Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:Stockholm Tunnelbana train C20.jpg|miniatyr|300px|[[Stockholms tunnelbana]]]] En '''tunnelbana''' är ett [[spårtrafik|spårbundet]] [[transportmedel]] för [[passagerare]] i större städer, som går avskilt från annan trafik. Tunnelbana kan gå i [[tunnel]], men också på [[banvall]] eller [[viadukt]]er. == Historik == Tunnelbanorna planerades alla mer som järnvägar än som spårvägar. De byggdes som korsningsfria förbindelser för tunga tåg, medan elektriska spårvägar som idé härstammar från hästspårvägar som härstammar från hästskjutsar. [[Fil:Stortinget_stasjon_2.jpg|miniatyr|300px|[[Stortinget stasjon]] på [[Oslos tunnelbana]] är Oslos högst trafikerade station]] Världens första tunnelbana anses vara [[Metropolitan Railway]] i London, numera Metropolitan line, som öppnades 1863. Den var dock ångdriven; den första elektriska tunnelbanan var [[The City & South London Railway]] som öppnade [[1890]]. Den är idag den södra delen av London Undergrounds Northern line, men detta blev den först 1933. I lång tid var den en separat, underjordisk (borrad) järnväg. [[Fil:MetroPyongyang.jpg|miniatyr|[[Pyongyangs tunnelbana]]]] [[Fil:Moscow Metro Arbatskaja.jpg|miniatyr|[[Moskvas tunnelbana]], station Arbatskaja]] Efter andra världskriget har tunnelbanan spridits över hela världen. På 1960-talet skedde tillväxten i [[Asien]]; [[Kina]], [[Japan]] och [[Korea]]. Asiens längsta tunnelbana finns i [[Tokyos tunnelbana|Tokyo]] med 291 kilometer. [[Seouls tunnelbana]] är 286 kilometer lång efter en makalös utbyggnadstakt. En uppstickare bland Asiens tunnelbanor är tunnelbanan i [[Pyongyang]] i [[Demokratiska folkrepubliken Korea]] (Nordkorea), som är utsmyckad med konstverk i rent [[guld]] och har ett avancerat musiksystem på stationerna och ombord. Under [[1970-talet]] inledde också dåvarande Sovjetunionens storsatsning på nya tunnelbanesystem och i Sydamerika fick bland annat [[Sao Paulo]] (1974), [[Santiago de Chile]] (1975) och [[Caracas]] (1983) tunnelbanor. I dag är Europa den världsdel som har flest tunnelbanor. Tunnelbanor har ofta varit det enda realistiska alternativet, då det inte varit möjligt att anlägga [[högbana|högbanor]] i Europas gamla stadskärnor. Det svenska begreppet '''tunnelbana''' var ursprungligen namnet på den del av [[spårväg]]snätet i [[Stockholm]], som från år [[1933]] gick underjordiskt mellan [[Slussen]] och [[Skanstull]], och som 1950 konverterades till trafik med längre tåg, höga plattformar och strömskena. Tunnelbanan i Stockholm har egentligen inte så mycket gemensamt med spårväg eftersom alla stäckor är byggda för att direkt eller på lite sikt vara tunnelbana i internationell betydelse, alltså mer järnvägslik än spårvägslik. Dock kördes flera linjer med spårvagnar en tid eftersom en hel linje måste vara klar för att kunna köras som tunnelbana. [[Stockholms tunnelbana]] var 2008 [[Sverige]]s enda tunnelbana (den enda som är godkänd för trafik enligt lagen om tunnelbanor och spårvägar). En system för att dämpa ljudet togs fram efter [[andra världskriget]] på vissa linjer i [[Paris]] Metro, där tågen inte går på [[räls]] utan på gummihjul. Riktningen klaras med stödskenor på tunnelväggarna. Det har senare använts även på flera franska tunnelbanor, och också i [[Montréal]], [[Mexico City]] och [[Santiago de Chile]].<ref name="WMS">Paul Garbutt 1989 ''World Metro Systems'' ISBN 185414-112-0</ref> I [[Sapporos tunnelbana]], som också går på gummihjul, används styrskena i mitten av banan.<ref name="JRTRoperators2">{{Tidskriftsref |författare=Shuichi Takashima |rubrik=Hokkaido |url=http://jrtr.net/jrtr28/pdf/ro58_tak.pdf |tidskrift=[http://jrtr.net Japan Railway & Transport Review] |nummer=[http://jrtr.net/jrtr28/index.html 28] |år=2001 |sid=58-67 }} </ref> Tunnelbanor byggs antingen genom att gräva stora diken i gator, och täcka över med tak, eller att gräva, spränga eller borra underjordiska tunnlar från ändpunkterna. Den första metoden var vanligare förr i tiden när det var mindre trafikmängd på gatorna. Vilken som väljs beror delvis på markförhållandena. Till exempel är Stockholms Gröna linje byggd inom tullarna genom att gräva och täcka över, medan röda och blå linjerna är sprängda på större djup (undantaget på röda linjen Slussen–T-centralen) ==Egenskaper== [[Fil:London Underground Tube Stock 1992.jpg|miniatyr|[[Londons tunnelbana]](Underground)]] *'''Systemet är skilt från järnvägsnätet och spårvägsnätet'''. Rent formellt räknas tunnelbanor som järnväg i många länder, men i bland annat Sverige och Tyskland räknas de formellt som en sorts spårväg. *'''Höga plattformar''' i plan med vagnsgolven. Undantag med mindre insteg finns. I varje fall finns inte trappor i vagnarna. *Varje linje utgör ett '''eget dubbelspår''' så att de inte hindrar varandra. Dock finns förgreningar i förorterna, som helst ska utföras som [[planskild anslutning]]. *'''Förläggningen''' är i [[tunnel]] i de täta stadkärnorna men oftast över jord i förorterna. Ibland på viadukter ovanför gatusystemet. En princip är att för områden som var stadsbebyggelse då tunnelbanan byggdes är det tunnel eller ibland högbana, medan områden som var landsbygd, där byggdes tunnelbanan på marken. Tunnlarna är lägre och smalare än för järnväg. Det finns inga plankorsningar med väg. *'''Drivningen''' ske med el. Vanligast är likspänning som tillförs via en [[strömskena|kontaktskena]] vid sidan av [[räls]]en (en äkta tunnelbana har inte [[kontaktledning]] i luften). *[[Säkerhetssystem]]et tillåter att tågen går tätt. Inbromsning sker automatiskt om tågen kommer för tätt. Det faktum att alla tåg har relativt bra bromsar som är ganska lika mellan tåg gör att tågen kan tillåtas gå tätare än på järnväg. *'''Stationerna''' ligger glesare än för stadsbussar och spårvagnar. Vissa stationer möjliggör omstigning mellan flera linjer. *'''Biljettkontroll''' sker vid passage in på stationerna. Inga konduktörer finns med på tågen. Många har sensorer vid insläppen som registrerar ett kort, även om det ligger i fickan (se [[RFID]]). En del tunnelbanor har ingen kontroll på stationerna utan det finns kontrollanter på vissa tåg. *'''[[Tariff]]systemen''' varierar. Vissa städer har en enhetstaxa där priset blir detsamma oavsett var man bor i staden. Andra har avståndsberoende taxa, oftast byggt på ett zonsystem. Vanligen har man kortsystem som gynnar kollektivtrafik gentemot biltrafik. *Staden är vanligen '''ägare''' av tunnelbanan och tågen men privata företag kan ibland anlitas som '''operatörer'''. Det finns tunnelbanor där undantag förekommer från definitionen. London har viss trafik som blandas med pendeltågsnätet (fast med strömskena på pendeltågen). I [[japan]]ska storstäder är det vanligt att trafik blandas med pendeltågsnätet och använder kontaktledning i taket. Oslo och Amsterdam har vissa sträckor som körs som spårväg (kontaktledning, gatukorsningar), och aktuella linjers fordon kan gå med båda systemen. Barcelona har kontaktskena i taket ovanför spåren. Köpenhamn har inga biljettspärrar. == Tunnelbanor i världen == {| class="sortable wikitable" |- !Tunnelbana !! Längd (km) !! Linjer !! Stationer !! Invigningsår !! Land |- |[[Londons tunnelbana]] || 415 || 12 || 275 || [[1863]]¹⁾ || {{Flaggbild2|Storbritannien}} |- |[[New Yorks tunnelbana]] || 398 || 26 || 468 || [[1904]] || {{Flaggbild2|USA}} |- |[[Moskvas tunnelbana]] || 293 || 12 || 176 || [[1935]] || {{Flaggbild2|Ryssland}} |- |[[Tokyos tunnelbana]] || 292,3 || 12 || 279 || [[1927]] || {{Flaggbild2|Japan}} |- |[[Seouls tunnelbana]] || 286,9 || 11 || 298 || [[1974]] || {{Flaggbild2|Sydkorea}} |- |[[Madrids tunnelbana]] || 282,1 || 12 || 277 || [[1902]] || {{Flaggbild2|Spanien}} |- |[[Paris tunnelbana]] || 211,99 || 14 || 368 || [[1900]] || {{Flaggbild2|Frankrike}} |- |[[Mexico Citys tunnelbana]] || 201,7 || 11 || 147 || [[1969]] || {{Flaggbild2|Mexiko}} |- |[[Pekings tunnelbana]] || 199,3 || 8 || 108 || [[1969]] || {{Flaggbild2|Kina}} |- |[[Washingtons tunnelbana]] || 171,2 || 5 || 86 || [[1976]] || {{Flaggbild2|USA}} |- |[[Chicagos tunnelbana]] || 170,6 || 8 || 144 || [[1943]]³⁾ || {{Flaggbild2|USA}} |- |[[Bay Area Rapid Transit|Bay Area Rapid Transit, San Francisco]]²⁾ || 152 || 5 || 43 || [[1972]] || {{Flaggbild2|USA}} |- |[[Berlins tunnelbana]] || 150 || 10 || 169 || [[1902]] || {{Flaggbild2|Tyskland}} |- |[[Osakas tunnelbana]] || 113,6 || 9 || 104 || [[1933]] || {{Flaggbild2|Japan}} |- |[[Stockholms tunnelbana]] || 108 || 7 || 100 || [[1950]] || {{Flaggbild2|Sverige}} |- |[[Sankt Petersburgs tunnelbana]] || 103 || 5 || 59 || [[1955]] || {{Flaggbild2|Ryssland}} |- |[[Barcelonas tunnelbana]] || 102 || 9 || 145 || [[1924]] || {{Flaggbild2|Spanien}} |- |[[Hamburgs tunnelbana]] || 102 || 3 || 89 || [[1912]] || {{Flaggbild2|Tyskland}} |- |[[Hongkongs tunnelbana]] || 87,7 || 5 || 55 || [[1979]] || {{Flaggbild2|Kina}} |- |[[Münchens tunnelbana]] || 85 || 8 || 96 || [[1971]] || {{Flaggbild2|Tyskland}} |- |[[Oslos tunnelbana]] || 84,2 || 6 || 100 || [[1928]] || {{Flaggbild2|Norge}} |- |[[Nagoyas tunnelbana]] || 81,6 || 4 || 82 || [[1957]] || {{Flaggbild2|Japan}} |- |[[Atlantas tunnelbana]] || 79,2 || 2 || 38 || [[1979]] || {{Flaggbild2|USA}} |- |[[Shanghais tunnelbana]] || 78 || 5 || 73 || [[1995]] || {{Flaggbild2|Kina}} |- |[[Newcastles tunnelbana]] || 76,5 || 2 || 59 || [[1980]] || {{Flaggbild2|Storbritannien}} |- |[[Milanos tunnelbana]] || 72,6 || 3 || 84 || [[1980]] || {{Flaggbild2|Italien}} |- |[[Pusans tunnelbana]] || 72 || 3 || 86 || [[1995]] || {{Flaggbild2|Sydkorea}} |- |[[Wiens tunnelbana]] || 66,5 || 6 || 90 || [[1978]] || {{Flaggbild2|Österrike}} |- |[[Philadelphias tunnelbana ]] || 64,3 || 3 || 62 || [[1907]] || {{Flaggbild2|USA}} |- |[[Torontos tunnelbana]] || 63,6 || 4 || 69 || [[1954]] || {{Flaggbild2|Kanada}} |- |[[Bukarests tunnelbana]] || 63 || 4 || 45 || [[1979]] || {{Flaggbild2|Rumänien}} |- |[[Kairos tunnelbana]] || 61,5 || 2 || 53 || [[1987]] || {{Flaggbild2|Egypten}} |- |[[Bostons tunnelbana]] || 60,5 || 3 || 60 || [[1908]] || {{Flaggbild2|USA}} |- |[[Montréals tunnelbana]] || 60,8 || 4 || 65 || [[1966]] || {{Flaggbild2|Kanada}} |- |[[Frankfurts tunnelbana]] || 60 || 7 || 85 || [[1968]] || {{Flaggbild2|Tyskland}} |- |[[São Paulos tunnelbana]] || 59,8 || 4 || 54 || [[1974]] || {{Flaggbild2|Brasilien}} |- |[[Kievs tunnelbana]] || 56,1 || 3 || 42 || [[1960]] || {{Flaggbild2|Ukraina}} |- |[[Prags tunnelbana]] || 53,7 || 3 || 51 || [[1974]] || {{Flaggbild2|Tjeckien}} |- |[[Atens tunnelbana]] || 52 || 3 || 61 || [[1954]] || {{Flaggbild2|Grekland}} |- |[[Taipeis tunnelbana]] || 50 || 7 || 61 || [[1996]] || {{Flaggbild2|Taiwan}} |- |[[Delhis tunnelbana]] || 49,7 || 3 || 54 || [[2002]] || {{Flaggbild2|Indien}} |- |[[Sapporos tunnelbana]] || 48 || 3 || 46 || [[1971]] || {{Flaggbild2|Japan}} |- |[[Rotterdams tunnelbana]] || 46,5 || 2 || 36 || [[1968]] || {{Flaggbild2|Nederländerna}} |- |[[Santiago de Chiles tunnelbana]] || 46,5 || 5 || 78 || [[1975]] || {{Flaggbild2|Chile}} |- |[[Lilles tunnelbana]] || 45,5 || 2 || 41 || [[1983]] || {{Flaggbild2|Frankrike}} |- |[[Caracas tunnelbana]] || 45 || 4 || 45 || [[1983]] || {{Flaggbild2|Venezuela}} |- |[[Yokohamas tunnelbana]] || 44,44 || 2 || 37 || [[1972]] || {{Flaggbild2|Japan}} |- |[[Valparaísos tunnelbana]] || 43 || || 20 || [[2005]] || {{Flaggbild2|Chile}} |- |[[Buenos Aires tunnelbana]] || 42,1 || 5 || 55 || [[1913]] || {{Flaggbild2|Argentina}} |- |[[Amsterdams tunnelbana]] || 40 || 5 || 33 || [[1977]] || {{Flaggbild2|Nederländerna}} |- |[[Roms tunnelbana]] || 37,4 || 2 || 48 || [[1955]] || {{Flaggbild2|Italien}} |- |[[Lissabons tunnelbana]] || 36,9 || 4 || 44 || [[1959]] || {{Flaggbild2|Portugal}} |- |[[Tasjkents tunnelbana]] || 36,1 || 3 || 26 || |[[1977]] || {{Flaggbild2|Uzbekistan}} |- |[[Charkivs tunnelbana]] || 35,6 || 3 || 28 || [[1975]] || {{Flaggbild2|Ukraina}} |- |[[Los Angeles tunnelbana]] || 117 || 5 || - || [[1993]] || {{Flaggbild2|USA}} |- |[[Budapests tunnelbana]] || 33 || 5 || 57 || [[1896]] || {{Flaggbild2|Ungern}} |- |[[Bryssels tunnelbana]] || 32,2 || 2 || 59 || [[1976]] || {{Flaggbild2|Belgien}} |- |[[Clevelands tunnelbana]]²⁾ || 31 || 3 || 51 || [[1955]] || {{Flaggbild2|USA}} |- |[[Brasilias tunnelbana]]²⁾ || 31 || 2 || 29 || [[2001]] || {{Flaggbild2|Brasilien}} |- |[[Kobes tunnelbana]] || 30,6 || 2 || 24 || [[1977]] || {{Flaggbild2|Japan}} |- |[[Bilbaos tunnelbana]] || 30,1 || 2 || 36 || [[1995]] || {{Flaggbild2|Spanien}} |- |[[Teherans tunnelbana]] || 30 || 3 || 50 || [[2000]] || {{Flaggbild2|Iran}} |- |[[Bakus tunnelbana]] || 29,9 || 2 || 19 || [[1967]] || {{Flaggbild2|Azerbajdzjan}} |- |[[Fukuokas tunnelbana]] || 39,8 || 3 || 34 || [[1981]] || {{Flaggbild2|Japan}} |- |[[Lyons tunnelbana]] || 29,5 || 4 || 42 || [[1978]] || {{Flaggbild2|Frankrike}} |- |[[Nürnbergs tunnelbana]] || 28,2 || 2 || 40 || [[1972]] || {{Flaggbild2|Tyskland}} |- |[[Neapels tunnelbana]] || 28 || 2 || 25 || [[1993]] || {{Flaggbild2|Italien}} |- |[[Valencias tunnelbana]] || 26,9 || 4 || 129 || [[1988]] || {{Flaggbild2|Spanien}} |- |[[Kyotos tunnelbana]] || 26,4 || 2 || 29 || [[1980]] || {{Flaggbild2|Japan}} |- |[[Tbilisis tunnelbana]] || 26,3 || 2 || 21 || [[1966]] || {{Flaggbild2|Georgien}} |- |[[Daegus tunnelbana]] || 24,9 || 2 || 55 || [[1997]] || {{Flaggbild2|Sydkorea}} |- |[[Baltimores tunnelbana]] || 24,5 || || 14 || [[1983]] || {{Flaggbild2|USA}} |- |[[Minsks tunnelbana]] || 23,7 || 2 || 22 || [[1984]] || {{Flaggbild2|Vitryssland}} |- |[[Incheons tunnelbana]] || 23 || || 22 || [[1999]] || {{Flaggbild2|Sydkorea}} |- |[[Pyongyangs tunnelbana]] || 22,5 || 2 || 15 || [[1973]] || {{Flaggbild2|Nordkorea}} |- |[[Shenzhens tunnelbana]] || 21,5 || || - || [[2004]] || {{Flaggbild2|Kina}} |- |[[Helsingfors tunnelbana]] || 21 || || 17 || [[1982]] || {{Flaggbild2|Finland}} |- |[[Bangkoks tunnelbana]] || 21 || 2 || 18 || [[2004]] || {{Flaggbild2|Thailand}} |- |[[Köpenhamns tunnelbana]] || 20,2⁴⁾ || 2 || 22 || [[2002]] || {{Flaggbild2|Danmark}} |- |[[Warszawas tunnelbana]] || 19,6 || || 18 || [[1995]] || {{Flaggbild2|Polen}} |- |[[Marseilles tunnelbana]] || 19,3 || 2 || 24 || [[1977]] || {{Flaggbild2|Frankrike}} |- |[[Hiroshimas tunnelbana]] || 18,4 || || 21 || [[1994]] || {{Flaggbild2|Japan}} |- |[[San Juans tunnelbana]] || 17,2 || || 16 || [[2005]] || {{Flaggbild2|Puerto Rico}} (USA) |- |[[Calcuttas tunnelbana]] || 16,5 || || 24 || [[1984]] || {{Flaggbild2|Indien}} |- |[[Nizjnij Novgorods tunnelbana]] || 15,5 || 2 || 13 || [[1985]] || {{Flaggbild2|Ryssland}} |- |[[Sendais tunnelbana]] || 15 || || 17 || [[1987]] || {{Flaggbild2|Japan}} |- |[[Istanbuls tunnelbana]] || 15 (47⁵⁾) || || 12 || [[2000]] || {{Flaggbild2|Turkiet}} |- |[[Ankaras tunnelbana]] || 14,6 (23,3⁵⁾) || 2 || 22 || [[1997]] || {{Flaggbild2|Turkiet}} |- |[[Rio de Janeiros tunnelbana]] || 14,5 || 2 || 32 || [[1979]] || {{Flaggbild2|Brasilien}} |- |[[Novosibirsks tunnelbana]] || 14,3 || 2 || 12 || [[1986]] || {{Flaggbild2|Ryssland}} |- |[[Toulouses tunnelbana]] || 12,5 || || 18 || [[1993]] || {{Flaggbild2|Frankrike}} |- |[[Jerevans tunnelbana]] || 12,1 || || 10 || [[1981]] || {{Flaggbild2|Armenien}} |- |[[Izmirs tunnelbana]] || 11,5 || || 10 || [[2000]] || {{Flaggbild2|Turkiet}} |- |[[Kwangjus tunnelbana]] || 11 || || 14 || [[2004]] || {{Flaggbild2|Sydkorea}} |- |[[Glasgows tunnelbana]] || 10,4 || || 15 || [[1896]] || {{Flaggbild2|Storbritannien}} |- |[[Sofias tunnelbana]] || 9,9 || 3 || 8 || [[1998]] || {{Flaggbild2|Bulgarien}} |- |[[Samaras tunnelbana]] || 9,1 || || 8 || [[1987]] || {{Flaggbild2|Ryssland}} |- |[[Jekaterinburgs tunnelbana]] || 8,5 || || 7 || [[1991]] || {{Flaggbild2|Ryssland}} |- |[[Dnepropetrovsks tunnelbana]] || 7,1 || || 8 || [[1995]] || {{Flaggbild2|Ukraina}} |- |[[Catanias tunnelbana ]] || 3,8 || || 6 || [[1999]] || {{Flaggbild2|Italien}} |- !Samtliga tunnelbanor !! 6359,13 !! 407 !! 1863 !! - !! 44 länder |} ¹⁾Avser [[Metropolitan Railway]] ²⁾Tunnelbana med [[Förortsbana|förortsbanekaraktär]] ³⁾Den ursprungliga högbanan öppnades redan 1892. ⁴⁾Lätt tunnelbana med kortare tåg. ⁵⁾Den högre siffran medräknat den lätta tunnelbanan med kortare tåg. Övriga anmärkningar: Listan innehåller även [[automatbana|automatbanor]] men ej [[högbana|högbanor]] eller [[premetro]]system. I till exempel Berlin och Paris ingår högbanor i tunnelbanesystemets linjer och då räknas de. För de städer som har system som både består av tunnelbanor och andra [[stadsbana|stadsbanor]] med separata fordon har endast tunnelbanelinjerna medtagits i kilometerlängderna. Se även [[Lista över tunnelbanor och stadsbanor]]. == Säkerhet == [[Fil:Screendoorsclosed.jpg|miniatyr|Säkerhetsvägg i Köpenhamns tunnelbana]] *'''Säkerhetsväggar'''. I vissa tunnelbanor, till exempel [[Köpenhamns tunnelbana]] i [[Danmark]] och [[Sankt Petersburgs tunnelbana]] i [[Ryssland]], finns skyddsväggar som hindrar passagerare att ramla eller knuffas ner på spåren. *'''Brand'''. I och med den slutna konstruktionen kan en brand få allvarliga konsekvenser. Därför finns oftast brandvarnare. Det kan dock vara svårt att få brandvarnare att fungera bra eftersom luften ofta är förorenad av damm från tågens bromsar och annat. I bland annat Londons tunnelbana öppnas spärrarna automatiskt när strömförsörjningen försvinner. [[Fil:London-07.07.2005-trapped underground.jpg|miniatyr|Passagerare flyr från en rökfylld vagn vid King's Cross i Londons tunnelbana vid terrorattentaten i London den 7 juli 2005.]] *'''Attentat'''. I och med den slutna konstruktion som är tänkt att göra tunnelbanor så effektiva som möjligt, finns även en förhöjd säkerhetsrisk vad gäller attentat. Om ett tåg stannar eller via en explosion skadar spåret och / eller tunneln har man inget annat val än att stanna även nästkommande tåg, och i förlängningen hela tunnelbanesystemet. Utöver detta är räddningsaktioner svåra att företa i tunnelbanor, på grund av otillgängligheten. Bland kända attentat i tunnelbanor kan nämnas saringas-attackerna i [[Tokyo]]s tunnelbana [[20 mars]] [[1995]], då den mycket farliga nervgasen [[sarin]] släpptes ut på fem olika tunnelbanetåg på olika platser i Tokyos innerstad och 12 dog och 5510 fick allvarliga nervskador, bombattacken i [[Baku]]s tunnelbana och [[bombdåden i London 2005|bombattackerna]] i Londons tunnelbana den [[7 juli]] [[2005]], då 56 människor dog och över 700 skadades genom koordinerade [[självmordsbombare|självmordsbombningar]] på tre tunnelbanevagnar och en [[dubbeldäckare]]. Ett annat exempel är när en brand anlades i [[Daegus tunnelbana]], Sydkorea, runt 200 döda <ref>[http://www.iht.com/articles/2003/02/27/seoul.php International Herald Tribune ''Subway fire toll rises much higher''] 2003-02-27</ref>. ==Referenser== <references/> == Se även == *[[Transportmedel]] *[[Lista över tunnelbanor och stadsbanor]] *[[Lista över lokaltrafiknät]] *[http://mic-ro.com/metro/index.html Metro Bits] {{Commonsbilder|Rapid transit}} [[Kategori:Tunnelbanesystem]] {{Link FA|ja}} {{Link FA|sl}} [[af:Moltrein]] [[ar:مترو]] [[ast:Metro]] [[be:Метрапалітэн]] [[bg:Метро (транспорт)]] [[ca:Metro]] [[cs:Metro]] [[cu:Метрополїтенъ]] [[da:Undergrundsbane]] [[de:U-Bahn]] [[el:Μετρό]] [[en:Rapid transit]] [[eo:Metroo]] [[es:Metro (sistema ferroviario)]] [[et:Metroo]] [[eu:Metro (garraiobidea)]] [[fa:مترو]] [[fi:Metro]] [[fr:Métro]] [[he:רכבת תחתית]] [[hu:Metró]] [[id:Angkutan cepat]] [[is:Snarlest]] [[it:Metropolitana]] [[ja:地下鉄]] [[ka:მეტროპოლიტენი]] [[ko:도시 철도]] [[la:Ferrivia metropolitana]] [[lt:Metropolitenas]] [[lv:Metro]] [[ml:അതിവേഗഗതാഗതം]] [[ms:Alihan laju]] [[nl:Metro (vervoermiddel)]] [[nn:Tunnelbane]] [[no:Tunnelbane]] [[pl:Metro]] [[pt:Metropolitano]] [[ro:Metrou]] [[ru:Метрополитен]] [[sh:Metro]] [[sk:Metro]] [[sl:Podzemna železnica]] [[sr:Метро]] [[uk:Метрополітен]] [[vi:Tàu điện ngầm]] [[yi:אונטערגרונט באן]] [[zh:城市軌道交通系統]] [[zh-min-nan:Chia̍t-ūn]]

Tillbaka till Tunnelbana.