Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{olika betydelser|Pommern (olika betydelser)}} [[Fil:Swedish Pomerania 1812.png|höger|200 px|miniatyr|Svenska Pommern [[1812]].]] {{Svenska besittningar}} '''Svenska Pommern''', [[Vorpommern]], benämning på den del av [[Pommern]] som [[Sverige]] fick i [[Westfaliska freden]] [[1648]] och var i svensk ägo till år [[1815]]. Dit räknades ön [[Rügen]] och en viss period ön [[Usedom]], samt städerna [[Stralsund]] och [[Greifswald]]. ==Historia== [[Fil:POL księstwo pomorskie COA.svg|vänster|miniatyr|170px|[[Statsvapen]].]] [[Fil:Naval Ensign of Sweden.svg|vänster|miniatyr|200px|[[Flagga]].]] [[1621]] blev [[Bogislaw XIV]] [[hertig]] av [[Stettin]]. [[1625]] ärvde han även den utslocknade [[wolgast]]ska linjen, och med honom utdog [[10 mars]] [[1637]] mansstammen av Pommerns gamla fursteätt. Under hans regering hade Pommern blivit en valplats för [[Trettioåriga kriget]]. [[Stralsund]], belägrat av de kejserliga, knöt i juni [[1628]] förbund med [[Gustaf II Adolf]], som därigenom vann en fast punkt i Pommern. Ett "evigt" förbund ingicks mellan honom och hertig Bogislaw [[10 juli]] [[1630]]. Före årets utgång hade svenskarna fullbordat landets militära ockupation, och från den stunden var Sveriges kung den verklige härskaren där. Gustaf Adolf erkände [[Brandenburg]]s successionsrätt, men fäste därvid det villkor, att [[kurfurste]]n [[Georg Vilhelm av Brandenburg|Georg Vilhelm]] skulle bryta med kejsaren. Med tanken fäst på den förestående tronledigheten antog Pommerns [[stånd|ständer]] år [[1634]] en regementsförfattning, som uppdrog interimstyrelsen åt ett åttamannadirektorium. Men då Brandenburg [[1638]] skaffade sig kejsarens [[investitur]] på länet, fick direktoriet befallning att upplösa sig. Befallningen måste åtlydas, och Pommern föll i fullständig anarki. Då måste Sverige taga styrelsen om hand. Den ordnades tills vidare i militärisk anda (Lillieström var alltsedan [[1636]] själen i Pommerns förvaltning, om vilken han inlade stora förtjänster); ett "Concilium status" i Stettin ledde från [[1641]] ärendena, till dess omsider freden gav rättslig hemul åt Sveriges styrelse. Genom [[Westfaliska freden|freden i Osnabrück]] [[1648]] erhöll Brandenburg [[Hinterpommern]], utom Stettin och en landsträcka öster om [[Oder]] (amten Damm och Gollnow) samt ön [[Wollin]]. Dessa områden lades jämts hela [[Vorpommern]] samt öarna [[Rügen]] och Usedom till Sverige, som ävenledes fick arvsrätt till Hinterpommern efter Brandenburg - allt som län af kejsaren. Den för Sverige förmånliga Stettinrecessen 1653 avgjorde tvisten med Brandenburg rörande gränsen. Åt [[Mecklenburg]] gick gränsen, enligt reglering år [[1591]], längs [[Trebel]] och [[Recknitz]]. I allt innefattade det svenska området omkring 2000 km². Pommerns historia under svenskt välde är länge en historia om mycken strid och nöd. Sedan under åren [[1657]]-[[1659|59]] [[polack]]er, [[österrikare]] och brandenburgare härjat i landet, kom de svåra krigsåren [[1675]]-[[1679|79]], då danskars och brandenburgares överenskommelse, att de förre skulle ha Rügen, de senare det egentliga Pommern, syntes skola gå i fullbordan. Men båda måste uppge sina anspråk, Danmark i [[Slaget vid Lund|Lund]] 1679, Brandenburg i [[Saint-Germain-en-Laye|Saint-Germain]] samma år. Brandenburg vann blott den lilla sträckan på Oders östra strand samt Gollnow i pant för en penningsumma (som dock [[1693]] inbetaltes). De första åren af det [[Stora nordiska kriget]] lämnade Pommern oberört. Men sedan kejsarens och sjömakternas underhandlingar om neutralitet för [[Tysk-romerska riket|Tyska riket]] hade strandat på [[Karl XII]]:s oböjliga vilja, nalkades stormen även dit. I augusti [[1712]] vältrade sig danska, ryska och polska skaror över gränsen. [[Magnus Stenbock]] kunde skaffa blott ett ögonblicks luft. [[1713]] uppträdde [[Preussen]] först som tvetydig medlare (sekvestrationstraktaterna i juni och oktober 1713), snart som öppen fiende. Karl XII ledde ett helt år (november 1714-december 1715) försvaret från [[Stralsund]]s murar, men måste omsider fly. Rügen och Vorpommern ovan [[Peene]] blev danskarnas byte, resten besattes av preussarna. Danmark måste dock lämna sin andel tillbaka genom [[freden i Frederiksborg]] [[3 juni]] [[1720]], men Preussen fick behålla sin erövring i [[Freden i Stockholm|Stockholmsfreden]] [[20 januari]] [[1720]], där Sverige avträdde alla de delar av Hinterpommern, som vunnits 1648, samt därtill Vorpommern söder om Peene och öarna Wollin och Usedom. Återstoden av Sveriges pommerska provins, det s. k. Svenska Pommern, utgjorde 700 km². Ett försök att genom det s. k. [[Pommerska kriget]] ([[1757]]-[[1762|62]]) återtaga det förlorade misslyckades. [[Gustaf IV Adolf]]s deltagande i [[Napoleonkrigen|kriget mot Napoleon]] [[1805]]-[[1807|07]] ledde till Pommerns ockupation av fransmännen 1807-10. I [[freden i Kiel]] [[14 januari]] [[1814]] gav Sverige Pommern åt Danmark i ersättning för [[Norge]]. Pommerns öde bestämdes varaktigt genom Preussens traktater med Danmark [[4 juni]] och med Sverige [[7 juni]] [[1815]]: Preussen erhöll landet, men överlämnade i stället [[Lauenburg]] och 2,6 miljoner [[thaler]] till Danmark samt 3,5 miljoner thaler som krigskostnadsersättning till Sverige, Det nyvunna landet införlivades såsom [[Neuvorpommern]] med den förra preussiska provinsen Pommern. ==Författning och förvaltning under svensk styrelse== I landet fanns en starkt privilegierad [[adel]] och en talrik klass [[livegenskap|livegna]], som ännu mot [[1700-talet]]s slut utgjorde 2/3 av landsbygdens alla invånare. De adliga godsen var indelade i distrikt; de kungliga domänerna - som mot slutet av svenska väldet utgjorde åtminstone 1/4 av landet - sönderföll i [[amt]]. Pommerns ställning till svenska kronan kom att helt och hållet bero på de underhandlingar, som efter [[westfaliska freden]] öppnades emellan [[lantdagen]] och svenska regeringen. Länge fruktlösa, förde dessa underhandlingar omsider till Regeringsformen av [[17 juli]] [[1663]] (utfärdad genom kungliga recessen [[10 april]] [[1669]]). Först därefter ([[1664]]) hyllade Pommerns ständer Sveriges krona. Landets överhet, å konungens av Sverige vägnar, var ''Die königliche Landesregierung'', hvilken utgjordes av generalguvernören, alltid ett svenskt riksråd, som ordförande och 5 [[regeringsråd]] som bisittare, bland dem presidenten för hovrätten (ämbetet var obesatt [[1678]]-[[1772]]), kansleren och slottshauptmannen i Stettin, överinspektor för de kungliga amten. I mycket viktiga fall skulle landtständerna (adeln, representanter för städerna och, till [[1690-talet]], prästerna) sammankallas. Adeln representerades på lantdagen av en deputerad från varje distrikt, försedd med instruktioner från distriktets adelskonvent. Städernas stånd bestod av en deputerad från varje politiskt berättigad stad (främst Stralsund). En ''Erblandmarschall'' var lantdagens ordförande. Ett tredje viktigt element på lantdagen var de 10 (sedermera 5) lantråden, som utnämndes av regeringen efter ständernas förslag. De bildade landets råd, medlade mellan pomrarna och svenska regeringen och vakade över författningen. Lantdagen, som under de pommerske hertigarnas tid hade stora befogenheter, kunde gentemot Sverige visserligen icke behålla någon avgörande myndighet, ehuru [[1663]] års författning gav Pommerns ständer veto i Sveriges politik, för så vitt den rörde Pommern. Ständerna hade emellertid oinskränkt petitionsrätt och genom [[Fredrik I]]:s privilegier [[1720]] uttrycklig rätt att delta i lagstiftning och beskattning. Det påstås även, att deras samtycke erfordrades till avsöndrande eller redukton av dominialgods. Men redan de gamla hertigarna hade bortskänkt gods utan lantdagens hörande. [[Drottning Kristina]] avsöndrade på samma sätt hela amt, och ännu mindre inflytande fick ständerna på godsens reduktion. De hade flera gånger begärt [[reduktionen|reduktion]]. Men då den till sist kom, skedde det dem oåtsporda och [[Karl XI]] förklarade, att lantdagen inte hade med saken att göra. Den pommerska adeln talade något om att vädja till kejsaren undan reduktionsdomarna, men man fann sig i det oundvikliga, särskilt som reduktionsverket i Pommern hade i [[Gustaf Adolf De la Gardie]] fått en synnerligen human chef. Arbetet försiggick med kraft först från [[1692]] och var färdigt i huvudsak redan med året [[1694]], ty mycket hade under [[Karl X Gustaf]] undangjorts. Senare, då Sverige självt fick konungar av mindre kraft och auktoritet, växte även de pommerska lantständernas lust till motstånd mot kronans förordnanden. Den antydda utvägen att mot svenska regeringens påbud vädja till rikets myndigheter blev då det vapen de betjänade sig av. Den blev t. o. m. hörnstenen i en hel statsrättslig teori, som de med största iver förfäktade. År 1799 skedde även i två fall sådan appellation, ehuru i sista stund svenska regeringen lyckades få lantständerna att frångå den. ===Rättsväsendet under svenskt styre=== Rättsväsendet i Pommern led av stor förvirring, ty det fanns ingen ordentlig lagbok. Den bestående rätten utgjorde en brokig samling av skilda rättsnormer. Den svenska styrelsen bragte åtminstone ordning i domstolsväsendet. Från underrätterna vädjades till [[hovrätt]]en i [[Greifswald]] sedan [[1655]] (förlagd till [[Wolgast]] åren 1665-80); där dömdes efter 1672 års hovrättsordning, ett verk av [[David Mevius]]. Andliga mål gick till [[konsistorium]] i Greifswald. I högsta instans avgjordes målen av överdomstolen för Sveriges tyska besittningar, [[Wismarska tribunalet|Höga tribunalet i Wismar]] (öppnat [[1653]]). ===Ekonomi och befolkning=== I ekonomiskt hänseende var Pommern ingen vinst för Sverige. Endast under furst [[Fredrik Vilhelm von Hessenstein|Hessenstein]]s förvaltning ([[1776]]-[[1791|91]]) gav landet något överskott (totalinkomsten var år 1782 250,000 thaler). Annars behövdes tillskott från Sverige (t. ex. till [[Stralsund]]s fästning och försvarsväsendet överhuvud). Den förnämsta inkomsttiteln var licenten eller stora sjötullen av utrikeshandeln. [[Accis]]en (på spirituösa och kvarnförd spannmål) avlöstes på landet år [[1672]] av en personlig skatt, ''quartal-steuer''. Under [[30-åriga kriget]] blev [[kontribution]]er stående, och på 1700-talet hade de öfvergått till en ordinarie grundskatt, ''hujensteuer''. Först [[Karl XI]] centraliserade penningförvaltningen, i den kungliga kammaren [[1684]], subordinerande under [[Statskontoret]] i [[Stockholm]]. Pommerns befolkning utgjorde i slutet av [[1700-talet]] omkring 100 000 personer. (89 000 år [[1766]], 113 000 år [[1802]]), varav nära 1/4 bodde på Rügen. ===Reformer under sen svensk tid=== Genom en kunglig skrivelse den [[26 juni]] [[1806]] blev Pommerns gamla författning upphävd, och i stället förklarades gällande [[1772 års regeringsform]] och [[1789]] års [[Förenings- och säkerhetsakten|Förenings- och säkerhetsakt]] svenska författningar samt [[1734 års lag]] (att tillämpas efter [[1 september]] [[1808]]). Orsaken till denna statskupp var, att lantständerna åter, nu trots kungligt förbud, tillgripit medlet att appellera till domstolarna mot kungliga förordningar, som till exempel förordningen av [[30 april]] [[1806]] om ett pommerskt landtvärn). I samband med nyordnandet gjorde [[Gustaf IV Adolf]] ett försök med departementalstyrelse. Även svensk kyrkoförfattning infördes. Landet delades i 4 [[härad]] ("ämter"), dessa i socknar. I saker, som rörde endast Pommern och Rügen, skulle lantdag sammankallas. En sådan lantdag, sammansatt ståndsvis efter [[ståndsriksdagen|svenska riksdagens]] föredöme, var också samlad i Greifswald [[4 augusti|4]]-[[18 augusti]] [[1806]], mottog kungens försäkran och gav honom hyllning med åberopande av den svenska statsförfattningen; dessutom åtog den sig en av konungen önskad garanti av kammarens skulder. I samband med statskuppen genomfördes eller påtänktes åtminstone en rad sociala reformer. Den viktigaste var livegenskapens upphävande genom en förordning av [[4 juli]] [[1806]]. Meningen var dessutom att i Pommern genomföra [[enskifte]]s verk, varom en förordning också utfärdades. ==Generalguvernörer== *1631-1633 [[Klas Horn (1583-1632)|Klas Horn]] *1633-1638 [[Sten Svantesson Bielke]] *1638-1641 [[Johan Banér]] *1641-1648 [[Lennart Torstenson]] *1648-1650 [[Carl Gustaf Wrangel]] *1650-1652 [[Johan Axelsson Oxenstierna]] *1652-1661(?) [[Axel Lillie]] *1661-1676(?) [[Carl Gustaf Wrangel]] *1678-1679 ''Besatt av Brandenburg'' *1679-1685 [[Otto Wilhelm Königsmarck]] *1687-1698 [[Nils Bielke]] *1698-1711 [[Jurgen Mellin]] *1715-1720 ''Besatt av Preussen och Danmark'' *1720-1747 [[Johan August Meijerfeldt d.ä.]] *1748-1766 [[Axel von Löwen]] *1766-1772 [[Hans Henrik von Liewen d.y.]] *1772-1776 [[Fredrik Carl Sinclair]] *1776-1791 [[Fredrik Vilhelm von Hessenstein]] *1792-1796 [[Eric Ruuth]] *1796-1800 [[Philip von Platen]] *1800-1807 [[Hans Henric von Essen (1755-1824)|Hans Henric von Essen]] *1807-1809 ''Besatt av Frankrike'' *1809-1815 [[Hans Henric von Essen (1755-1824)|Hans Henric von Essen]] ==Litteratur== * Önnerfors, Andreas: Svenska Pommern: kulturmöten och identifikation 1720-1815, Lund 2003 ([http://www.lub.lu.se/luft/diss/hum_250/hum_250_transit.html Avhandlingen online]) ==Externa länkar== {{ugglan|artikel=Pommern|url=http://runeberg.org/nfca/0720.html}} *[http://www.svenska-pommern.org/ Stiftelsen Svenskt Kulturarv i Pommern] (håller på att grundas) [[Kategori:Pommern]] [[Kategori:Sverige under stormaktstiden]] [[da:Svensk Forpommern]] [[de:Schwedisch-Pommern]] [[en:Swedish Pomerania]] [[fr:Poméranie suédoise]] [[nl:Zweeds Pommeren]] [[no:Svensk Pommern]] [[pl:Pomorze Szwedzkie]]

Tillbaka till Svenska Pommern.