Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''The Small Faces''', brittiskt [[psykedelisk musik|psykedeliskt]] [[mods|modband]] bildat år 1965. Gruppen blev mycket stor (särskilt bland [[mods]]) i [[England]] under åren [[1966]]-[[1968]], men är internationellt mest känd för en låt, "''Itchycoo Park''" från [[1967]]. Sångare och [[frontfigur]] var [[Steve Marriott]]. Marriott fick kontakt med [[basist]]en och sångaren [[Ronnie Lane]] som hade startat ett litet klubb-band. Lane bjöd in Marriott att spela med dem och efter en trög start bildades så småningom ''The Small Faces''. Bandet bestod 1965 av [[Steve Marriott]] (sång/gitarr), [[Kenney Jones]] ([[trumma|trummor]]), [[Ian McLagan]] ([[piano]]/[[keyboard]]) och [[Ronnie Lane]] ([[elbas]]). Alla var unga [[mods]] och små till växten. "Face" var ett [[slang]]uttryck för en ledare bland engelska mods - därav namnet på gruppen. De var kraftigt inspirerade av amerikansk [[soul]] och [[R&B]] vilket märks allra tydligast på deras tidiga inspelningar. Gruppen gjorde succé i [[England]] och fick sitt egentliga genombrott med "''Sha-la-la-la-lee''" tidigt [[1966]]. Efter den kom hits som "''All or Nothing''" och "''My Mind's Eye''". Låten som gjorde gruppen internationellt känd var "''Itchycoo Park''" från 1967, förövrigt den enda låt de blivit riktigt kända för i världen, och den enda som nådde högre placeringar på singellistorna i [[USA]]. Efter framgångarna med "''Itchycoo Park''" var ett nytt album i full gång att spelas in. Inför detta beslöt man släppa singeln "''Lazy Sunday''" som [[Steve Marriott|Marriott]] spelat in på skämt. Även denna blev en stor hit i [[Storbritannien]]. Albumet, ''[[Ogden's Nut Gone Flake]]'' däremot gick det sämre med, trots att det ur musikalisk synvinkel anses vara mycket bra. Gruppens popularitet dalade. Man släppte en singel, "''The Universal''", men framgången uteblev och Marriott visade mindre och mindre intresse för att fortsätta i gruppen. Det dröjde inte länge förrän han hoppade av, mitt under ett liveframträdande tidigt under [[1969]]. Gruppen fortsatte med ersättare och släppte ett album under det gamla namnet, innan man gick över till att bara kalla sig ''[[The Faces]]''. Ersättarna var inga mindre än [[Rod Stewart]] och [[Ron Wood]] (tidigare i ''[[The Birds (musikgrupp)|The Birds]]'' samt ''[[the Jeff Beck Group]]''. Gruppen levererade sedan en rad av hits under första halvan av [[1970-talet]]. I slutet av [[1970-talet]] återförenades de "riktiga" ''Small Faces'', men det blev inte långvarigt då de inte lyckades göra någon succé. Ytterligare en [[återförening]] av gruppen skulle antagligen ha skett i början på [[1990-talet]] om inte Marriott omkommit i en eldsvåda i sitt hus [[20 april]] [[1991]]. Den 4 juni 1997 dog även Ronnie "Plonk" Lane i sviterna av nervsjukdomen MS. ==Diskografi== *''[[The Small Faces (album)|The Small Faces]]'' ([[1966]]) *''[[Small Faces (album)|Small Faces]]'' ([[1967]]) {{M4|There Are But Four Small Faces|1968}} {{M4|Ogden's Nut Gone Flake|1968}} {{DEFAULTSORT:Small Faces, The}} [[Kategori:Brittiska musikgrupper|Small Faces, The]] [[Kategori:Musikgrupper bildade 1965]] [[Kategori:Psykedeliska musikgrupper]] [[cs:Small Faces]] [[de:Small Faces]] [[en:Small Faces]] [[es:Small Faces]] [[fi:The Small Faces]] [[fr:Small Faces (groupe)]] [[he:הפנים הקטנות]] [[hu:Small Faces]] [[id:Small Faces]] [[is:The Small Faces]] [[it:The Small Faces]] [[ja:スモール・フェイセス]] [[nl:Small Faces]] [[no:The Small Faces]] [[pl:The Small Faces]] [[pt:The Small Faces]] [[ru:The Small Faces]] [[uk:Small Faces]]

Tillbaka till The Small Faces.