Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Takasues dotter''' (菅原孝標女, ''Sugawara no Takasue no musume''), ([[1008]] – minst 1059), var en japansk [[hovdam]] på tiohundra-talet, vars [[självbiografi]] meriterat henne som [[Lista över japanska författare|japansk föfattare]]. Hennes verkliga namn är inte känt, men hon kallas även ''Lady Sarashina'' som är huvudpersonen i hennes [[memoarer]]. Till skillnad från andra av sina samtida vid det kejserliga hovet framstår hon inte som någon framgångsrik karriärist utan snarare som en [[Social fobi|sociofob]], lite bortkommen och världsfrånvänd dam. Hennes [[Reseskildring|resedagbok]] ''Sarashina Nikki'' från åren 1020 – 1059 under den klassiska [[Heian]]-perioden hör till de världslitteraturens första romaner och personligt hållna självbiografiska berättelser, som företrädesvis skrevs av kvinnor. Om sitt liv berättar hon att hellre än i verkligheten hade hon velat leva i den samtida [[Genji monogatari|romanen om Genji]]:<blockquote>"Jag var ständigt upptagen av mina dagdrömmerier och när jag någon gång begav mig till ett tempel kunde jag inte förmå mig att be om ett helt vanligt liv som alla andra".</blockquote> En livskänsla som inte känns obsolet. == Biografiska data == Författarens givna namn är okänt och hon omtalas på det sätt som var gängse etikett vid hovet, som dotter till fadern av den övre medelklassfamiljen ''Sugawara'' med litterärt förflutet. Lady ”Sarashina”s egen berättelse börjar i barndomen i Heian-Kyō, nuvarande [[Kyoto]]. Hennes far Takasue hade 1017 blivit utsedd till guvernör i den avlägsna östliga provinsen ''Kazusa'', nuvarande [[Chiba prefektur]] och strax söder om [[Ibaraki prefektur|Hitachi]], dit det bar iväg år 1032. Relativt hedersamma utnämningar, men hovadeln i huvudstaden betraktade dessa lantliga trakter som primitiva och föraktliga och såg en sådan utnämning som förvisning i exil. Fadern lämnar sin maka i Heian och reser med dottern och ny fru ut till provinsen. Fyra år senare blir han återkallad till Heian-Kyo.<ref>Vibeke Emonds förord och noter till ''Om Mitt Liv'' (2007)</ref>. Dotterns hågkomster från den tre månader långa och strapatsrika resan åter till Heian är unika i Heian-litteraturen, om än kärnfull och geografiskt felaktig. Så här beskriver hon [[Fuji]]berget, då en aktiv [[vulkan]]:<blockquote>Det har den mest ovanliga form och förefaller ha blivit målat mörkblått; dess tjocka täcke av osmält snö ger intryck av att berget bär en vit rock över en dräkt av djupt violett.<ref>Morris, Ivan, översättn.: ''As I Crossed a Bridge of Dreams: Recollections of a Woman in Eleventh-Century Japan''. Penguin Classics, 1989 (nytryck). ISBN 0140442820 </ref></blockquote> Hon skäms när hon minns att hon hade glatts av att läsa berättelser så till den grad att hon bett till sin ''[[Buddha]] Yakushi'' staty att få möjlighet att läsa dem alla, förvisande andligt liv till lägre prioritet, trots flera drömmar vilka hon tolkar som förmaningar från himlen. Hon noterar sin lycka, när hon får en komplett kopia av [[Genji Monogatari]] och hur hon drömmer om att uppleva en romans såsom de som beskrivs däri. När hennes liv inte faller så väl ut som hon hade hoppats, så skyller hon på sitt beroende av sagor, som fick henne att leva i en fantasivärld och försumma sin andliga odling. Dessa anteckningar är imponerande minnen från hennes återkomst, dvs resa och drömmar, sin fader och syster med att hon nästan totalt glömmer bort sin make, söner och dagliga liv. Dottern tillbringar sin ungdom i faderns hus. Runt trettio år när hon var till åren efter Heian standard, gifte hon sig och blev en sorts [[kammarjungfru]]. Hon var alltför blyg och gammal för att göra karriär vid hovet och alltför likgiltig inför sin make och barn, vilka knappast nämns i hennes dagbok. Hon slutade skriva i femtioårsåldern och inga detaljer om hennes frånfälle är kända. Heian-aristokraten förväntades uttrycka melankoli och sorg över livets korta tid och detta var något som Lady Sarashina verkar ha varit särskilt uppriktig om, för att varje dödsfall i hennes liv (speciellt systerns och faderns) gjorde hennes liv alltmer smärtsamt. == Om resedagboken == Dagböcker, ''nikki'', betraktas som en särskild genre i den japanska litteraturen, där några verk från 900-talet inspirerade de författande hovdamer som kom att bestämma dess form. Många liksom denna är reseskildringar skrivna med stavelseskriften ''[[hiragana]]'', där yttre färder samtidigt blev en inre resa genom livet. Den berättande texten bryts av dikter, ''[[waka]]'', som kan vara beskrivning av de natursköna platser som passeras eller delar av samtal mellan hovfolket. Anspelningar på tidigare poesi är viktiga inslag och grepp som ''[[mono no aware]]'' (物の哀れ), ett vemod över alltings flyktighet och ''[[ma]]'' (間), tomt mellanrum, är viktiga inslag. Beträffande Lady Sarashina så är [[Nagano prefektur|Sarashina]] ett geografiskt distrikt som aldrig nämns i dagboken, men anspelas på i ett av bokens poem och av okänd anledning blev valt som namnet på hela berättelsen: Hon kan ha kallats [[ättestupa]] (姥捨て山) ''Ubasute yama'', ty ''Obasute'' förekom i originalet i Sarashina<ref name="nishishita">Nishishita, Kyoichi. Commentary. ''Sarashina Nikki''. Rev. Kyoichi Nishishita. 1930. Tokyo: Iwanami, 1963.</ref>. Berättelsens originalmanuskript finns inte bevarat, men poeten med mera [[Fujiwara no Teika]] beundrade [[dagbok]]en på äldre dar till den grad att han skrev av den för eget bruk. <ref>sid 80 och 29 av ''Fujiwara Teika's Hundred-Poem Sequence of the Shoji Era, 1200'', översatt av Robert H. Brower, [[Sophia University]] (1978); {{OCLC|6277172}}</ref>. Teikas avskrift restaurerades några hundra år senare, varvid sidorna råkade i oordning och senare kopior blev utan sammanhang. Detta upptäcktes och rättades till först på 1920-talet och verkets storhet blev uppenbar. Vibeke Emonds översättning till svenska utgår från en japansk version från 1973. Hon har försett den med ett initierat förord och utförlig notförteckning. Tiohundratalets japanska och då speciellt det förfinade sätt som man uttryckte sig på i de kejserliga hovkretsarna vore svår att följa utan noternas förklaringar. Den erbjuder stora tolkningsproblem, eftersom satser och enskilda ord med flit är mångtydiga och ofta syftar på tidigare händelser och företeelser i andra berättelser och poem. == Verk == * ''Sarashina nikki'' (更級日記), Utgåva sammanställd av Sekine Yoshida, Kōdansha, Tokyo (1977) **''Om mitt liv'', översättning Vibeke Emond, Ellerströms förlag (2007). ISBN 91-7247-154-9 * ''Yowa no Nezame'' (夜半の寝覚), Sömnlösa midnätter * ''Hamamatsu Chūnagon monogatari'' (浜松中納言物語), Hamamatsu Chūnagon-sagan == Referenser== <references /> == Externa länkar == *[http://www.aozora.gr.jp/index_pages/person133.html#sakuhin_list_1 e-texter av Takasue no musume's arbeten] vid Aozora [[bunko]] (på japanska) {{DEFAULTSORT:Takasues dotter}} [[Kategori:Japanska författare]] [[Kategori:Födda 1008]] [[Kategori:Kvinnor]] [[de:Sugawara no Takasue no Musume]] [[en:Sugawara no Takasue no musume]] [[fr:Sarashina]] [[ja:菅原孝標女]]

Tillbaka till Takasues dotter.