Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{grundämne| |namn=tenn |tecken=Sn |atomnr=50 |föreg-namn=[[indium]] |nästa-namn=[[antimon]] |föreg-i-serie=[[germanium|Ge]] |nästa-i-serie=[[bly|Pb]] |bild-periodiska-systemet=Sn-TableImage.png |kemisk-serie=övrig metall |grupp=14 |period=5 |block=p |densitet=7310 |hårdhet=1,5 |utseende=silverglänsande grå |bild-utseende=Sn,50.jpg |atommassa=118,710 |atomradie=145 (145) |kovalent-radie=141 |van-der-Waal-radie=217 |elektronkonfig=[ [[Krypton|Kr]] ]4d¹⁰5s²5p² |e-minus=2, 8, 18, 18, 4 |oxidationstillstånd-oxid='''4''', 2 ([[amfoterisk]]) |kristallstruktur=tetragonal |tillstånd=fast |magnetiska egenskaper=icke magnetisk |smältpunkt=505,08 [[Kelvin|K]] (232 [[Grad Celsius|°C]]) |kokpunkt=2875 K (2623 °C) |molvolym=26,29 |molpotens= |ångbildningsvärme=295,8 |smältvärme=7,029 |ångtryck=5,78&middot;10^-21 [[pascal|Pa]] vid 505 K |ljudhastighet=2500 |elektronegativitet=1,96 |värmekapacitet=228 |elektrisk-ledning=9,17&middot;10⁶ |värmeledning=66,6 |joniseringspot-1=708,6 |joniseringspot-2=1411,8 |joniseringspot-3=2943,0 |joniseringspot-4=3930,3 |joniseringspot-5=7456 |isotoper= {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹¹²Sn |förekomst = 0,97 % |stabil-neutroner = 62 }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹¹⁴Sn |förekomst = 0,65 % |stabil-neutroner = 64 }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹¹⁵Sn |förekomst = 0,34 % |stabil-neutroner = 65 }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹¹⁶Sn |förekomst = 14,54 % |stabil-neutroner = 66 }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹¹⁷Sn |förekomst = 7,68 % |stabil-neutroner = 67 }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹¹⁸Sn |förekomst = 24,23 % |stabil-neutroner = 68 }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹¹⁹Sn |förekomst = 8,59 % |stabil-neutroner = 69 }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹²⁰Sn |förekomst = '''32,59 %''' |stabil-neutroner = 70 }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹²²Sn |förekomst = 4,63 % |stabil-neutroner = 72 }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹²⁴Sn |förekomst = 5,79 % |stabil-neutroner = 74 }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ¹²⁶Sn |förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]] |halveringstid = ca 100 000 år |sönderfallstyp = [[beta-sönderfall|β^-]] |sönderfallsenergi = 0,380 |sönderfallsprodukt = ¹²⁶[[Antimon|Sb]] }} }} '''Tenn''' är ett silvervitt [[övrig metall|metalliskt]] [[grundämne]] med beteckningen '''Sn''' (Latin: ''stannum''). Den här smidiga silvervita metallen [[oxidation|oxiderar]] inte med [[syre]] vilket gör att den används för att skydda andra metaller mot [[korrosion]] med en tennbeläggning. Tenn är en av de metaller som är kända av människan sedan [[antiken]], då det mjuka tennet hade stor betydelse med den även mjuka [[koppar]]n, då de tillsammans bildar den hårda [[legering]]en [[brons]]. Tenn utvinns framförallt ur [[mineral]]et [[tennsten]] (kassiterit). ==Betydande egenskaper== Tenn är en formbar, smidig, [[kristall]]in [[metall]]. Den är beständig i syre och salt, sött och destillerat [[vatten]] (den skyddas av en oxidfilm), men kan angripas av [[bas (kemi)|baser]], [[syror]] och [[surt salt]]. När smält tenn stelnar uppstår så kallad '''β-tenn''' som är stabilt ner till 13&nbsp;°C. När tennföremål förvaras i låga temperaturer kommer grå förhöjda partier att uppstå på ytan, man säger att föremålet drabbats av '''tennpest'''. Detta kan förhindras genom att man legerar tennet med [[antimon]] eller [[vismut]]. Den kristalliska strukturen i gjutna tennföremål gör att '''tennskrik''' uppstår vid böjning av ett tennföremål. Tennskrik är hörbart med blotta örat och kommer sig av att materialet undergår så kallad [[mekanisk tvillingbildning]] (det vill säga att [[metallgittret]] skjuvas om med ljudets hastighet i materialet). Ljudvågen från tvillingbildningen går med ljudets hastighet och mikroskopiska [[ljudbangar]] kan höras. Se även [[akustisk emission]]. ==Historik== Tenn är en av de få metaller, som varit i användning ända sedan förhistorisk tid, och synes i äldsta tider ha erhållits dels från [[Indien]], dels från det inre Asien. Under bronsålder hämtas stor del av det europeiska tennet från [[England]]. De brittiska öarna kallades av [[fenicier|fenicierna]] för tennöarna. Genom gravfynd i [[Egypten]] vet man att tennet varit i allmänt bruk redan [[4000 f.Kr.|4000]]-[[3000 f.Kr.]] Det har anträffats i [[schweiz]]iska pålbyggnader och var bekant i [[Kina]] och Indien åtminstone [[1800 f.Kr.]] I [[Fjärde Moseboken|4 Mos.]] 31:22 uppräknas tenn tillsammans med metallerna [[guld]], [[silver]], [[koppar]], [[järn]] och [[bly]]. Tenn har använts av människan under lång tid, framförallt i legering med koppar, vilket kallas [[brons]]. De forntida högstående kulturerna i [[Forntida Egypten|Egypten]], den [[Forntida Mesopotamien|Mesopotamien]], [[Kinas historia|Kina]] och [[Greklands historia|Grekland]] byggde i stora delar sin kultur kring bronset, det användes till vapen, smycken och byggnadsdetaljer. Vid den tiden, från [[3500 f.Kr.]] sammansmältes inte de rena metallerna till en legering utan det var snarare så att man genom smältning av tennhaltig kopparmalm fick fram brons. Det var inte förrän ca [[600 f.Kr.]] som man började använda ren tenn. Den romerske författaren [[Plinius den äldre|Plinius]] benämnde tennet ''plumbum album'' ("vitt bly"; bly kallade han för ''plumbum nigrum'' = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som ''plumbum candidum'' ("glänsande bly"), ''stannum'' och ''stangnum''. Den svenske kemisten [[Jöns Jacob Berzelius]] använde det [[latinska]] ''stannum'' när han [[1812]] gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett [[germanska språk|germanskt]] ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på [[tyska]] heter det ''zinn'', [[engelska]] ''tin'' (numera vanligen istället ''pewter'') och på [[franska]] användes ordet ''tain'' för metallen redan på [[1200-talet]], detta blev vår tids ''étain''. ==Framställning== Tenn finns huvudsakligen i mineralet [[kassiterit]], SnO₂ och kommer numera från fyndigheter i [[Kina]], [[Peru]], [[Brasilien]], [[Malaysia]], [[Bolivia]], [[Indonesien]], [[Australien]], [[Zaïre]], [[Thailand]] och [[Nigeria]]. Världsproduktionen är ca 200 000 ton rent tenn per år. Ur tennmalmen erhålles metallen genom reducerande smältning med [[kol]] i speciella [[reverberugn]]ar. {| class="prettytable" |+ De 20 största tennproducenter i världen (2003)<br/><small>Källa: [[Handelsblatt]] Världen i siffror (på tyska, 2005)</small> |- class="hintergrundfarbe6" ! rankning ! land ! mängd<br />(i [[Ton (enhet)|t]]) ! rankning ! land ! mängd<br />(i t) |- | 1 || [[Kina]]|| 55&nbsp;600 || 11 || [[Thailand]] || 980 |- | 2 || [[Peru]] || 40&nbsp;202 || 12 || [[Kongo-Kinshasa]] || 900 |- | 3 || [[Bolivia]] || 16&nbsp;754 || 13 || [[Ruanda]] || 427 |- | 4 || [[Brasilien]] || 13&nbsp;800 || 14 || [[Laos]] || 360 |- | 5 || [[Indonesien]] || 10&nbsp;656 || 15 || [[Portugal]] || 218 |- | 6 || [[Ryssland]] || 7&nbsp;200 || 16 || [[Burma]] || 190 |- | 7 || [[Vietnam]] || 4&nbsp;600 || 17 || [[Indien]] || 54 |- | 8 || [[Malaysia]] || 3&nbsp;359 || 18 || [[Mexiko]] || 21 |- | 9 || [[Australien]] || 1&nbsp;465 || 19 || [[Niger]] || 17 |- | 10 || [[Nigeria]] || 1&nbsp;300 || 20 || [[Spanien]] || 4 |} ==Användning== Man upptäckte tidigt att tenn kan användas som [[korrosion]]sskydd genom att lägga ett tennöverdrag på ytor av [[järn]] och [[stål]]. Förtennade plåtbehållare används till exempel i form av [[konservburk]]ar och läskedrycksburkar. Den irländska flöjttypen [[tin whistle]] fick sitt namn för att den började massproduceras av [[tennplåt]]. * Tenn används alltjämt som komponent i olika legeringar, som till exempel [[brons]], [[klockmetall]], [[babbittmetall]], [[vitmetall]], [[hårdtenn]] (från 85% till 99% tenn), [[fosforbrons]] och [[lödtenn]] (mjuklod). * Inom elektroniken har tenn en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna. * [[stannoklorid]] är ett salt som används som reducerande medel och som betningsmedel i tryckmetoden [[kattuntryckning]] * Förr (fram till mitten på 1900-talet) användes tenn i form av [[stanniol]] (en form av [[folie]]) för att förpacka mat (speciellt ost, chokladkakor) och annat. En speciell tillämpning var som formbar tätbricka inuti [[kapsyl]]en till [[läskedryck]]flaskor. Därefter har tennfoliet ersatts av [[aluminiumfolie]] och [[plastfolie]]r av olika slag. ==Se även== * [[Periodiska systemet]] * [[Brons]] * [[Förtenning]] [[Kategori:Grundämnen]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[af:Tin]] [[an:Estaño (elemento)]] [[ar:قصدير]] [[ast:Estañu]] [[ay:Chayanta]] [[az:Qalay]] [[be:Волава]] [[bg:Калай]] [[bn:টিন]] [[bs:Kalaj]] [[ca:Estany (element)]] [[ceb:Tansan]] [[co:Stagnu]] [[cs:Cín]] [[cv:Тăхлан]] [[cy:Tun]] [[da:Tin]] [[de:Zinn]] [[el:Κασσίτερος]] [[en:Tin]] [[eo:Stano]] [[es:Estaño]] [[et:Tina]] [[eu:Eztainu]] [[fa:قلع]] [[fi:Tina]] [[fr:Étain]] [[fur:Stagn]] [[ga:Stán]] [[gl:Estaño]] [[gv:Stainney]] [[hak:Siak]] [[he:בדיל]] [[hi:त्रपु]] [[hr:Kositar]] [[ht:Eten]] [[hu:Ón]] [[hy:Անագ]] [[id:Timah]] [[io:Stano]] [[is:Tin]] [[it:Stagno]] [[ja:スズ]] [[jbo:tinci]] [[ka:კალა (ელემენტი)]] [[kn:ತವರ]] [[ko:주석 (원소)]] [[ku:Pîl (metal)]] [[kv:Озысь]] [[kw:Sten]] [[la:Stannum]] [[lb:Zënn]] [[lij:Stagno (metallo)]] [[lt:Alavas]] [[lv:Alva]] [[mk:Калај]] [[ml:വെളുത്തീയം]] [[mr:टिन]] [[nah:Amochitl]] [[nds:Tinn]] [[nl:Tin (element)]] [[nn:Grunnstoffet tinn]] [[no:Tinn (grunnstoff)]] [[oc:Estam]] [[pl:Cyna]] [[pt:Estanho]] [[qu:Chayanta]] [[ro:Staniu]] [[ru:Олово]] [[sa:त्रपु]] [[scn:Stagnu]] [[sh:Kalaj]] [[simple:Tin]] [[sk:Cín]] [[sl:Kositer]] [[sr:Калај]] [[sw:Stani]] [[ta:வெள்ளீயம்]] [[te:తగరము]] [[tg:Қалъ]] [[th:ดีบุก]] [[tr:Kalay]] [[ug:قەلەي]] [[uk:Олово]] [[ur:قلع]] [[uz:Qalay]] [[vi:Thiếc]] [[yi:צין]] [[zh:锡]] [[zh-min-nan:Sn (goân-sò͘)]] [[zh-yue:錫]]

Tillbaka till Tenn.