Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Tay Son-upproret''' var ett uppror i [[Vietnam]] som bröt ut [[1771]]. Upproret startade i trakterna kring staden [[Tay Son]] i centrala Vietnam och leddes av tre bröder som kom från en bondefamilj. De vann snabbt anhängare och lyckades efter sex år erövra hela södra Vietnam från [[Nguyenklanen]]. Den norra delen av Vietnam styrdes av [[Trinhklanen]] som hade försvagats efter intriger om tronföljden. Tay Son-rebellerna såg då möjligheten att utöka sitt [[territorium]] vilket ledde till att de även lyckades erövra nästan hela norra Vietnam. En överlevande [[prins]] från Nguyenklanen gjorde flera försök att återta makten i söder. Efter flera misslyckanden kunde han med fransk hjälp besegra Tay Son-rebellerna och [[1802]] enade han Vietnam och kunde utropa sig själv till [[kung]]. ==Bakgrund== [[1771]] var Vietnam uppdelat i två riken, i norr styrde Trinhklanen och i söder Nguyenklanen. Nguyenklanen hade framgångsrikt expanderat sitt territorium, först mot [[Champa]] och sedan mot [[Kambodjas historia|Khmerriket]]. Mot slutet av [[1700-talet]] hade expansionen lett till att riket blivit uttänjt och avståndet mellan [[huvudstad]]en [[Hue]] i norra delen och de nyligen erövrade områdena i söder blev för stort för en effektiv förvaltning. Dessutom avtog utrikeshandeln vilket ledde till att bönderna i allt större utsträckning fick bidra till statskassan genom högre [[skatt]]er. Trinhklanen i norr upplevde en lång period av fred men lyckades ändå inte att skapa välstånd för befolkningen. De viktiga fördämningarna underhölls allt sämre vilket på sikt kom att leda till [[hungersnöd]] bland bönderna. Marken kom att fördelas allt mer orättvist och rika jordägare samlade allt mer mark till sig själva på böndernas bekostnad. [[Ho Phi Phuc]] var en bonde i Tay Son med åtta söner. Tre av dessa, [[Nguyen Hue|Nguyễn Huệ]], [[Nguyen Nhac|Nguyễn Nhạc]] och [[Nguyen Lu|Nguyễn Lữ]], kom att bli ledare för upproret. Dessa hade då bytt ut namnet Ho mot Nguyễn. Nguyễn Nhac arbetade som skatteindrivare men försnillade statens pengar på [[hasardspel]]. Han tvingades fly upp i bergen och samlade en skara missnöjda människor runt sig. Gruppen växte snabbt på grund av det allmänna missnöjet med Nguyenklanen. ==Erövring av södra Vietnam== Den första större stad som föll var kuststaden [[Quy Nhon|Qui Nhơn]], som togs genom Nhacs list. Expansionen fortsatte snabbt söderut och upprorsmännen förklarade för byborna att de skulle befrias från den illa omtyckte regenten [[Nguyen Phuc Thuan]]. Välbärgade fick däremot se sina hem [[plundring|plundrade]] och deras mark delades ut bland fattiga. I norr kunde inte ledaren för Trinhklanen [[Trinh Sam]] låta bli att utnyttja oroligheterna i söder och [[1774]] lyckades han utan större motstånd erövra de nordligaste av Nguyenklanens provinser. Nguyen Phuc Thuan flydde huvudstaden medan Tay Son-rebellerna beslöt att acceptera att Trinh Sam [[Annektering|annekterade]] de erövrade provinserna, upptagna som de var av egna erövringar i söder. De sista delarna av södra Vietnam erövrades [[1777]] och större delen av den kejserliga familjen dödades. Nguyễn Lữ kom att styra över södra Vietnam medan brodern Nguyễn Nhạc styrde den mellersta. ==Erövring av norra Vietnam== I norr hade Trinh Sam åsidosatt sin äldsta son till förmån för [[Trinh Can]] som han fått med sin favoritälskarinna Dang Thi Hue. Den åsidosatte sonen [[Trinh Khai]] lyckades till slut ta makten men endast tack vare elittrupperna i armén som ofta behandlade befolkningen illa. Försvagningen i norr utnyttjades av Tay Son-rebellerna ledda av [[Nguyen Hue|Nguyễn Huệ]] till att erövra även norra Vietnam under förevändning att återinsätta den [[yngre Ledynastin]] på tronen. Den återinsatte kejsaren lyckades inte få kontroll över sitt land och hellre än att be Tay Son-ledarna om hjälp vände han sig till kineserna som mer än gärna ställde upp med baktanken att åter ta kontroll över norra Vietnam. En armé på 200000 kineser tågade in i Vietnam och erövrade [[Thang Long]]. Nguyễn Huệ hade utropat sig själv till kung över de norra delarna (under namnet Quang Trung) och vann en stor seger över kineserna vid [[Dong Da]] (nära dagens [[Hanoi]]) som än idag ses som en av de större militära segrarna i Vietnams historia. ==Slutet för Tay son-upproret== En av de prinsar som hade lyckats fly undan [[massaker]]n på kungligheter i söder var [[Nguyen Anh|Nguyễn Ánh]]. Han lyckades hålla sig gömd och [[1778]] återtog han vissa områden när Tay Son-rebellerna drog norrut. Nguyễn Nhạc och Nguyễn Huệ återtog [[1783]] de områden som hade gått förlorade och begick i samband med detta en massaker på 10000 kineser, kanske på grund av deras stöd till Nguyễn Ánh. Nguyễn Ánh fick åter fly, denna gång till [[Thailand]] där han fick stöd av kungen som sände en armé på 20000 man för att bistå prinsen. I ett slag vid [[My Tho]] floden blev thailändarna grundligt besegrade och Ánh flydde tillbaka till Thailand. Under sin vistelse i Thailand hade han träffat den franske [[Jesuitorden|jesuitmissionären]] [[Pigneau de Behaine]] (biskopen av Adran) som tillsammans med Nguyen Anhs son Canh begav sig till [[Frankrike]] och träffade den franska kungen [[Louis XVI]] för att be om militärt stöd. Louis XVI godkände en militär expedition med ändrade sig sedan. Istället lyckades Pigneau övertala franska handelsmänn i [[Indien]] att finansiera expeditionen. "Armén" kom att bestå av 400 desertörer och avseglade från Indien [[1789]]. Nguyễn Lữ som styrde i söder besegrades efter hårda strider. När [[franska revolutionen]] bröt ut blev det helt uteslutet med någon form av organiserat franskt stöd men Nguyen Anh fortsatte att avancera norrut. När Nguyen Hue så dog så försvann det sista hindret för Anh och hela Vietnam var erövrat [[1802]] ==Efter upproret== Nguyễn Ánh antog namnet Gia Long och grundade [[Nguyendynastin]]. Huvudstaden flyttades från Thang Long i norr till [[Hue]] i centrala Vietnam. Det viktigaste projektet för Gia Long var att få landet på fötter efter decennier av krig. Hans lösning var att ge [[konfucianism]]en ett större inflytande. Eftersom den franska staten inte hade gett stöd till Gia Long, upptagna som man var av [[Napoleonkrigen]], utan stödet hade kommit från privata initiativ kom inte det franska inflytandet att öka på kort sikt. ==Källa== [[Hans Hägerdal]], Vietnams historia, [[2005]]. Historisk media [[Kategori:Vietnams historia]] [[Kategori:Uppror]] [[en:Tây Sơn Dynasty]] [[fr:Dynastie Tây Sơn]] [[ja:西山朝]] [[ko:떠이선 왕조]] [[nl:Tay Son-periode]] [[vi:Nhà Tây Sơn]] [[zh:西山朝]]

Tillbaka till Tay Son-upproret.