Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:William Herschel01.jpg|thumb|200px|William Herschel (1738-1822)]] [[Bild:Friedrich Wilhelm Herschel.jpg|thumb|William Herschel]] '''Sir Frederick William Herschel''', ''Friedrich Wilhelm Herschel'', född [[15 november]] [[1738]] i [[Hannover]], död [[22 augusti]] [[1822]] i [[Slough]], [[Berkshire]], var en [[Tyskland|tysk]]-[[Storbritannien|brittisk]] [[Astronomi|astronom]]. Herschel började sin karriär inom astronomin som ren [[amatör]] och slutade som en av de största astronomiska [[observatör]]erna genom tiderna. William (urspr. Wilhelm) Herschel var till professionen [[musiker]], verksam i [[Hannover]]. År 1757 flydde han undan en fransk invasion till England, där han fortsatte sin musikaliska bana, samtidigt som han började studera [[optik]]. På grund av sitt intresse för [[astronomi]], började Herschel bygga [[teleskop]], något som utvecklades till ett yrke. Herschel tillverkade sin tids största teleskop och gjorde ett stort antal astronomiska [[upptäckt]]er. Han fann [[planet]]en [[Uranus (planet)|Uranus]] år 1781 och han kunde genom de för sin tid stora teleskopen se att flera diffusa himmelsobjekt egentligen bestod av stora mängder [[Stjärna|stjärnor]]. William Herschels syster [[Caroline Herschel|Caroline Lucretia]] (1750-1848) kom också att bli verksam som astronom i nära samarbete med sin bror, liksom Williams son [[John Herschel]], som byggde det första större observatoriet i [[Kapprovinsen]]. == Upptäckt av infraröd strålning == De slutsatser han drog av sina observationer var inte alltid präglade av högre [[vetenskaplig metod]]. Ibland kom slumpen till hjälp. Herschel kom att upptäcka [[infraröd strålning]], när han lät [[solljus]] passera genom ett triangulärt [[prisma]] och råkade hålla en [[termometer]] just utanför den [[röd]]a ändan av det synliga [[spektrum]]et. Termometern var till för att kontrollmäta luftens [[temperatur]] i rummet. Han blev [[Serendipitet|överraskad, när den visade en högre temperatur]] än i den synliga delen. Ytterligare [[experiment]] ledde Herschel till slutsatsen att det måste finnas en [[osynlig]] form av [[ljus]] bortom det synliga spektrum. == Observationer == [[Bild:Herschel 40 foot.jpg|right|200px|thumb|Herschels 12 m [[spegelteleskop]]]] === Solsystemet === Bland de upptäckter och iakttagelser, genom vilka Herschel ökade kunskapen om [[solsystemet]], står främst upptäckten av [[Uranus]]. Vidare bör ihågkommas upptäckterna (1787) av två Uranusmånar, [[Titania]] och [[Oberon (måne)|Oberon]], samt (1789) av två [[Saturnus (planet)|Saturnus]]-månar, [[Mimas]] och [[Enceladus]]. Herschel lämnade även viktiga bidrag till kännedomen om planeten [[Mars (planet)|Mars]]. Fortsatta studier av Uranus fick honom redan 1797 att sluta sig till att planeten har ett [[ringsystem]], vilket fram till dess att ringsystemet på nytt upptäcktes 1977 likväl hade betraktats som en villfarelse<ref> [http://www.scienceticker.info/2007/04/17/uranusring-schon-im-18-jahrhundert-gesichtet/ ''Uranusring schon im 18. Jahrhundert gesichtet?''], Scienceticker.info, 17. April 2007</ref>. === Vintergatan === Herschel upptäckte, beskrev och katalogiserade 2&nbsp;500 [[nebulosa|nebulosor]] och stjärngrupper (omkring 100 var kända förut). Vad angår [[dubbelstjärna|dubbelstjärnorna]], uppgår de i Herschels kataloger upptagna stjärnparen till ett antal av 846, av vilka han själv upptäckte de allra flesta, eftersom endast omkring 80 var kända förut. Genom upprepade mikrometriska bestämningar kunde han (1803) hos omkring 50 stjärnpar uppvisa en relativ rörelse, som visade ett fysiskt samband mellan komponenterna och definitivt avgjorde tvistefrågan om de fysiska dubbelstjärnornas existens. Herschels observationer av [[Vintergatan]] ledde honom till slutsatsen att Vintergatsbandet består av oerhörda mängder enstaka stjärnor, och han föreslog också att detta system är ett av ett oändligt antal "världsöar" i rymden. Denna hypotes, som inte skulle bekräftas genom observationer och en tydlig [[Kosmisk avståndsstege|intergalaktisk avståndsskala]] förrän genom [[Edwin Hubble]] och hans generation hundra år efter Herschels död, innebar en helt ny ram för synen på världsalltet. Tidigare hade filosofer, t ex [[Demokritos]], [[Epikuros]] och [[Giordano Bruno]]<ref>En som tidigt övervägt ett oändligt universum på [[teologi]]sk grund var den engelske 1300-talsfilosofen [[Thomas Bradwardine]]: Michael Nordberg 1983, ''Den dynamiska medeltiden'' s 368</ref> postulerat ett oändligt världsallt, men Herschel förde in det som ett i princip observerbart fysikaliskt problem. === Klimatet === Herschel menade att det borde finnas ett samband mellan [[Variationer av solaktiviteten|solaktiviteten]] och det jordiska [[klimat]]et. Eftersom direkta [[meteorologi]]ska mätningar inte fanns över tillräckligt långa perioder, så förde han anteckningar över priset på [[vete]], vilket han förmodade borde vara [[kausal]]t länkat till skörderesultatet och därmed till [[vädret]] under året. Dessa försök att bestämma sambandet föll inte väl ut av brist på tidigare solobservationer. Liknande teknik har dock senare använts med gott resultat.<ref>{{Harvnb|Holden|1881|pp=201-2}}</ref> === Vidlyftiga spekulationer === Trots sina otaliga viktiga vetenskapliga upptäckter hade Herschel ingen aversion mot vild [[spekulation]]. I synnerhet menade han att varje planet var bebodd<ref>Idén om liv på vår grannplanet ''Mars'' har länge inspirerat människor. Astronomen Sir William Herschel förmodade att det fanns intelligenta varelser inte bara på Mars, utan även på alla andra planeter i vårt solsystem (se [http://science.orf.at/science/news/86466])</ref>, till och med [[Solen]]: han trodde att solen hade en sval, solid yta skyddad från sin heta [[atmosfär]] av ett opakt molnlager och att en ras storhövdade varelser som var anpassade till sin sällsamma [[miljö]] levde där. Han ansåg med stöd av sina beräkningar att skapelsernas huvuden måste vara ovanligt stora för att inte explodera. == Utmärkelser == * [[Copleymedaljen]] 1781 * Invald som utländsk ledamot nummer 210 av [[Kungliga Vetenskapsakademien]] år 1813 == Noter och källor == <references/> == Referensitteratur == * [[Peter Nilson]] 1975, ''Upptäckten av universum''. Rabén & Sjögren, Stockholm. * [http://adsabs.harvard.edu//full/seri/JRASC/0074//0000134.000.html Biography: JRASC '''74''' (1980) 134] * "William Herschel" av Michael Hoskin. ''New dictionary of Scientific Biography'' Scribners (2008). v. 3, sid. 289-291. * {{citation|last=Holden|first=Edward S.|title=Sir William Herschel His Life and Works|year=1881|publisher=Charles Scribner's Sons|location=New York}} == Se även == * [[Herschelteleskopet]] * [[Herschel (krater)|Herschel]], nedslagskrater på Mars * [[Herschel (krater på Mimas)|Herschel]], jättekratern på Mimas == Externa länkar == * [http://www.seds.org/messier/xtra/similar/herschel.html William Herschel's Deep Sky Catalog] * Hela texten om ''[http://www.gutenberg.net/etext/12340 The Story of the Herschels]'' (1886) från [[Project Gutenberg]] * [http://www.npg.org.uk/live/search/person.asp?search=ss&sText=herschel&LinkID=mp02166 Portraits of William Herschel] på [[National Portrait Gallery (London)|National Portrait Gallery (United Kingdom)]] * [http://www.bath-preservation-trust.org.uk/ Herschel Museum of Astronomy] beläget i hans hem i [[Bath, Somerset|Bath]] * [http://www.williamherschel.org.uk/ William Herschel Society] * [http://books.google.com/books?id=Ml6DwyLbxdIC ''The Oboe Concertos of Sir William Herschel'', Wilbert Davis Jerome ed.] ISBN 0871692252 {{commons|William Herschel}} {{DEFAULTSORT:Herschel, William}} [[Kategori:Brittiska astronomer]] [[Kategori:LVA]] [[Kategori:Eponymer]] [[Kategori:Avlidna 1822]] [[Kategori:Födda 1738]] [[Kategori:Män]] [[ar:ويليام هيرشل]] [[bg:Уилям Хершел]] [[bn:উইলিয়াম হার্শেল]] [[bs:William Herschel]] [[ca:William Herschel]] [[cs:William Herschel]] [[cy:William Herschel]] [[da:William Herschel]] [[de:Wilhelm Herschel]] [[el:Ουίλιαμ Χέρσελ]] [[en:William Herschel]] [[eo:William Herschel]] [[es:William Herschel]] [[eu:William Herschel]] [[fa:ویلیام هرشل]] [[fi:William Herschel]] [[fr:William Herschel]] [[gl:William Herschel]] [[he:ויליאם הרשל]] [[hr:William Herschel]] [[hu:William Herschel]] [[id:William Herschel]] [[it:William Herschel]] [[ja:ウィリアム・ハーシェル]] [[kk:Һершел, Уиллиам]] [[ko:윌리엄 허셜]] [[la:Gulielmus Herschel]] [[lb:Wilhelm Herschel]] [[lt:William Herschel]] [[lv:Viljams Heršels]] [[ms:William Herschel]] [[nl:William Herschel]] [[nn:William Herschel]] [[no:William Herschel]] [[pl:William Herschel]] [[pt:William Herschel]] [[ro:William Herschel]] [[ru:Гершель, Уильям]] [[sh:William Herschel]] [[simple:William Herschel]] [[sk:Frederick William Herschel]] [[sl:William Herschel]] [[sr:Вилхелм Хершел]] [[ta:வில்லியம் ஹேர்ச்செல்]] [[th:วิลเลียม เฮอร์เชล]] [[tr:Frederick William Herschel]] [[uk:Фрідріх Вільгельм Гершель]] [[vi:William Herschel]] [[zh:威廉·赫歇爾]]

Tillbaka till William Herschel.