Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{landsfakta |namn=Ҷумҳурии Тоҷикистон<br/><small>Dzjumhurii Todzjikiston<small> |genitiv=Tadzjikistans |flagga=Flag of Tajikistan.svg |statsvapen=Tajikistan coa.png |motto=inget |karta=LocationTajikistan.svg |världsdel=[[Asien]] |statsskick=[[republik]] |språk=[[tadzjikiska]] |a/t=t |huvudstad=[[Dusjanbe]] |huvudstad_koordinater= |störstastad=[[Dusjanbe]] |statschef=[[Emomalii Rahmon]] |sct=presidenter |sct2=President |regeringschef=[[Oqil Oqilov]] |rct=premiärministrar |rct2=Premiärminister |area_rank=95:e |area=143 100 |area_%vatten=0,3 % |folkmängd_rank=100:e |folkmängd=6 127 000 |befolkningstäthet_rank=151:a |invånare/km2=45 |högstapunkt=[[Qullai Ismoili Somoni]] |högstapunkt_meter=7 495 |störstasjö= |störstasjö_yta= |längstaflod=[[Amu-Darja]] |längstaflod_längd= |självständighet=från [[Sovjetunionen]] |självständighet_dekl=[[9 september]] [[1991]] |självständighet_erk=[[9 september]] [[1991]] |bnp_totalt=$8,802 miljarder |bnp_rank=139:e |bnp/invånare=$1 388 |år=2005 |valuta=[[somoni]] |valutakod=TJS |tidszon=[[Coordinated Universal Time|UTC]] +5 |nationaldag=[[9 september]] |nationalsång=[[Surudi Milli]] |landskod=TJ |landsnummer=992 |fotnot= }} [[Fil:Tajikistan-map.gif|miniatyr|300px|Karta över Tadzjikistan]] '''Tadzjikistan''' (på [[tadzjikiska]] Тоҷикистон, ''Todzjikiston'') är en stat i [[Centralasien]] som gränsar till [[Afghanistan]], [[Kina]], [[Kirgizistan]] och [[Uzbekistan]]. Gränsen löper mycket oregelbundet, eftersom området på [[Josef Stalin|Stalins]] befallning [[1929]] separerades från sovjetrepubliken Uzbekistan, ett svar på det tadzjikiska upproret mot regimen. Eftersom tadzjikernas kulturella och andliga centrum, [[Buchara]] och [[Samarkand]], låg kvar inom Uzbekistan, förvärrades problemen. I kulturellt och språkligt hänseende är [[tadzjiker]]na av [[Perser|persiskt]] ursprung. Invandringen av [[ryssar]] och [[uzbeker]] under sovjettiden ledde till ytterligare spänningar. Efter självständighetsförklaringen [[1991]] blossade de etniska konflikterna upp och förde landet till ett [[inbördeskrig]]. Tiotusentals människor dödades, och många flydde till [[Afghanistan]] och [[Kirgizistan]]. Först [[1997]] undertecknades en "överenskommelse om fred och nationell försoning", vilket ledde till just [[fred]]. En av regeringen centrala målsättningar är nu att undanröja krigsskadorna. Det enda bördiga området ligger i ett långsmalt dalstråk i norr; västra delen av [[Ferganadalen]] som avvattnas av [[Syr-Darja]] till [[Aralsjön]]. [[Bomull]] är den viktigaste grödan, och dessutom odlas spannmål och frukt. I området har väldiga mängder [[ogräsmedel]] sprutats ut över bomullsfälten, och avledningen av flodvattnet till konstbevattningarna har bidragit till [[Aralsjön]]s uttorkning. Mellan Ferganadalen och Vachsjdalen, som ligger längre söderut, reser sig två stora bergskedjor: Turkestanbergen och Gissarbergen; denna fysiogeografiska gräns sammanfaller med den politiska uppdelningen av kommunistiska [[uzbeker]] i norr och sekulariserade islamister i söder. [[Pamir]], som har samma geologiska ursprung som [[Tian Shan]] i västra [[Kina]], upptar stora delar av östra Tadzjikistan. Av de tidigare sovjetrepublikerna har Tadzjikistan den lägsta [[Lista över länder efter BNP (PPP) per capita|BNP (PPP) per capita]], den kraftigaste befolkningsökningen och den lägsta levnadsstandarden. [[Jordbruk]]et är den viktigaste näringsgrenen. Landet har begränsade mineraltillgångar av bland annat [[silver]], [[guld]], [[uran]] och [[wolfram]]. Energikällan till [[aluminium]]framställningen samt till [[textilindustri|textil]]- och [[livsmedelsindustri]]n, kommer från [[vattenkraft]]. Ekonomin har försvagats under den långa perioden av inre konflikter. Bortfallet av de tidigare sovjetiska subventionerna och avsättningsmarknaderna (Sovjetunionen köpte tadzjikist uran till [[kärnvapen]]framställning) är märkbart. Man är beroende av utländskt [[bistånd]] för att kunna förse befolkningen med livets nödtorft. ==Historia== Tadzjikerna revolterade mot det [[Ryssland|ryska]] styret efter [[Ryska revolutionen|omvälvningarna]] [[1917]], och [[Röda armén]] fick inte kontroll över landet förrän [[1921]] då det blev en del av [[Sovjetunionen]], inom [[Turkestanska ASSR]] i [[Ryska SFSR]]. År 1924 bildades [[Tadzjikiska ASSR]] inom [[Uzbekiska SSR]]; först [[1929]] blev Tadzjikistan en egen [[sovjetrepublik]], [[Tadzjikiska SSR]]. Självständighet utropades [[1991]]. Ett försök att förbjuda [[kommunistparti]]et ledde [[1991]] till att partichefen [[Rachmon Nabijev]] blev president, sedan det kommunistdominerade [[parlament]]et bjudit motstånd. Nabijev avsattes dock [[1992]] och i hans ställe blev den ryssvänlige [[Emomalii Rahmon]] president. Ryska [[armé]]n har hjälpt regeringssidan i inbördes strider mot en [[Islamism|islamistisk]] [[gerilla]]. [[Tadzjikistanska inbördeskriget|Inbördeskrig]]et varade mellan 1992 och [[1997]], då de stridande parterna skrev på en fredsöverenskommelse och denna trädde i kraft [[2000]]. Inbördeskriget tros ha dödat uppemot 40&nbsp;000 människor. Under kriget i [[Afghanistan]] uppmärksammades Tadzjikistan av det internationella samfundet, och detta har medfört hjälp med den ekonomiska utvecklingen. Förhoppningarna är att fler ska få arbete och att landet långsiktigt stabiliseras. Tadzjikistan har gått med i [[NATO]]s [[Partnerskap för fred]], och söker medlemskap i [[WTO]]. ==Geografi== Tadzjikistan är ett mycket bergigt land och hälften av landet ligger på över 3000 meters höjd. I [[Pamir]]-bergen i öst ligger landets högsta punkt, [[Qullai Ismoili Somoni]] (tidigare Sovjetunionens högsta berg, kallat ''Kommunist-toppen'', på [[ryska]] ''Pik Kommunista''), på 7&nbsp;495 meter över havet. Den längsta floden är [[Amu-Darja]] som utgör gränsen mot [[Afghanistan]]. Floden [[Syr-Darja]] (''Sirdaryo''), som är landets lägsta punkt på 300 meter över havet, löper kort genom landets nordligaste del. Klimatet är [[kontinentalt klimat|kontinentalt]] med varma [[sommar|somrar]] och milda [[vinter|vintrar]]. I [[Pamir]]-bergen är det torrare och kallare. Det kan förekomma [[jordbävning|jordbävningar]] och [[översvämning|översvämningar]]. Bland Tadzjikistans miljöproblem finns ökande salthalt i jorden, föroreningar från [[industri]]n och en överdriven användning av [[pesticider|insektsbekämpningsmedel]]. ==Ekonomi== Tadzjikistan är den forna sovjetrepublik som har lägst [[Bruttonationalprodukt|BNP]] per capita. Knappt 10 procent av landets yta är odlingsbar mark och den viktigaste grödan är [[bomull]]. De enda industrierna är en stor [[aluminium|aluminiumfabrik]], vattenkraftverk och lite småindustri, främst inom livsmedelsbranschen. Inbördeskriget 1992-1997 åstadkom stor skada på en redan svag ekonomisk infrastruktur och orsakade en kraftig nedgång i både [[jordbruk]] och industri. Efter 1997 har ekonomin återhämtat sig, men 60 procent av befolkningen lever i fattigdom och landet är fortsatt instabilt på grund av hög arbetslöshet (40 procent 2002), svag regering och en stor utlandsskuld. Viktiga naturtillgångar är [[uran]], [[kvicksilver]], [[brunkol]], [[bly]], [[zink]], [[antimon]], [[volfram]], [[silver]] och [[guld]]. [[Elektricitet]]en framställs nästan enbart med [[vattenkraft]]. Nästan all [[narkotika]] från [[Afghanistan]] till [[Ryssland]] smugglas genom Tadzjikistan. Av alla drogbeslag i [[Centralasien]] görs 80 procent i Tadzjikistan. ==Demografi== Bland [[Etnicitet|etniska]] grupper märks [[tadzjiker]] (65 procent av befolkningen), [[uzbeker]] (25 procent) och [[ryssar]] (3,5 procent). Övriga utgör 6,5 procent. 85 procent av befolkningen är [[sunni]]muslimer och 5 procent [[shia]]muslimer. Befolkningens medelålder är 19,3 år. Spädbarnsdödligheten är över 10 procent. ==Administrativ indelning== [[Fil:Tajikistan provinces.png|miniatyr|200px|Tadzjikistans provinser]] :''Se även [[lista över distrikt i Tadzjikistan]]'' Tadzjikistan är indelat i fyra administrativa enheter, varav två provinser (''vilojat'', jämför [[turkiska]]ns ''[[vilayet]]''), en autonom provins (''vilojati muchtori'') och en region: #Provinsen [[Sughd]] (huvudort: [[Chudzjand]]) #Regionen [[Karotegin]] (huvudort: [[Vahdat]]) som är direkt underställd den republikanska centralregeringen. #Provinsen [[Chatlon]] (huvudort: [[Kurgonteppa]]) #Den autonoma provinsen [[Gorno-Badachsjan]] (huvudort: [[Chorogh]]). De administrativa enheterna är i sin tur är uppdelade i [[Lista över distrikt i Tadzjikistan|distrikt]]. ==Källor== *''Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder'' [[Special:Bokkällor/9783833141294|ISBN 978-3-8331-4129-4]] == Litteratur == *{{Tidskriftsref |författare= Svedberg, Göran |redaktör= |rubrik= Heroinjakt i Tadjikistan |url= |år= 2009 |tidskrift= Alkohol & narkotika |volym= |utgivningsort= |utgivare= |nummer= nr. 2 |sid= 24-27 |hämtdatum= |id= }} {{Navigeringsmallar Tadzjikistan}} [[Kategori:Asiens länder]] [[Kategori:Kustlösa stater]] [[Kategori:Centralasien]] [[Kategori:Tadzjikistan| ]] [[Kategori:Iranistik]] [[af:Tadjikistan]] [[als:Tadschikistan]] [[an:Tachiquistán]] [[ar:طاجيكستان]] [[arz:طاجيكيستان]] [[ast:Tayiquistán]] [[az:Tacikistan]] [[ba:Тажикстан]] [[bat-smg:Tadžikistans]] [[be:Таджыкістан]] [[be-x-old:Таджыкістан]] [[bg:Таджикистан]] [[bn:তাজিকিস্তান]] [[bo:ཐ་ཇི་ཁེ་སི་ཏན]] [[bpy:তাজিকিস্তান]] [[br:Tadjikistan]] [[bs:Tadžikistan]] [[ca:Tadjikistan]] [[ceb:Tajikistan]] [[crh:Tacikistan]] [[cs:Tádžikistán]] [[cv:Таджикистан]] [[cy:Tajikistan]] [[da:Tadsjikistan]] [[de:Tadschikistan]] [[diq:Tacikıstan]] [[dsb:Tadžikistan]] [[dv:ތަޖިކިސްތާން]] [[dz:ཏ་ཇག་ཀིསི་ཏཱན་]] [[ee:Tajikistan]] [[el:Τατζικιστάν]] [[en:Tajikistan]] [[eo:Taĝikio]] [[es:Tayikistán]] [[et:Tadžikistan]] [[eu:Tadjikistan]] [[fa:تاجیکستان]] [[fi:Tadžikistan]] [[fr:Tadjikistan]] [[frp:Tadj·iquistan]] [[fy:Tadzjikistan]] [[ga:An Táidsíceastáin]] [[gd:Taidigeastàn]] [[gl:Taxiquistán - Тоҷикистон]] [[gv:Yn Tajikistaan]] [[hak:Thap-kit-khiet-sṳ̂-thán]] [[he:טג'יקיסטן]] [[hi:ताजिकिस्तान]] [[hif:Tajikistan]] [[hr:Tadžikistan]] [[hsb:Tadźikistan]] [[ht:Tadjikistan]] [[hu:Tádzsikisztán]] [[hy:Տաջիկստան]] [[ia:Tajikistan]] [[id:Tajikistan]] [[ie:Tadjikistan]] [[ilo:Tajikistan]] [[io:Tajikistan]] [[is:Tadsjikistan]] [[it:Tagikistan]] [[ja:タジキスタン]] [[jv:Tajikistan]] [[ka:ტაჯიკეთი]] [[kk:Тәжікстан]] [[kn:ತಜಿಕಿಸ್ತಾನ್]] [[ko:타지키스탄]] [[ks:ताजिकिस्थान]] [[ksh:Tadschiikißtahn]] [[ku:Tacîkistan]] [[kv:Таджикистан]] [[kw:Pow Tajik]] [[ky:Тажикстан]] [[la:Tadzikistania]] [[lb:Tadschikistan]] [[li:Tadzjikistan]] [[lij:Tajikistan]] [[lmo:Tagikistan]] [[lt:Tadžikija]] [[lv:Tadžikistāna]] [[mk:Таџикистан]] [[ml:താജിക്കിസ്ഥാന്‍]] [[mr:ताजिकिस्तान]] [[ms:Tajikistan]] [[nah:Tayictlālpan]] [[nds:Tadschikistan]] [[nl:Tadzjikistan]] [[nn:Tadsjikistan]] [[no:Tadsjikistan]] [[nov:Tajikistan]] [[oc:Tatgiquistan]] [[os:Таджикистан]] [[pam:Tajikistan]] [[pdc:Datschikischtaan]] [[pl:Tadżykistan]] [[pms:Tagikistan]] [[ps:تاجکستان]] [[pt:Tadjiquistão]] [[qu:Tayiksuyu]] [[ro:Tadjikistan]] [[ru:Таджикистан]] [[sa:ताजिकिस्थान]] [[sah:Тадьикистан]] [[scn:Tagikistan]] [[se:Tažikistan]] [[sh:Tadžikistan]] [[simple:Tajikistan]] [[sk:Tadžikistan]] [[sl:Tadžikistan]] [[sq:Taxhikistani]] [[sr:Таџикистан]] [[sw:Tajikistan]] [[szl:Tadžykistan]] [[ta:தஜிகிஸ்தான்]] [[te:తజికిస్తాన్]] [[tg:Тоҷикистон]] [[th:ประเทศทาจิกิสถาน]] [[tk:Täjigistan]] [[tl:Tayikistan]] [[tr:Tacikistan]] [[udm:Таджикистан]] [[ug:تاجىكىستان]] [[uk:Таджикистан]] [[ur:تاجکستان]] [[vi:Tajikistan]] [[vo:Tacikistän]] [[war:Tayikistan]] [[wo:Tajikistaan]] [[wuu:塔吉克斯坦]] [[yi:טאדזשיקיסטאן]] [[zh:塔吉克斯坦]] [[zh-min-nan:Tajikistan]]

Tillbaka till Tadzjikistan.