Rilpedia:Användarhandledning för TeX

Från Rilpedia

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
(→Exponenter, index)
(→Teckensnitt)
 
(9 mellanliggande versioner visas inte.)
Rad 1: Rad 1:
-
<noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude>Sedan december 2007 kan '''[[TeX]]-kod''' användas för [[matematik|matematiska]] formler på [[Rilpedia]]. TeX skapar antingen [[PNG]]-bilder eller enkel [[HTML]]-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket.  
+
<noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude>{{rpsv.todo|SHL}}
 +
Sedan december 2007 kan '''[[TeX]]-kod''' användas för [[matematik|matematiska]] formler på [[Rilpedia]]. TeX skapar antingen [[PNG]]-bilder eller enkel [[HTML]]-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket.  
Matematiska märkord skrivs inom <nowiki><math> ... </math></nowiki>. Eventuella radbrytningar inom dessa <nowiki><math></nowiki>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).
Matematiska märkord skrivs inom <nowiki><math> ... </math></nowiki>. Eventuella radbrytningar inom dessa <nowiki><math></nowiki>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).
Rad 90: Rad 91:
! Hur den visas
! Hur den visas
|- style="background: #e9e9e9;"
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| Exponent || a^2 || <math>a^2</math>
+
| Exponent || <code>a^2</code> || <math>a^2</math>
|-----
|-----
-
| Index || a_2 || <math> a_2 </math>
+
| Index || <code>a_2</code> || <math> a_2 </math>
|- style="background: #e9e9e9;"
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| rowspan="2" | Gruppering || a^{2+2} || <math>a^{2+2}</math>
+
| rowspan="2" | Gruppering || <code>a^{2+2}</code> || <math>a^{2+2}</math>
|-----
|-----
-
| a_{i,j} || <math>a_{i,j}</math>
+
| <code>a_{i,j}</code> || <math>a_{i,j}</math>
|- style="background: #e9e9e9;"
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| Kombinationer av "sub" och "super" || x_2^3
+
| Kombinationer av "sub" och "super" || <code>x_2^3</code>
| <math>x_2^3</math>
| <math>x_2^3</math>
|-----
|-----
-
| Derivata (bra) || x' || <math>x'</math>
+
| Derivata (bra) || <code>x'</code> || <math>x'</math>
|- style="background: #e9e9e9;"
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| Derivata (acceptabelt) || x^\prime || <math>x^\prime</math>
+
| Derivata (acceptabelt) || <code>x^\prime</code> || <math>x^\prime</math>
|-----
|-----
-
| Derivata (fel) || x\prime || <math>x\prime</math>
+
| Derivata (fel) || <code>x\prime</code> || <math>x\prime</math>
|- style="background: #e9e9e9;"
|- style="background: #e9e9e9;"
| Under och överlinjer
| Under och överlinjer
-
| \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l}
+
| <code>\hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l}</code>
| <math>\hat a \ \bar b \ \vec c \ \widehat {d e f} \ \overline {g h i} \ \underline {j k l}</math>
| <math>\hat a \ \bar b \ \vec c \ \widehat {d e f} \ \overline {g h i} \ \underline {j k l}</math>
|-----
|-----
-
| Summa || \sum_{k=1}^N k^2 || <math>\sum_{k=1}^N k^2</math>
+
| Summa || <code>\sum_{k=1}^N k^2</code> || <math>\sum_{k=1}^N k^2</math>
|- style="background: #e9e9e9;"
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| Produkt || \prod_{i=1}^N x_i || <math>\prod_{i=1}^N x_i</math>
+
| Produkt || <code>\prod_{i=1}^N x_i</code> || <math>\prod_{i=1}^N x_i</math>
|-----
|-----
-
| Gränsvärde || \lim_{n \to \infty}x_n
+
| Gränsvärde || <code>\lim_{n \to \infty}x_n</code>
| <math>\lim_{n \to \infty}x_n</math>
| <math>\lim_{n \to \infty}x_n</math>
|- style="background: #e9e9e9;"
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| Integral || \int_{-N}^{N} e^x\, dx || <math>\int_{-N}^{N} e^x\, dx</math>
+
| Integral || <code>\int_{-N}^{N} e^x\, dx</code> || <math>\int_{-N}^{N} e^x\, dx</math>
|-----
|-----
-
| Linjeintegral || \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy
+
| Linjeintegral || <code>\oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy</code>
| <math>\oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy</math>
| <math>\oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy</math>
|}
|}
Rad 126: Rad 127:
== Bråk, matriser, uttryck på flera rader ==  
== Bråk, matriser, uttryck på flera rader ==  
-
{| border="1"
+
{| style="border: 1px solid #aaa;" cellspacing="5" cellpadding="4"
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
! Funktion
! Funktion
! Syntax
! Syntax
! Hur den visas
! Hur den visas
|-----
|-----
-
| Bråk || \frac{2}{4} eller {2 \over 4}
+
| Bråk || <code>\frac{2}{4} eller {2 \over 4}</code>
| <math>\frac{2}{4}</math>
| <math>\frac{2}{4}</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| Binomialkoefficienter || {n \choose k}
+
| Binomialkoefficienter || <code>{n \choose k}</code>
| <math>{n \choose k}</math>
| <math>{n \choose k}</math>
|-----
|-----
| rowspan="6" | Matriser
| rowspan="6" | Matriser
-
| \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}
+
| <code>\begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}</code>
| <math>\begin{pmatrix} x & y \\ z & v
| <math>\begin{pmatrix} x & y \\ z & v
\end{pmatrix}</math>
\end{pmatrix}</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| \begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &
+
| <code>\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &</code>
-
\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots &
+
<code>\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots &</code>
-
0\end{bmatrix}
+
<code>0\end{bmatrix}</code>
| <math>\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots
| <math>\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots
& \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots &
& \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots &
0\end{bmatrix} </math>
0\end{bmatrix} </math>
|-----
|-----
-
| \begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}
+
| <code>\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}</code>
| <math>\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v
| <math>\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v
\end{Bmatrix}</math>
\end{Bmatrix}</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| \begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}
+
| <code>\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}</code>
| <math>\begin{vmatrix} x & y \\ z & v
| <math>\begin{vmatrix} x & y \\ z & v
\end{vmatrix}</math>
\end{vmatrix}</math>
|-----
|-----
-
| \begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}
+
| <code>\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}</code>
| <math>\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v
| <math>\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v
\end{Vmatrix}</math>
\end{Vmatrix}</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| \begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}
+
| <code>\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}
| <math>\begin{matrix} x & y \\ z & v
| <math>\begin{matrix} x & y \\ z & v
\end{matrix}</math>
\end{matrix}</math>
|-----
|-----
-
| Fritext<sup>[1]</sup> || f(n)=\left\{\begin{matrix}
+
| Fritext<sup>[1]</sup> ||  
-
n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\  
+
<code>f(n)=\left\{\begin{matrix} </code>
-
3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda}
+
<code>n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ </code>
-
\end{matrix}\right.
+
<code>3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda}</code>
 +
<code>\end{matrix}\right.</code>
| <math>f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right. </math>
| <math>f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right. </math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
| Ekvationer på flera rader
| Ekvationer på flera rader
-
| \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &
+
| <code>\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &</code>
-
=& n^2 + 2n + 1\end{matrix}
+
<code>=& n^2 + 2n + 1\end{matrix}</code>
| <math>\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}</math>
| <math>\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}</math>
|}
|}
Rad 181: Rad 183:
== Teckensnitt ==
== Teckensnitt ==
-
{| border="1"
+
{| style="border: 1px solid #aaa;" cellspacing="5" cellpadding="4"
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
! Funktion
! Funktion
! Syntax
! Syntax
Rad 188: Rad 190:
|-----
|-----
| [[Grekiska alfabetet|Grekiska bokstäver]]
| [[Grekiska alfabetet|Grekiska bokstäver]]
-
| \alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega
+
| <code>\alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega</code>
| <math>\alpha\ \beta\ \gamma\ \Gamma\ \phi\ \Phi\ \Psi\ \tau\ \Omega</math>
| <math>\alpha\ \beta\ \gamma\ \Gamma\ \phi\ \Phi\ \Psi\ \tau\ \Omega</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
-
| Dubbelskrift || x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C}
+
| Dubbelskrift || <code>x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C}</code>
| <math>x\in\mathbb{R}\subset\mathbb{C}</math>
| <math>x\in\mathbb{R}\subset\mathbb{C}</math>
|-----
|-----
-
| Dubbelskrift || \mathbb{ABC} || <math>\mathbb{ABC}</math>
+
| Dubbelskrift || <code>\mathbb{ABC}</code> || <math>\mathbb{ABC}</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
-
|-----
+
| Fet stil || <code>\mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0</code>
-
| Fet stil || \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0
+
| <math>\mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0</math>
| <math>\mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0</math>
-
| Fet stil (grekiska) || \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma}
 
-
| <math>\boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma} </math>
 
|-----
|-----
-
| Frakturstil || \mathfrak{a} \mathfrak{B}
+
| Fet stil (grekiska) || <code>\boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma}</code>
 +
| <math>\boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma} </math>
 +
|- style="background: #e9e9e9;"
 +
| Frakturstil || <code>\mathfrak{a} \mathfrak{B}</code>
| <math>\mathfrak{a} \mathfrak{B}</math>
| <math>\mathfrak{a} \mathfrak{B}</math>
|-----
|-----
-
| Skrivstil || \mathcal{ABC} || <math>\mathcal{ABC}</math>
+
| Skrivstil || <code>\mathcal{ABC}</code> || <math>\mathcal{ABC}</math>
-
| [[Hebreiska alfabetet|Hebreiska]] || \aleph \beth \gimel \daleth
+
|- style="background: #e9e9e9;"
 +
| [[Hebreiska alfabetet|Hebreiska]] || <code>\aleph \beth \gimel \daleth</code>
| <math>\aleph\ \beth\ \gimel\ \daleth</math>
| <math>\aleph\ \beth\ \gimel\ \daleth</math>
|}
|}
Rad 212: Rad 215:
== Parentessättning i långa uttryck ==  
== Parentessättning i långa uttryck ==  
-
{| border="1"
+
{| style="border: 1px solid #aaa;" cellspacing="5" cellpadding="4"
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
! Funktion
! Funktion
! Syntax
! Syntax
Rad 219: Rad 222:
|-----
|-----
| Mindre bra || ( \frac{1}{2} ) || <math>( \frac{1}{2} )</math>
| Mindre bra || ( \frac{1}{2} ) || <math>( \frac{1}{2} )</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
| Bättre || \left( \frac{1}{2} \right)
| Bättre || \left( \frac{1}{2} \right)
| <math>\left ( \frac{1}{2} \right )</math>
| <math>\left ( \frac{1}{2} \right )</math>
Rad 225: Rad 228:
<br><br>Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:  
<br><br>Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:  
-
{| border="1"
+
{| style="border: 1px solid #aaa;" cellspacing="5" cellpadding="4"
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
! Funktion
! Funktion
! Syntax
! Syntax
Rad 232: Rad 235:
|-----
|-----
| Parenteser || \left( A \right) || <math>\left( A \right)</math>
| Parenteser || \left( A \right) || <math>\left( A \right)</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
| Hakparenteser || \left[ A \right] || <math>\left[ A \right]</math>
| Hakparenteser || \left[ A \right] || <math>\left[ A \right]</math>
|-----
|-----
| Klammrar || \left\{ A \right\} || <math>\left\{ A \right\}</math>
| Klammrar || \left\{ A \right\} || <math>\left\{ A \right\}</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
| Vinkelparenteser || \left\langle A \right\rangle
| Vinkelparenteser || \left\langle A \right\rangle
| <math>\left\langle A \right\rangle</math>
| <math>\left\langle A \right\rangle</math>
|-----
|-----
| Streck || \left| A \right| || <math>\left| A \right|</math>
| Streck || \left| A \right| || <math>\left| A \right|</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
| Använd \left. and \right. om du inte vill att separatorn ska synas:
| Använd \left. and \right. om du inte vill att separatorn ska synas:
| \left. {A \over B} \right\} \to X
| \left. {A \over B} \right\} \to X
Rad 251: Rad 254:
ibland kan man vilja kunna styra i detalj:
ibland kan man vilja kunna styra i detalj:
-
{| border="1"
+
{| style="border: 1px solid #aaa;" cellspacing="5" cellpadding="4"
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
! Funktion
! Funktion
! Syntax
! Syntax
Rad 258: Rad 261:
|-----
|-----
| double quad space || a \qquad b || <math>a \qquad b</math>
| double quad space || a \qquad b || <math>a \qquad b</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
| quad space || a \quad b || <math> a \quad b</math>
| quad space || a \quad b || <math> a \quad b</math>
|-----
|-----
| large space || a\ b || <math>a\ b</math>
| large space || a\ b || <math>a\ b</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
| medium space || a\;b || <math>a\;b</math>
| medium space || a\;b || <math>a\;b</math>
|-----
|-----
| small space || a\,b || <math>a\,b</math>
| small space || a\,b || <math>a\,b</math>
-
|-----
+
|- style="background: #e9e9e9;"
| no space || ab || <math>ab\,</math>
| no space || ab || <math>ab\,</math>
|-----
|-----

Nuvarande version från 19 maj 2007 kl. 03.41

Ril_red.png
Rilpedia - låst, texten baserad på Wikipedialogo_12pt.gifWikipedia_letter_w.png
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Att göra (SHL)

Sedan december 2007 kan TeX-kod användas för matematiska formler på Rilpedia. TeX skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket.

Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).

Diskutera buggrapporter och önskemål om nya funktioner på artikeldiskussion.

För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Rilpedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.

Innehåll

Specialtecken

Funktion Syntax Hur den visas
decimalkomma (rätt) 3,\!14159 3,\!14159
decimalkomma (fel) 3,14159 3,14159\,\!
standardfunktioner (rätt) \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z
standardfunktioner (fel) sin x + ln y + sgn z sin x + ln y + sgn z\,
Derivata \nabla \partial x dx \nabla \; \partial x \; dx
Mängder \forall x\in \not\in\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C \forall x \in \; \not\in \subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C
Logik p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r
Kvadratrötter \sqrt{2}\approx 1,\!4 \sqrt{2}\approx 1,\!4
Högre ordnings rötter \sqrt[n]{x} \sqrt[n]{x}
Relationer \sim \simeq \le \ge \equiv \approx \ne \sim \ \simeq \ \le \ \ge \ \equiv \ \approx \ \ne
Geometri \angle \perp \| \angle \perp \|
Pilar (enkla)

\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow
\longleftarrow \longrightarrow \mapsto
\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow
\uparrow \downarrow \updownarrow

\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow
\longleftarrow \longrightarrow \mapsto
\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow
\uparrow \downarrow \updownarrow
Pilar (Dubbla)

\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow
\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow
\Uparrow \Downarrow \Updownarrow

\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow
\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow
\Uparrow \Downarrow \Updownarrow
Annat \oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet \oplus \otimes \pm \mp \ \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet\

Exponenter, index

Funktion Syntax Hur den visas
Exponent a^2 a2
Index a_2 a2
Gruppering a^{2+2} a2 + 2
a_{i,j} ai,j
Kombinationer av "sub" och "super" x_2^3 x_2^3
Derivata (bra) x' x'
Derivata (acceptabelt) x^\prime x^\prime
Derivata (fel) x\prime x\prime
Under och överlinjer \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l} \hat a \ \bar b \ \vec c \ \widehat {d e f} \ \overline {g h i} \ \underline {j k l}
Summa \sum_{k=1}^N k^2 \sum_{k=1}^N k^2
Produkt \prod_{i=1}^N x_i \prod_{i=1}^N x_i
Gränsvärde \lim_{n \to \infty}x_n \lim_{n \to \infty}x_n
Integral \int_{-N}^{N} e^x\, dx \int_{-N}^{N} e^x\, dx
Linjeintegral \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy

Bråk, matriser, uttryck på flera rader

Funktion Syntax Hur den visas
Bråk \frac{2}{4} eller {2 \over 4} \frac{2}{4}
Binomialkoefficienter {n \choose k} {n \choose k}
Matriser \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix} \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}
\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &

\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix}

 \begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots & \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix}
\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix} \begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}
\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix} \begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}
\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix} \begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}
\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix} \begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}
Fritext[1]

f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right.

 f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right.
Ekvationer på flera rader \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &

=& n^2 + 2n + 1\end{matrix}

 \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}

[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.

Teckensnitt

Funktion Syntax Hur den visas
Grekiska bokstäver \alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega \alpha\ \beta\ \gamma\ \Gamma\ \phi\ \Phi\ \Psi\ \tau\ \Omega
Dubbelskrift x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C} x\in\mathbb{R}\subset\mathbb{C}
Dubbelskrift \mathbb{ABC} \mathbb{ABC}
Fet stil \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0 \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0
Fet stil (grekiska) \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma} \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma}
Frakturstil \mathfrak{a} \mathfrak{B} \mathfrak{a} \mathfrak{B}
Skrivstil \mathcal{ABC} \mathcal{ABC}
Hebreiska \aleph \beth \gimel \daleth \aleph\ \beth\ \gimel\ \daleth

Parentessättning i långa uttryck

Funktion Syntax Hur den visas
Mindre bra ( \frac{1}{2} ) ( \frac{1}{2} )
Bättre \left( \frac{1}{2} \right) \left ( \frac{1}{2} \right )



Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:

Funktion Syntax Hur den visas
Parenteser \left( A \right) \left( A \right)
Hakparenteser \left[ A \right] \left[ A \right]
Klammrar \left\{ A \right\} \left\{ A \right\}
Vinkelparenteser \left\langle A \right\rangle \left\langle A \right\rangle
Streck A \right| \left| A \right|
Använd \left. and \right. om du inte vill att separatorn ska synas: \left. {A \over B} \right\} \to X \left. {A \over B} \right\} \to X

Teckenmellanrum

Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:

Funktion Syntax Hur den visas
double quad space a \qquad b a \qquad b
quad space a \quad b a \quad b
large space a\ b a\ b
medium space a\;b a\;b
small space a\,b a\,b
no space ab ab\,
negative space a\!b a\!b

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Rilpedia:Anv%C3%A4ndarhandledning_f%C3%B6r_TeX"
Personliga verktyg