Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Bobergs Gasklocka Värtagasverket helhet.jpg|thumb|320px|Bobergs andra [[gasklocka]] i Hjorthagen. Fotograf: FriskoKry]] '''Värtagasverket''' är ett [[gasverk]] i stadsdelen [[Hjorthagen]], [[Stockholm]] som levererar [[stadsgas]] till Stockholms gasnät. Verket ägs och drivs av [[Fortum Värme]]. Gasen gjordes från början av kol och sedan 1971 av [[nafta]] i ett spaltgasverk. Gasverket kommer inom en snar framtid att läggas ner och bytas ut mot LNG (Liquid Natural Gas). Det är fortfarande inte bestämt varifrån gasen ska importeras. ==Historia== [[Bild:Bobergs Gasklocka Värtagasverket detalj.jpg|thumb|200px|Detalj av Bobergs gasklocka]] [[Bild:Gasklocka 3.jpg|thumb|200px|Entrén till gasverkets pumpcentral]] [[Bild:Värta_gasklockan_2007.jpg|thumb|200px|Den stora torr-gasklockan]] Stockholms första gasverk – [[Klaragasverket]] – började leverera gas till staden [[18 december]] [[1853]]. Efterfrågan på gas i [[Stockholm]] ökade rejält under 1880-talet och man insåg att Klaragasverkets kapacitet inte skulle räcka till. Ett av de tyngsta förslagen till nytt område för gasproduktion var [[Hjorthagen]]. Det fanns visserligen förslag på byggnation på [[Södermalm]] men utrymmet för en gasanläggning och storlek på kaj och djup för fartyg i [[Värtahamnen]] gjorde platsen i [[Hjorthagen]] till ett enkelt val för dåvarande styrelsen för [[Stockholms gasverk]]. Styrelsens iver för saken gjorde att stadsfullmäktige vid sitt sammanträde Luciadagen [[1889]] antog förslaget om ett nytt gasverk i Hjorthagen. Första spadtaget togs den [[1 april]] [[1890]] därpå och [[6 november]] [[1893]] kunde den väldiga anläggningens första fjärdedel tas i bruk och släppa ut gas på nätet. [[Bild:Stockholmgas 1899.jpg|thumb|left|Kolbryggan vid Värtaverket 1899]] Ansvarig projektledare blev [[Adolf Ahlsell]] och han kunde engagera kvalificerade och hängivna medarbetare. Gasteknikern [[Inge Pettersson]], konstruktören [[Fredrik Enblom]] och verkschefen [[Arvid Knös]] som några exempel, men mest påfallande var en framstående ung arkitekt, [[Ferdinand Boberg]]. Boberg skapade en gasproduktionsanläggning av hög arkitektonisk standard som än i dessa dagar präglas av de röda tegelhusens speciella dignitet. Det röda teglet kom från Haga tegelbruk utanför [[Enköping]]. Utformningen av byggnaderna visar vackra och välgjorda arbeten såsom de typiskt bobergska rundbågiga fönstren, mjukt välvda inåt. Under takkanten löper mönsterband i brunt och gult tegel. Gasverket anlades i flera plan eftersom terrängen var så pass brant, utformad så att produktionen successivt kunde byggas ut till 240&nbsp;000 kubikmeter per dygn. Den ursprungliga planen visar fyra [[gasklocka|gasklockor]] i Bobergs stil, men endast två blev byggda. [[Bild:Stockholmgas 1953a.jpg|thumb|left|Maskinhallen 1953]] Den tekniska utrustningen för gasverket inköptes och levererades från brittiska och tyska leverantörer, inklusive den tredelade teleskopgasklockan med en rymd av 36&nbsp;000 kubikmeter. Men byggnader och transportanordningar skulle byggas av svenska företag, helst från mekaniska verkstäder i Stockholm. Järnvägsspår leddes in från Värtans station, och för lossning och transport av kol byggdes ångdrivna kranar, hissar och linbanor. Den andra gasklockan i området togs i bruk 1900. Även den klockan hade bobergsk omslutningsbyggnad av tegel. Den ansågs då vara världens största, med en volym av 65&nbsp;000 kubikmeter. Och det behövdes, gastillverkningen hade mer än fördubblats under 1890-talet. Värtagasverkets officiella invigning den [[25 november]] [[1893]] förrättades av kung [[Oscar II]] i närvaro av kronprins [[Gustaf V|Gustaf (V)]], prinsarna [[Prins Carl|Carl]] och [[Prins Eugen|Eugen]] samt ett flertal andra medlemmar av kungahuset och stadens honoratiores. Från [[Stockholms centralstation]] hade ett specialtåg avgått via [[Värtabanan]] till [[Värtans station]] och därifrån växlats in på verkets egen bana. Ahlsell fick [[Nordstjärneorden]] och Boberg [[Vasaorden]]. ==Gasklockor== *klocka 1, rymd 38 000 m³, byggd 1893, nedlagd på 1960-talet *klocka 2, rymd 65 000 m³, byggd 1900, nedlagd 1992 *klocka 3, rymd 86 000 m³, byggd 1912, ännu i drift *klocka 4, rymd 200 000 m³, byggd 1932, ännu i drift *klocka 5, rymd 100 000 m³, byggd 1972, ännu i drift Klocka 1–3 är våtgasklockor av teleskoptyp med 3 koppar, 1:an och 2:an är inbyggda i tegelhus. Klocka 4 är en torrgasklocka med en kolv som rör sig i "tunnan" med en slaglängd på 88 meter. Klocka 5 ("kulan") är en tryckgasklocka utan rörliga delar med maxtryck 16 bar. ==Framtid== Fortum har 2006 planer på att byta ut stadsgasen mot [[naturgas]] och lägga ner Värtagasverket. Området skulle då frigöras för stadsbyggnad. Det nya gasverket planeras att förläggas till [[Högdalen]] söder om Stockholm. Strax utanför [[Wien]] har ett hundraårigt gasverk, mycket likt Värtan, omvandlats till bostäder och kontor. == Se även == * [[Gas i Stockholm]] * [[Klaragasverket]] * [[Värtaverket]] == Externa länkar == * [http://www.hjorthagen.nu/husarviken.htm Historiska bilder och kartor över området] [[Kategori:Ferdinand Boberg]] [[Kategori:Tekniska försörjningssystem i Stockholm]] [[Kategori:Hjorthagen]]

Tillbaka till Värtagasverket.