Pilar (Dubbla)
+
-
|
+
-
<code>\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow  
+
<br>\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow  
<br>\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow  
-
<br>\Uparrow \Downarrow \Updownarrow</code>
+
<br>\Uparrow \Downarrow \Updownarrow
|  
|  
<math>\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow </math>
<math>\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow </math>
<br><math>\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow </math>
<br><math>\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow </math>
<br><math>\Uparrow \Downarrow \Updownarrow</math>
<br><math>\Uparrow \Downarrow \Updownarrow</math>
 +
|-
 +
|
 +
\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow
 +
<br>\longleftarrow \longrightarrow \mapsto \longmapsto
 +
<br>\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow
 +
<br>\uparrow \downarrow \updownarrow
 +
|
 +
<math> \leftarrow \rightarrow \leftrightarrow </math>
 +
<br><math>\longleftarrow \longrightarrow \mapsto \longmapsto </math>
 +
<br><math>\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow </math>
 +
<br><math>\uparrow \downarrow \updownarrow</math>
|-
|-
| Annat
| Annat
-
| <code>\oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet</code>
+
| \oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet
| <math>\oplus \otimes \pm \mp \ \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet\ </math>
| <math>\oplus \otimes \pm \mp \ \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet\ </math>
|}
|}
Rad 85: Rad 82:
== Exponenter, index ==  
== Exponenter, index ==  
-
{| style="border: 1px solid #aaa;" cellspacing="5" cellpadding="4"
+
{| border="1"
|-----
|-----
! Funktion
! Funktion
! Syntax
! Syntax
! Hur den visas
! Hur den visas
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
| Exponent || a^2 || <math>a^2</math>
| Exponent || a^2 || <math>a^2</math>
|-----
|-----
| Index || a_2 || <math> a_2 </math>
| Index || a_2 || <math> a_2 </math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
| rowspan="2" | Gruppering || a^{2+2} || <math>a^{2+2}</math>
| rowspan="2" | Gruppering || a^{2+2} || <math>a^{2+2}</math>
|-----
|-----
| a_{i,j} || <math>a_{i,j}</math>
| a_{i,j} || <math>a_{i,j}</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
| Kombinationer av "sub" och "super" || x_2^3
| Kombinationer av "sub" och "super" || x_2^3
| <math>x_2^3</math>
| <math>x_2^3</math>
|-----
|-----
| Derivata (bra) || x' || <math>x'</math>
| Derivata (bra) || x' || <math>x'</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
| Derivata (acceptabelt) || x^\prime || <math>x^\prime</math>
| Derivata (acceptabelt) || x^\prime || <math>x^\prime</math>
|-----
|-----
| Derivata (fel) || x\prime || <math>x\prime</math>
| Derivata (fel) || x\prime || <math>x\prime</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
| Under och överlinjer
| Under och överlinjer
| \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l}
| \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l}
Rad 113: Rad 110:
|-----
|-----
| Summa || \sum_{k=1}^N k^2 || <math>\sum_{k=1}^N k^2</math>
| Summa || \sum_{k=1}^N k^2 || <math>\sum_{k=1}^N k^2</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
| Produkt || \prod_{i=1}^N x_i || <math>\prod_{i=1}^N x_i</math>
| Produkt || \prod_{i=1}^N x_i || <math>\prod_{i=1}^N x_i</math>
|-----
|-----
| Gränsvärde || \lim_{n \to \infty}x_n
| Gränsvärde || \lim_{n \to \infty}x_n
| <math>\lim_{n \to \infty}x_n</math>
| <math>\lim_{n \to \infty}x_n</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
| Integral || \int_{-N}^{N} e^x\, dx || <math>\int_{-N}^{N} e^x\, dx</math>
| Integral || \int_{-N}^{N} e^x\, dx || <math>\int_{-N}^{N} e^x\, dx</math>
|-----
|-----
Rad 127: Rad 124:
== Bråk, matriser, uttryck på flera rader ==  
== Bråk, matriser, uttryck på flera rader ==  
-
{| style="border: 1px solid #aaa;" cellspacing="5" cellpadding="4"
+
{| border="1"
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
! Funktion
! Funktion
! Syntax
! Syntax
! Hur den visas
! Hur den visas
|-----
|-----
-
| Bråk || <code>\frac{2}{4} eller {2 \over 4}</code>
+
| Bråk || \frac{2}{4} eller {2 \over 4}
| <math>\frac{2}{4}</math>
| <math>\frac{2}{4}</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
-
| Binomialkoefficienter || <code>{n \choose k}</code>
+
| Binomialkoefficienter || {n \choose k}
| <math>{n \choose k}</math>
| <math>{n \choose k}</math>
|-----
|-----
| rowspan="6" | Matriser
| rowspan="6" | Matriser
-
| <code>\begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}</code>
+
| \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}
| <math>\begin{pmatrix} x & y \\ z & v
| <math>\begin{pmatrix} x & y \\ z & v
\end{pmatrix}</math>
\end{pmatrix}</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
-
| <code>\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &</code>
+
| \begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &
-
<code>\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots &</code>
+
\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots &
-
<code>0\end{bmatrix}</code>
+
0\end{bmatrix}
| <math>\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots
| <math>\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots
& \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots &
& \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots &
0\end{bmatrix} </math>
0\end{bmatrix} </math>
|-----
|-----
-
| <code>\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}</code>
+
| \begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}
| <math>\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v
| <math>\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v
\end{Bmatrix}</math>
\end{Bmatrix}</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
-
| <code>\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}</code>
+
| \begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}
| <math>\begin{vmatrix} x & y \\ z & v
| <math>\begin{vmatrix} x & y \\ z & v
\end{vmatrix}</math>
\end{vmatrix}</math>
|-----
|-----
-
| <code>\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}</code>
+
| \begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}
| <math>\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v
| <math>\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v
\end{Vmatrix}</math>
\end{Vmatrix}</math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
-
| <code>\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}
+
| \begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}
| <math>\begin{matrix} x & y \\ z & v
| <math>\begin{matrix} x & y \\ z & v
\end{matrix}</math>
\end{matrix}</math>
|-----
|-----
-
| Fritext<sup>[1]</sup> ||  
+
| Fritext<sup>[1]</sup> || f(n)=\left\{\begin{matrix}
-
<code>f(n)=\left\{\begin{matrix} </code>
+
n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\  
-
<code>n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ </code>
+
3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda}
-
<code>3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda}</code>
+
\end{matrix}\right.
-
<code>\end{matrix}\right.</code>
+
| <math>f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right. </math>
| <math>f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right. </math>
-
|- style="background: #e9e9e9;"
+
|-----
| Ekvationer på flera rader
| Ekvationer på flera rader
-
| <code>\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &</code>
+
| \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &
-
<code>=& n^2 + 2n + 1\end{matrix}</code>
+
=& n^2 + 2n + 1\end{matrix}
| <math>\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}</math>
| <math>\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}</math>
|}
|}
Rad 244: Rad 240:
| Streck || \left| A \right| || <math>\left| A \right|</math>
| Streck || \left| A \right| || <math>\left| A \right|</math>
|-----
|-----
-
| Använd \left. and \right. om du inte vill att separatorn ska synas:
+
| Använd \left. och \right. om du inte vill att separatorn ska synas (observera punkterna):
| \left. {A \over B} \right\} \to X
| \left. {A \over B} \right\} \to X
| <math>\left. {A \over B} \right\} \to X</math>
| <math>\left. {A \over B} \right\} \to X</math>

Versionen från 13 februari 2007 kl. 23.37

Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Sedan januari 2003 kan TeX-kod användas för matematiska formler på Wikipedia. Den skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket. I framtiden, när webbläsarna blir bättre, kommer den att kunna skapa utökad HTML eller i många fall till och med MathML.

Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).

Diskussioner, buggrapporter och önskemål om nya funktioner postas på sändlistan Wikitech-l eller på Rilpedia:TeX requests.

För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Rilpedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.

Innehåll

Specialtecken

Funktion Syntax Hur den visas
decimalkomma (rätt) 3,\!14159 3,\!14159
decimalkomma (fel) 3,14159 3,14159\,\!
standardfunktioner (rätt) \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z
standardfunktioner (fel) sin x + ln y + sgn z sin x + ln y + sgn z\,
Derivata \nabla \partial x dx \nabla \; \partial x \; dx
Mängder \forall x\in \not\in\varnothing\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C \forall x \in \; \not\in \varnothing \subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C
Logik p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r
Rötter \sqrt{2}\approx 1,\!4 \sqrt{2}\approx 1,\!4
\sqrt[n]{x} \sqrt[n]{x}
Relationer \sim \simeq \cong \le \ge \equiv \approx \ne \sim \ \simeq \ \cong \ \le \ \ge \ \equiv \ \approx \ \ne
Geometri \angle \perp \| \angle \perp \|
Pilar

\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow
\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow
\Uparrow \Downarrow \Updownarrow

\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow
\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow
\Uparrow \Downarrow \Updownarrow

\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow
\longleftarrow \longrightarrow \mapsto \longmapsto
\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow
\uparrow \downarrow \updownarrow

\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow
\longleftarrow \longrightarrow \mapsto \longmapsto
\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow
\uparrow \downarrow \updownarrow
Annat \oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet \oplus \otimes \pm \mp \ \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet\

Exponenter, index

Funktion Syntax Hur den visas
Exponent a^2 a2
Index a_2 a2
Gruppering a^{2+2} a2 + 2
a_{i,j} ai,j
Kombinationer av "sub" och "super" x_2^3 x_2^3
Derivata (bra) x' x'
Derivata (acceptabelt) x^\prime x^\prime
Derivata (fel) x\prime x\prime
Under och överlinjer \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l} \hat a \ \bar b \ \vec c \ \widehat {d e f} \ \overline {g h i} \ \underline {j k l}
Summa \sum_{k=1}^N k^2 \sum_{k=1}^N k^2
Produkt \prod_{i=1}^N x_i \prod_{i=1}^N x_i
Gränsvärde \lim_{n \to \infty}x_n \lim_{n \to \infty}x_n
Integral \int_{-N}^{N} e^x\, dx \int_{-N}^{N} e^x\, dx
Linjeintegral \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy

Bråk, matriser, uttryck på flera rader

Funktion Syntax Hur den visas
Bråk \frac{2}{4} eller {2 \over 4} \frac{2}{4}
Binomialkoefficienter {n \choose k} {n \choose k}
Matriser \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix} \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}
\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &

\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix}

 \begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots & \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix}
\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix} \begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}
\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix} \begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}
\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix} \begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}
\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix} \begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}
Fritext[1] f(n)=\left\{\begin{matrix}

n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right.

 f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right.
Ekvationer på flera rader \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &

=& n^2 + 2n + 1\end{matrix}

 \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}

[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.

Teckensnitt

Funktion Syntax Hur den visas
Grekiska bokstäver \alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega \alpha\ \beta\ \gamma\ \Gamma\ \phi\ \Phi\ \Psi\ \tau\ \Omega
Dubbelskrift x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C} x\in\mathbb{R}\subset\mathbb{C}
Dubbelskrift \mathbb{ABC} \mathbb{ABC}
Fet stil \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0 \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0 Fet stil (grekiska) \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma} \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma}
Frakturstil \mathfrak{a} \mathfrak{B} \mathfrak{a} \mathfrak{B}
Skrivstil \mathcal{ABC} \mathcal{ABC} Hebreiska \aleph \beth \gimel \daleth \aleph\ \beth\ \gimel\ \daleth

Parentessättning i långa uttryck

Funktion Syntax Hur den visas
Mindre bra ( \frac{1}{2} ) ( \frac{1}{2} )
Bättre \left( \frac{1}{2} \right) \left ( \frac{1}{2} \right )



Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:

Funktion Syntax Hur den visas
Parenteser \left( A \right) \left( A \right)
Hakparenteser \left[ A \right] \left[ A \right]
Klammrar \left\{ A \right\} \left\{ A \right\}
Vinkelparenteser \left\langle A \right\rangle \left\langle A \right\rangle
Streck A \right| \left| A \right|
Använd \left. och \right. om du inte vill att separatorn ska synas (observera punkterna): \left. {A \over B} \right\} \to X \left. {A \over B} \right\} \to X

Teckenmellanrum

Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:

Funktion Syntax Hur den visas
double quad space a \qquad b a \qquad b
quad space a \quad b a \quad b
large space a\ b a\ b
medium space a\;b a\;b
small space a\,b a\,b
no space ab ab\,
negative space a\!b a\!b

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Rilpedia:Anv%C3%A4ndarhandledning_f%C3%B6r_TeX"
Personliga verktyg