Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Upsala-Ekeby AB''' var en [[porslin]]s-, [[glas]]- och mat[[bestick]]skoncern med ursprung i det år [[1886]] anlagda [[tegel]]- och [[keramik]]bruket ''[[Ekeby, Uppsala|Ekeby bruk]]'' i [[Uppsala]]. ==Historia == [[Bild:A.L.T._Paprika.jpg|thumb|220px|Anna-Lisa Thomson "Paprika", 1948]] ''Upsala-Ekeby AB'' bildades den [[29 januari]] [[1886]] för att på fastigheten Ekeby nr 2 i [[Bondkyrko socken]], Uppsala län starta produktion av tegel och kakel. Råvaran i form lerrik mark fanns inom fastigheten, och leran hade vid provbränning befunnits mycket lämplig för keramisk tillverkning. Bland stiftarna till företaget fanns de kända Uppsalasläkterna [[von Bahr]], Ekstrand och Holm, som under flera decennier kom att prägla bolagets utveckling till ett framgångsrikt industriföretag. Tegeltillverkningen kunde inledas samma år som bolaget bildades, keramik- och kalkeltillverkningen året därpå. Efter 1910 började en hårdare konkurrens göra sig kännbar på [[kakelugn]]smarknaden. En av de värsta konkurrenterna var ''Upsala Kakelfabrik AB''. Då Upsala-Ekeby slutligen lyckades köpa upp denna fabrik [[1916]] blev dess verkställande direktör Axel Sterner i stället koncernchef för Upsala-Ekeby. På 1910-talet kopierade man fortfarande utländska keramiska produkter, men ''[[Hemutställningen 1917]]'' på [[Liljevalchs konsthall|Liljevalchs]] och [[Svenska Slöjdföreningen]]s kamprop ''"vackrare vardagsvara"'' ledde till att företaget började anställa konstnärer. Bland de första var [[Anna-Lisa Thomson]] och [[Sven Erik Skawonius]]. Runt [[1920]] var Ekeby bruk en av de större [[kakel]]- och [[keramik]]fabrikerna i norra [[Europa]]. Samtidigt började kakelugnstillverkningen att sjunka till följd av modernisering inom värmeförsörjningen genom [[centralvärme]]. Den sista kakelugnen tillverkades [[1945]]. I stället kom kakelplattor att bli Upsala-Ekebys nya stora produkt. Tegeltillverkningen avvecklades redan på 1930-talet. [[Bild:A.L.T._Paprika_sign.jpg|90px|left|]] Tillverkningen av hushålls- och konstkeramik blev med tiden framgångsrik och Upsala-Ekeby hade ett flertal skickliga formgivare och keramiker som ytterligare ökade tillverkningens popularitet och status. Allt gods vid Upsala-Ekeby var lergods av lera som fanns nära fabriken. Upsala-Ekeby förkortades ofta med ett "UE" under godset i fråga, eller med endast ordet "Ekeby". En konkurrent i Uppsala med likartad produktion som Upsala-Ekeby (tegelbruk, kakel- och keramisk fabrik) var [[Sankt Eriks Lervarufabriker]]. [[1937]] köpte Upsala-Ekeby Sankt Eriks keramikfabrik, som man lade ned redan redan följande år. Vissa prydnadsföremål från fabrikens tillverkning fortsatte man dock tillverka, men med UE-stämpeln. [[1936]] införlivades [[Gefle Porslinsfabrik|Gefle Porslinsfabrik AB]] i koncernen och [[1942]] även [[Karlskrona Porslinsfabrik|AB Karlskrona Porslinsfabrik]]. När plasten under [[efterkrigstiden]] började utgöra konkurrerande material inom vissa områden för den keramiska industrin förvärvade Upsala-Ekeby [[1947]] kemiföretaget [[AB Syntes]] i [[Nol]] utanför [[Göteborg]]. Detta företag kom sedermera bland annat att inrikta sig som råvarutillverkare för båtindustrin. Ett av flera stora företagsförvärv gjordes [[1964]] då porslinstillverkaren [[Rörstrand (porslinsmärke)|Rörstrand]] blev en del av UE-koncernen. Konceptidén om "det dukade bordet" gjorde att även [[Reijmyre glasbruk]], [[Kosta Boda]] (glas) och [[GAB Gense]] (bestick) köptes. Andra delar av Upsala-Ekeby såldes samtidigt, bland annat byggvarudelen [[1968]] till [[Beijer Bygg]]. Den omfattande lantbruksrörelse som även ingick i koncernen med spannmålsodling och kalvuppfödning vid arrendegårdarna [[Kvarnbo, Uppsala|Kvarnbo]], [[Österby, Uppsala|Österby]], [[Flogsta, Uppsala|Flogsta]] och [[Steninge, Uppsala|Steninge]] avvecklades eller såldes också. Upsala-Ekebys keramiska tillverkning i Uppsala började under 1960-talet att få allt större försäljningsproblem. Tillverkningen av keramik och blomkrukor vid Ekeby bruk upphörde i början av 1970-talet då den nybyggda anläggningen [[Steninge Keramik AB]] vid [[Fyrislund]]sområdet togs i drift. Även denna fabrik avvecklades dock efter en tid. [[1973]] såldes både industrilokaler och bostäder vid Ekeby bruk till [[Uppsala kommun]] med rätt till Upsala-Ekeby att arrendera lokalerna under en 10-års period. En successiv nedläggning började därmed, och den [[25 oktober]] [[1977]] lades väggplattfabriken vid Ekeby bruk slutligen ned. De gamla fabrikslokalerna är i dag en [[företagsby]] som bland annat inhyser ett antal småföretag och två gymnasieskolor. Under åren hade de övriga keramiska fabrikerna inom koncernen alla nedlagts, med undantag från Rörstrand. När affärsidén om det "det dukade bordet" slutligen misslyckats förvärvades UE-koncernen i omgångar av [[investmentbolag]]et [[Proventus]] [[1982]]-[[1984]] varefter den styckades. Då hade även en fastighetsrörelse i form av [[Solna Centrum (köpcentrum)|Solna Centrum]] tillkommit. Rörstrand såldes 1984 till finländska [[Wärtsilä]], och Solna Centrum [[1985]] till fastighetsbolaget [[Piren]]. Kosta Boda och Gense såldes [[1989]] till investmentbolaget [[Incentive]], där Kosta Boda slogs samman med [[Orrefors glasbruk|Orrefors]]. == Några konstnärer och formgivare som var verksamma vid Upsala-Ekeby == * [[Viking Göransson]] * [[Eva Jahnke-Björk]] * [[Helge Johansson]] * [[Olof Hellström]] * [[Vicke Lindstrand]] * [[Ella Lagerman]] * [[Gertrud Lönegren]] * [[Carl Malmsten]] * [[Ruth Milles]] * [[Edvin Ollers]] * [[Greta Runeborg]] * [[Bertil Nilsson]] * Mari Simmulson ([[keramiker]]) * [[Sven Erik Skawonius]] * [[Anna-Lisa Thomson]] * [[Eddy Syrén]] ==Källförteckning== *Nationalencyklopedin *[http://www.artinuppsala.com/ceramic/index.html] *[http://www.ekebyflogsta.org/hi2.htm] [[Kategori:Ej längre existerande svenska företag]] [[Kategori:Uppsala]] [[Kategori:Keramik]] [[Kategori:Porslinsmärken]] [[de:Upsala-Ekeby AB]]

Tillbaka till Upsala-Ekeby AB.