Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{olika betydelser}} {{landsfakta| |namn=''United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland''¹<br />Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland |genitiv=Storbritanniens |flagga=Flag of the United Kingdom.svg|125px |statsvapen=UK Royal Coat of Arms.svg |motto=Inget, men det engelska kungliga valspråket är ''Dieu et mon droit''.<br />([[franska]] för "Gud och min rätt")² |karta=EU location UK.png |världsdel=[[Europa]] |statsskick=[[konstitutionell monarki]] |språk=inget, men [[engelska]] är [[de facto]]¹ |a/t=t |huvudstad=[[London]] |huvudstad_koordinater=51°30'N, 0°10'V |störstastad=[[London]] |statschef=[[Elizabeth II]] |sct=regenter |sct2=Regent |regeringschef=[[Gordon Brown]] |rct=premiärministrar |rct2=Premiärminister |area_rank=76:e |area=244 820 |area_%vatten=1,3 % |folkmängd_rank=22:a |folkmängd=60 609 153 |befolkningstäthet_rank=33:e |invånare/km2=250,2 |högstapunkt=[[Ben Nevis]] |högstapunkt_meter=1 344 |störstasjö=[[Lough Neagh]] |störstasjö_yta=390 |längstaflod=[[Severn]] |längstaflod_längd=354 |självständighet=[[Treaty of Union 1707|Treaty of Union]] |självständighet_dekl=[[1707]] |självständighet_erk=[[1707]] |bnp_rank=6:e |bnp_totalt=$2 148 069 miljoner |bnp/invånare=$35 485 |valuta=[[brittiskt pund]] (£)³ |valutakod=GBP |tidszon=[[UTC]] |nationaldag=1 mars⁴ |nationalsång= [[God Save the Queen]] |landskod=gb (men .uk används som [[toppdomän]]) |landsnummer=44 |år=2006 |fotnot=¹Officiella ''landsdelsspråk eller minoritetsspråk'' sedan [[2001]] är [[lågskotska]], [[kymriska]], [[iriska]], [[skotsk gäliska]] och [[korniska]].<br />I Wales är kymriska ett officiellt språk; och i Skottland är skotsk gäliska ett officiellt språk sedan ''Gaelic Language (Scotland) Act'' [[2005]].<br /> Det officiella namnet i varje språk är:<br />- <small>[[kymriska]]: ''Teyrnas Unedig Prydain Fawr a Gogledd Iwerddon''<br />- [[skotsk gäliska]]: ''An Rìoghachd Aonaichte na Breatainn Mhòr agus Eirinn a Tuath''<br />- [[scots]]: ''Unitit Kinrick o Great Breetain an Northren Ireland''<br />- [[iriska]]: ''Ríocht Aontaithe na Breataine Móire agus Tuaisceart na hÉireann''<br />- [[korniska]]: ''An Rywvaneth Unys a Vreten Veur hag Iwerdhon Glédh''<br /><br />² Det kungliga valspråket i Skottland är ''Nemo Me Impune Lacessit'' ([[Latin]]: "Ingen provocerar mig ostraffat").<br /><br />³Skottland och Nordirland utger sina egna, annorlunda [[sedlar]].<br /><br />⁴Varje delområde har egna nationaldagar: Wales [[1 mars]], Irland (inklusive Nordirland) [[17 mars]], England [[23 april]], Skottland [[30 november]]. }} '''Storbritannien''' eller '''Förenade kungariket''' (officiellt ''Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland'', [[engelska]] ''United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland'', kortform ''United Kingdom'' eller ''Britain''<ref>[http://www.guardian.co.uk/styleguide/page/0,,184840,00.html Styleguide]</ref>) är en [[konstitutionell monarki]] belägen på de [[Brittiska öarna]] i västra [[Europa]]. Landet är med drygt 60 miljoner invånare den tredje folkrikaste medlemmen i [[Europeiska unionen]], efter Tyskland och Frankrike. Staten består av fyra [[konstituerande länder|riksdelar]] (eller ''constituent countries''), med delvis separata [[politisk]]a och [[juridisk]]a system: [[England]], [[Skottland]] och [[Wales]] belägna på [[Storbritannien (ö)|ön Storbritannien]] samt [[Nordirland]]. [[Kungariket Storbritannien]] grundades genom unionsfördraget år [[1707]] ([[Treaty of Union 1707]]) mellan England och Skottland (Wales var en del av kungariket England). År [[1801]] skapades [[Förenade konungariket Storbritannien och Irland]] då Irland införlivades. Förenade kungadömet har haft sitt nuvarande officiella namn sedan [[1927]], som ett resultat av att [[Irland]] delades politiskt [[1922]] och den södra delen fick utökat [[autonomi|självstyre]]. Det fulla namnet eller kortformen "Förenade kungariket" är det som används i svenska utrikesdepartementets ''Utrikes namnbok'', men i allmänt språkbruk är formen Storbritannien den vanligaste. I de flesta fall finns ingen risk för missförstånd, men i särskilda fall kan det vara nödvändigt att specificera om Storbritannien syftar på den självständiga staten, staten exklusive Nordirland eller ön Storbritannien. Att använda England som beteckning för hela staten är felaktigt. Under Förenade konungariket lyder också ett antal mindre [[avhängiga territorier]], många av dem tidigare kolonier, belägna både i Europa och i andra världsdelar (se ''[[Storbritanniens översjöiska territorier]]''). De [[associerad stat|associerade]] [[kronbesittning]]arna [[Jersey]], [[Guernsey]] och [[Isle of Man]] hör inte till Storbritannien, men är formellt underställda den [[Lista över brittiska regenter|brittiska regenten]]. Storbritannien är medlem av [[Europeiska unionen]] sedan [[1973]] och av militäralliansen [[NATO]] sedan den grundades [[1949]]. == Historia == {{Huvudartikel|Storbritanniens historia}} [[Kelterna]] invaderade brittiska öarna på 600-talet f.Kr. [[Romerska]] erövringen av England 43 e.Kr, innebar att romersk kultur och vetenskap gjorde sitt intåg på ön, med byggandet av många städer och vägar. [[Anglosaxare]] var närvarande på Britanniens östkust på 300-talet, och övertog efter 570-talet stora delar av England (som är uppkallat efter [[angler]]na). Ett dussintal småkungariken växte fram, snabbt reducerade till sju stycken. Av dessa blev med tiden Wessex dominerande, inte minst under kung [[Alfred den store]] av Wessex, och [[886]] brukar betraktas som tidpunkten för [[England]]s enande. Under 800-talet började nordiska [[vikingar]] att härja längs de brittiska öarna. Mellan 200-talet och 800-talets mitt gjorde [[gaeler]]na sina förflyttningar från Irland till skotska öarna och [[Högland (geografi)|högländerna]], och från denna tid hör man inte längre talas om [[pikterna]], men väl om [[skotsk gaeliska]], ett språk som aldrig varit dominerande i skotska lågländerna, utan bara i högländerna och på [[Hebriderna]]. Skottland enades år [[843]] av kungen [[Kenneth I av Skottland]]. Genom [[slaget vid Hastings]] [[1066]] lyckades [[normander]]na under [[Vilhelm Erövraren]] göra sig till herrar över England. Under medeltiden präglades landet av inre motsättningar mellan de normandiska erövrarna och den anglosaxiska befolkningen. En långvarig konflikt, [[hundraårskriget]], mellan engelska och franska kungar om landområden i Frankrike, skapade oro i landet. [[Irland]] erövrades av [[Henrik II av England]] [[1171]]. [[Wales]] utgjorde under tidig medeltid ett stort antal kungariken och furstendömen. Det erövrades av [[Edvard I av England]] [[1282]], formellt [[1284]]. Under [[Elizabeth I]] (1558-1603) lades grunden till ekonomisk och politisk stabilitet. Vid Elizabeths I död, inleddes Storbritanniens storhetstid och det [[brittiska imperiet]]s framväxt. Från [[Napoleonkrigen]] fram till första världskriget var Storbritannien det militärt, ekonomiskt, politiskt och vetenskapligt ledande landet i världen, som dominerade världspolitiken. [[Industrialismen]]s genombrott, som i Storbritannien skedde på 1700-talet, bidrog till landets dominerande ställning. [[Första världskriget]], [[mellankrigstiden]] och [[andra världskriget]] lede till stora ekonomiska och materiella förluster och det [[brittiska imperiet]]s fall blev allt mer definitivt, trots att Storbritannien gick segrande ur båda världskrigen. [[Efterkrigstiden]] kantades av svåra ekonomiska tider och upplösningen av [[kolonialvälde]]t. {| |----- |[[Fil:William1.jpg|miniatyr|120px|[[Vilhelm Erövraren]]]] | |[[Fil:Elizabeth I (Armada Portrait).jpg|miniatyr|220px|[[Elizabeth I]]]] | |[[Fil:Churchill V sign HU 55521.jpg|miniatyr|120px|[[Winston Churchill]] premiärminister [[1940]]–[[1945]] och [[1951]]–[[1955]].]] | |} Efter [[Winston Churchill]] är [[Margaret Thatcher]] en av de politiker som varit mest betydande under 1900-talet i Storbritannien. Med en hård liberaliseringspolitik ([[thatcherism]]) lyckades hon få Storbritanniens ekonomi på fötter, något som även ledde till massarbetslöshet i bruksorterna. Med inträdet i [[EG]] blev Storbritannien allt mer aktivt inom den internationella politiken igen. Tillsammans med [[Tony Blair]] (1997-2007) är hon den längst sittande premiärministern (1979-1990) i Storbritannien, i modern tid. Thatchers popularitet kom efter hennes handlingskraftiga beslut i [[Falklandskriget]] då den brittiska [[avkolonisering]]en kom till ett definitivt slut. Under 1990-talet och början av 2000-talet genomförde [[Tony Blair]] omfattande sociala reformer. Utgifter till den [[offentlig sektor]]n höjdes och [[minimilön]] infördes. [[Skottland]] och [[Wales]] fick ökat självstyre och den isiga relationen mellan protestanter och katoliker på [[Nordirland]] tinade en aning. == Geografi == {{Huvudartikel|Storbritanniens geografi}} === Klimat === [[Fil:North York Moors.jpg|miniatyr|höger|220px| North York Moors, landskap i norra England.]] Storbritannien har ett [[tempererat]] klimat med milda vintrar och svala somrar. Väderleken påverkas av Golfströmmen och den nordatlantiska lågtryckszonen, vilket ger blåsigt och ostadigt väder, stor molnighet och riklig nederbörd året runt med ca 2500 mm i de bergiga delarna och ca 600–800 mm i lågländerna. Lokalt kan nederbördsmängderna vara betydligt större.<ref>[[Nationalencyklopedin]], band 17, s.293</ref> Temperaturen faller sällan under −10 °C vintertid och stiger sällan över 35 °C på sommaren. Den högsta temperatur som uppmätts i Storbritannien är 38,5 °C, vilket skedde i [[Faversham]] i [[Kent]] i augusti 2003. Den lägsta temperaturen noterades den 30 december 1995 i [[Altnaharra]] i skotska [[Sutherland]] med -27,2 °C.<ref>[http://www.met-office.gov.uk/climate/uk/ Klimat- och väderleksstatistik] från den brittiska väderlekstjänsten Met Office</ref> Eftersom medeldygnstemperaturen även under vintern sällan sjunker under fryspunkten är tjockare snötäcke relativt sällsynt, utom i de skotska högländerna. De östra delarna är i regel torrare än de västra, och de södra delarna närmare det europeiska fastlandet är varmare än de norra delarna. === Administrativ indelning === Storbritannien är övergripande indelat i fyra delområden: [[England]], [[Skottland]], [[Wales]] samt [[Nordirland]] (se tabell nedan). Den viktigaste administrativa indelningen i England, Wales och Nordirland är i [[grevskap]] (på [[engelska]] ''counties''), vilket i [[Sverige|svensk]] jämförelse närmast motsvarar [[län]]. I Nordirland, Wales och inom vissa delar av England, använder man sig av endast en lokal förvaltningsnivå, inte dubbla nivåer som i Sverige med både landsting och kommun. Förutom indelningen i [[Lista över engelska grevskap|administrativa grevskap]] finns en äldre indelning i [[Storbritanniens historiska grevskap|historiska grevskap]], vilket påminner om förhållandet med [[län]] och [[landskap]] i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska. Den brittiska statliga förvaltningen för England följer inte indelningen i grevskap utan är indelad i nio [[Englands regioner|storregioner]]: *[[Storlondon]] *[[Västra Midlands]] (huvudort: [[Birmingham]]) *[[Nordvästra England]] (huvudort: [[Manchester]]) *[[Nordöstra England]] (huvudort: [[Newcastle-upon-Tyne]]) [[Fil:Uk-map.png|miniatyr|250px|Karta över Storbritannien]] *[[Sydvästra England]] (huvudort: [[Bristol]]) *[[Sydöstra England]] (huvudort: [[Guildford]]) *[[Yorkshire och Humber]] (huvudort: [[Leeds]]) *[[Östra England]] (huvudort: [[Cambridge]]) *[[Östra Midlands]] (huvudort: [[Nottingham]]) Storlondon har både en direktvald borgmästare och direktvald regionförsamling. Regeringen ville införa direkta val till regionförsamlingen för Nordöstra England, men förslaget fick svagt stöd i en folkomröstning (21,8 procent, den 4 november [[2004]]). Skottland har en annan förvaltningshistorik och där finns det inga grevskap idag. Där var det tidigare [[stad]]/[[köping]] ([[Skotska|skot.]] [[burgh]]) som var den viktigaste administrativa indelningen från 800-talet fram till avskaffandet [[1975]]. Då infördes en ny indelning med nio regioner på fastlandet, var för sig indelad i kommuner samt tre fristående ö-kommuner, men denna indelning varade endast till [[1996]]. Idag har Skottland endast en förvaltningsnivå med 32 kommuner (eng. ''local authorities'' / ''councils''). {| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse;" |----- ! Rankning ! Riksdel ! Yta (km²) ! Yta (%) ! Invånare ([[2005]]) ! Invånare (%) |----- | 1 || [[England]] || 130 439 || 53,4 || 50 233 280 | 83,8 |----- | 2 || [[Skottland]] || 78 783 || 32,3 || 5 003 906 | 8,4 |----- | 3 || [[Wales]] || 20 798 || 8,5 || 2 935 280 | 4,9 |----- | 4 || [[Nordirland]] || 14 121 || 5,8 || 1 716 941 | 2,9 |----- | Totalt || '''Förenade konungariket''' | 244 140 || 100 || 59 889 407 || 100 |} {| |----- |[[Fil:Elizabeth II greets NASA GSFC employees, May 8, 2007 edit.jpg|miniatyr|120px|[[Elizabeth II]]]] | |[[Fil:Westminster palace.jpg|miniatyr|220px|[[Storbritanniens parlament]]]] | |[[Fil:Britannia-Statue.jpg|miniatyr|120px|Staty av [[Britannia]]. Britannia personifierar Storbritannien.]] | |} == Statsskick och politik == Storbritannien är en [[konstitutionell monarki]] där monarken ([[Elizabeth II]]) är [[statschef]]. Storbritannien består av fyra konstituerande länder – [[England]], [[Skottland]], [[Wales]] och [[Nordirland]]. [[Storbritanniens parlament]] består av två kamrar, underhuset (House of Commons) och överhuset (House of Lords). Underhuset lägger fram förslag på [[premiärminister]], vilken officiellt utses av statschefen. Underhuset består av 646 ledamöter valda från lika många valkretsar (529 från [[England]], 59 från [[Skottland]], 40 från [[Wales]] och 18 från [[Nordirland]]). Överhuset består av 706 ledamöter som blivit tilldelade sina platser, antingen genom arv eller i egenskap av livstids adelskap eller som biskopar i [[anglikanska kyrkan]]. [[Premiärminister]]n fungerar som chef för Hennes Majestäts regering och har den verkställande makten i riket. Enligt den grundlagsenliga sedvänjan har premiärministern och statsrådsberedningen (som han eller hon leder) ansvaret för sina handlingar till parlamentet, där de (enligt överenskommelse) är medlemmar. Efter avvecklandet av imperiet valde många av de fd. kolonierna liknande politiska system som fanns i Storbritannien. De tre dominerande partierna i det [[brittiska parlamentet]], där mandatfördelningen sker via valkretsar vilka verkar emot små partier, är [[Labourpartiet]], [[Konservativa partiet, Storbritannien|Konservativa partiet]] och [[Liberaldemokraterna]]. Både i [[Skottland]] och [[Wales]] finns nationalpartier, [[Scottish National Party]] respektive [[Plaid Cymru|Plaid Cymru - Party of Wales]], som verkar för skotsk och walesisk [[självständighet]], och de arbetar som en grupp inom [[brittiska parlamentet]] och [[EU-parlamentet]]. På [[Nordirland]] ser det politiska landskapet annorlunda ut med två [[unionist]]partier, [[Democratic Unionist Party]] och [[Ulster Unionist Party]] som verkar för att provinsen fortsätter vara en del av staten Förenade kungarike, och två [[Republikanism|republikanska]] partier, [[Sinn Féin]] och [[Social Democratic and Labour Party]] som verkar för ett [[enat Irland]], det vill säga att Nordirland återigen ska bli en del av staten [[Irland]]. I [[England]] finns sedan [[2004]] ett nytt vänsterinriktat parti, [[Respectpartiet]], som hade en ledamot vald till underhuset i allmänna valet i maj [[2005]]. I val till det [[Skotska parlamentet]], [[National Assembly of Wales]] och [[Northern Ireland Assembly]], där mandatfördelningen sker proportionellt, har flera små partier nått representation: [[Scottish Green Party]], [[Scottish Socialist Party]], [[Scottish Senior Citizens Unity Party]], [[Forward Wales]], [[Alliance Party of Northern Ireland]], [[Progressive Unionist Party]] och [[UK Unionist Party]]. I val till [[EU-parlamentet]], där mandatfördelningen sker proportionellt, har även andra partier nått framgångar, framförallt [[UK Independence Party|United Kingdom Independence Party]], men också [[Green Party of England and Wales]]. Se även [[Storbritanniens parlament]] och [[Storbritanniens premiärminister]]. == Rättsväsende == [[Fil:Parliament House, Edinburgh.JPG|miniatyr|[[Skottland]]s [[högsta domstolar]] - ''High Court of Justiciary'' och ''Court of Session'' - ligger i Parliament House i [[Edinburgh]].]] Storbritannien har tre olika [[rättssystem]]. [[Engelsk rätt]] (''English law'', vilken gäller i både England och Wales) och [[Nordirlands rätt]] är baserad på [[common law]]. [[Skotsk rätt]] (''Scots law'') är ett hybridsystem, baserat på [[civil law]] med beståndsdelar av common law. [[Acts of Union 1707]] garanterar Skottlands separata rättssystem. För närvarande är [[House of Lords]] den högsta [[appellationsdomstol]]en för alla kriminella och civila rättsfall i England, Wales och Nordirland, och för civila rättsfall i Skottland. Under ''Constitutional Reform Act 2005'' ska en ny högsta domstol, ''Supreme Court of the United Kingdom'', träda i kraft [[2009]]. ''Supreme Court of Judicature of England and Wales'' består av ''Court of Appeal'', ''High Court of Justice'' (för [[civilrätt]]) och ''Crown Court'' (för [[straffrätt]]). I Skottland är huvuddomstolarna ''Court of Session'' (för civilrätt) och ''High Court of Justiciary'' (för straffrätt), medan skotska sheriff courts motsvarar uppskattningsvis engelska county courts. Se även [[Storbritanniens rättssystem]]. == Försvar == {{Huvudartikel|Storbritanniens försvarsmakt}} Storbritanniens försvarsmakt består av tre underavdelningar: [[Brittiska armén]], på engelska British Army, är de landbaserade styrkorna i Storbritanniens försvarsmakt och under 2006 hade de 107&nbsp;730 man under vapen. [[Royal Navy]] är en av världens största flottor, och har historiskt även periodvis varit världens största. Idag har Storbritannien fortfarande den största flottan inom [[Europeiska unionen]]. Flottan hade 39&nbsp;400 stamanställda i april 2006, ca 90 stycken fartyg i tjänst, varav tre stycken är hangarfartyg. [[Royal Air Force]], RAF, är Storbritanniens flygvapen. RAF har i sin tjänst över 1&nbsp;000 st flygplan och 41&nbsp;440 stamanställda i mars 2008. == Ekonomi == {{Huvudartikel|Storbritanniens ekonomi}} [[Fil:London.bankofengland.arp.jpg|miniatyr|[[Bank of England]], riksbanken i Storbritannien.]] Storbritannien är världens 6:e största ekonomi, enligt [[Världsbanken]]s rankinglista från 2006. Landet har en betydande finanssektor: [[London]] är världens största finanscentrum och Skottlands huvudstad [[Edinburgh]] är Europas tredje största finanscentrum. Storbritannien är världens sjätte största turistdestination med omkring 24&nbsp;000&nbsp;000 turister varje år och 1&nbsp;800&nbsp;000 anställda. Servicesektorn i sin helhet står för 70 procent av sysselsättningen. Energisektorn är även den omfattande, med en andel av [[Bruttonationalprodukt|BNP]] på 10 procent, större än för något annat industriland. [[Skottland]] är västeuropas näst största [[olja|oljeproducent]] (efter [[Norge]]) och [[Europeiska unionen]]s största [[olja|oljeproducent]] och [[naturgas]]producent. Jordbruket står för 2% av BNP och 1% av sysselsättningen. Produktionen täcker 60% av behovet. Storbritannien viktigaste handelspartners är [[Tyskland]], [[USA]], [[Frankrike]] och [[Nederländerna]]. Dess valuta är [[brittiskt pund|pund]]. == Demografi == === Språk === [[Engelska]] är det dominerande språket, även om det inte är ett [[officiellt språk]]. Utöver detta talar 30% av befolkningen i [[Skottland]] (och 2% av befolkningen i [[Nordirland]]) även [[scots]]; 28% av befolkningen i [[Wales]] även [[kymriska]]; 3% av befolkningen i Nordirland även [[iriska]]; och 2% av befolkningen i Skottland även [[skotsk gäliska]]. I [[Wales]] är [[kymriska]] ett [[officiellt språk]] och i [[Skottland]] är [[skotsk gäliska]] ett [[officiellt språk]] sedan ''Gaelic Language (Scotland) Act'' [[2004]]. [[Scots]], [[iriska]] och [[korniska]] är officiella ''landsdelsspråk eller minoritetsspråk'' sedan [[2001]], när Storbritannien signerade [[Europarådskonventionen om landsdelsspråk och minoritetsspråk]], men saknar samma statliga stöd och status som [[kymriska]] och [[skotsk gaeliska]]. Många andra språk talas av ett betydande procenttal av befolkningen i Storbritannien, särskilt i storstäder som [[London]], [[Birmingham]] och [[Glasgow]], till exempel [[urdu]], [[gujarati]], [[bengali]], [[punjabi]], [[spanska]], [[kinesiska]], [[somaliska]] och [[arabiska]]. === Religion === {| class="wikitable" align="right" |bgcolor="#ffdead"|'''Religiös grupp''' |bgcolor="#ffdead" align=right|'''Storlek¹''' |- |'''[[Anglikanska kyrkan|Anglikaner]]'''² |align=right|27 000 000 |- |'''[[Katolik]]er'''² |align=right|9 000 000 |- |'''[[Islam|Muslimer]]'''³ |align=right|1 600 000 |- |'''[[Presbyterian]]er'''² |align=right|800 000 |- |'''[[Metodist]]er'''² |align=right|760 000 |- |'''[[Sikhism|Sikher]]''' |align=right|400 000 |- |'''[[Hinduism|Hinduer]]''' |align=right|350 000 |- |'''[[Judendom|Judar]]''' |align=right|300 000 |- |colspan=2 bgcolor="#dddddd"|¹ Enligt folkräkning 2001<br />² Olika [[kristendom|kristna]] inriktningar<br />³ Enligt BBC News 2005 |} [[Fil:Westminster abbey west.jpg|miniatyr|vänster|120px|[[Westminster Abbey]]]] Storbritannien har haft en lång historia av religiösa stridigheter, både med och utan vapen. Den kristna kyrkan började spridas bland den [[romarriket|romerska]] provinsen [[Britannia]]s (nuvarande England, plus Wales) befolkning i början av 200-talet, och blev under [[300-talet]] en av romarrikets statsreligioner. Den gamla religionens tempel, exempelvis i Lydney, började förfalla på 430-talet. I samband med [[anglosaxarna]]s invasion kom de områden som de tog över, det vill säga [[England]] med undantag för [[Cornwall]] (och inledningsvis även undantagandes [[Devon]] och [[Cumbria]]), att avkristnas och [[asatro]]n fick spridning. Påven [[Gregorius I]] sände den förste [[ärkebiskopen av Canterbury]], [[Augustinus av Canterbury]], att missionera i [[Kent]], och irländsk-skotska munkar missionerade i kungariket [[Northumbria]]. Så återkristnades [[England]] under [[600-talet|600-]] och [[700-talet|700-talen]]. [[Synoden i Whitby]] bidrog till att lösa de tvister som uppstod mellan de områden som kristnats av Rom. Genom vikingarnas anfall kom landet att åter temporärt avkristnas under [[800-talet|800-]] och [[900-talet|900-talen]]. [[Skottland]] ([[latin]]: [[Caledonia]]) låg utanför [[romarriket]] och har en annorlunda religiös historia, men även där var det irländska munkar som kristnade landet (se [[Whithorn]], [[Iona]], [[Sankt Columba]]). Efter engelske kungen [[Henrik VIII av England|Henrik VIII]]:s brytning med Rom [[1534]] kom [[England]] under ett och ett halvt århundrade uppleva religiös turbulens. Den [[anglikanska kyrkan]], som är [[statskyrka]] i [[England]], fick konkurrens inte bara av den [[romersk-katolska kyrkan]] utan även av nya grupper som bland annat [[puritanism|puritanerna]]. [[Skotska kyrkan]] är sedan [[1560]] statskyrka i [[Skottland]]. Efter 130 år av teologiska och organisatoriska konflikter mellan presbyterianer och episkopaler blev den definitivt en [[presbyterianism|presbyteriansk]] kyrka [[1689]], medan den Skotska [[Episkopalkyrkan]] blev ett från staten fritt trossamfund, tolererat [[1712]]. Den [[Irländska kyrkan]] blev [[anglikan]]sk [[1536]], och blev ett från staten fritt trossamfund [[1871]]. [[Huset Stuart]] verkade efter restaurationen [[1660]] för religionsfrihet, men det engelska parlamentet motsatte sig detta, och opinionen i parlamentet ändrades inte förrän [[Vilhelm III av England]] tillträdde tronen. Det blev [[1689]] tillåtet att tillhöra valfritt trossamfund, med undantag för den [[romersk-katolska kyrkan]] och [[unitarism|unitariska trossamfund]]. Tillhörighet till Englands resp. Skottlands statskyrka krävdes dock för att bedriva universitetsstudier och vara parlamentsledamot. Full religionsfrihet infördes först [[1829]]. [[Deism]]en härrör från Storbritannien under 1600- och 1700-talet. Genom invandring under [[1900-talet]] har landet också fått en betydande icke-kristen befolkning, samtidigt som andelen [[agnosticism|agnostiker]] och [[ateism|ateister]] ökat ända sedan den [[industriella revolutionen]]. == Kommunikation == Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket väl utbyggt i Storbritannien. [[Motorväg]]ar når de allra flesta större städer i landet och motorvägarnas standard är nästan alltid mycket hög. Det är också i Storbritannien som Europas mest trafikerade motorvägar finns och dessa finns framförallt runt [[London]]. Även övriga vägar som inte har motorvägsstandard har många gånger hög klass och är välunderhållna. Storbritanniens första motorväg invigdes den 2 april 1959, ett 115 [[kilometer]] långt avsnitt mellan London och [[Birmingham]]. Snitthastigheten den första halvtimman var 130 kilometer/timme och fler än 100 bilar kollapsade. [[Järnväg]]arna i Storbritannien är även dessa väl utbyggda. Det var också i Storbritannien som världens allra första järnväg invigdes mellan [[Stockton-on-Tees]] och [[Darlington]] [[1825]]. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Storbritannien. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för [[snabbtåg]] som många gånger är av hög klass. Ett av de mest kända snabbtågen i Storbritannien är snabbtåget [[Eurostar (tåg)|Eurostar]] som går från London till [[Paris]] och [[Bryssel]]. Tågen mellan London och [[Edinburgh]] är också högklassiga snabbtåg. I februari [[2009]] föreslog regeringen att man skulle privatisera en del av [[Royal Mail]], den brittiska [[post]]en. Förslaget väckte stora protester både inom partiet och bland fackföreningar. Enligt förslaget ska 30% av Royal Mail säljas till en privat ägare.<ref>''[http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2657320 Privatisering av brittiska posten upprör]'', sr.se 24 februari 2009. Hämtat 24 februari 2009</ref> == Kultur == === Litteratur === :Se även ''[[:Kategori:Brittisk litteratur]]'' Några av de tidigaste författarna i Storbritannien var [[Jane Austen]] och systrarna [[Charlotte Brontë|Charlotte]] och [[Emily Brontë]]. På 1810-talet debuterade [[Walter Scott]] med sina historiska romaner. På 1830-talet debuterade journalisten [[Charles Dickens]] med ''[[Pickwickklubben]]''. 1887 debuterade [[Arthur Conan Doyle]] med ''[[En studie i rött]]''. Bland brittiska barnboksförfattare kan nämnas [[A.A. Milne]], [[J.M. Barrie]], [[Enid Blyton]] och [[JK Rowling]]. === Musik === :''Se även [[:Kategori:Brittisk musik]]'' Från den brittiska musikscenen kommer flera band som fick internationell betydelse för utvecklingen av rockmusiken under 1960- och 1970-talen, bland andra [[The Beatles]], [[Pink Floyd]], [[The Rolling Stones]], [[Queen]] och [[Black Sabbath]]. Under 1980-talet framträdde synthbaserade band som [[Duran Duran]], [[Depeche Mode]] och [[Spandau Ballet]]. === Film === :''Se även [[:Kategori:Brittisk film]]'' Den brittiska filmindustrin har alltid påverkats av den amerikanska. Alfred Hitchcock gjorde den första brittiska ljudfilmen, ''Blackmail'' men flyttade till Hollywood under 1930-talet. Trots begräsningarna kunde man under andra världskriget hålla en hög artistisk nivå med filmer som [[David Lean]]s ''[[Havet är vårt öde]]''. Genom filmbolaget Rank Organisation kunde man även efter kriget producera filmer av hög klass som ''[[Kort möte]]'', ''[[Lysande utsikter (film)|Lysande utsikter]]'' och ''[[Den tredje mannen]]''. Under 1960- och 1970-talet producerade [[Hammer Films]] en mängd kommersiellt framgångsrika thriller- och skräckfilmer. 1962 var det premiär för den långa serien filmer om den brittiske agenten [[James Bond]]. Under 1970-talet hamnade industrin i kris men i början av 1980-talet fick man ny optimism tack vare framgångsrika filmer som ''[[Triumfens ögonblick]]'', ''[[Gandhi (film)|Gandhi]]'' och ''[[En färd till Indien]]''. Efter en nedgång i början av 1990-talet nådde den brittiska filmen nya framgångar med kostymfilmer som ''[[Förnuft och känsla (film)|Förnuft och känsla]]'', ''[[Emma (film)|Emma]]'' och ''[[Shakespeare in Love]]''. Efter framgången med ''[[Fyra bröllop och en begravning]]'' kom en våg av komedier som ''[[Brassed Off]]'' och ''[[Allt eller inget]]''. === Sport === Ett stort antal [[sport]]er anses ha engelskt ursprung; bland dessa finns [[landhockey]] ,[[biljard]], [[cricket]], [[fotboll]] och [[rugbyfotboll]]. [[Golf]] och [[curling]] har skotskt ursprung. Till exempel fotbollen har en lång förhistoria i form av olika bollspel, men dagens fotboll är en brittisk version, med regler utvecklade i Storbritannien. == Internationella rankningar == {| class="wikitable" |- ! Organisation ! Undersökning ! Rankning |- | [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]'' | [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009] | 10 av 179 |- | [[Reportrar utan gränser]] | [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008] | 23 av 173 |- | [[Transparency International]] | [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008] | 16 av 180 |- | [[United Nations Development Programme]] | [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006] | 21 av 179 |} == Referenser == === Källor === *Händelser man minns - en [[krönika]] 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970 *[[Nationalencyklopedin]], 2007 === Noter === <references/> == Se även == *[[Storbritanniens ambassad i Stockholm]] *[[Politik i Storbritannien]] *[[Storbritanniens premiärminister]] *[[Storbritanniens miljö]] *[[Utbildning i Storbritannien]] *[[Sport i Storbritannien]] == Externa länkar == {{commons|Kategori:United Kingdom}} {{wikinews|Storbritannien}} {{Navigeringsmallar Storbritannien}} {{Link FA|ta}} {{Link FA|yi}} [[Kategori:Europas länder]] [[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]] [[Kategori:Östater]] [[Kategori:Storbritannien| ]] [[Kategori:Monarkier]] [[Kategori:Samväldet]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[af:Verenigde Koninkryk]] [[als:Grossbritannien und Nordirland]] [[am:ዩናይትድ ኪንግደም]] [[an:Reino Unito]] [[ang:Geānlǣhte Cynerīce]] [[ar:المملكة المتحدة]] [[arc:ܡܠܟܘܬܐ ܚܕܝܬܐ]] [[arz:المملكه المتحده]] [[ast:Reinu Xuníu]] [[az:Böyük Britaniya]] [[ba:Бөйөк Британия]] [[bar:Großbritannien]] [[bat-smg:Jongtėnė Karalīstė]] [[be:Вялікабрытанія]] [[be-x-old:Вялікабрытанія]] [[bg:Обединено кралство Великобритания и Северна Ирландия]] [[bi:United Kingdom]] [[bn:যুক্তরাজ্য]] [[bpy:তিলপারাজ্য]] [[br:Rouantelezh Unanet Breizh-Veur ha Norzhiwerzhon]] [[bs:Ujedinjeno Kraljevstvo Velike Britanije i Sjeverne Irske]] [[bug:United Kingdom]] [[ca:Regne Unit]] [[cbk-zam:Reinos Unidos de Gran Britania y Norte Irelandia]] [[cdo:Ĭng-guók]] [[ce:Великобритани]] [[ceb:Hiniusang Gingharian]] [[co:Regnu Unitu]] [[crh:Büyük Britaniya]] [[cs:Spojené království]] [[csb:Wiôlgô Britanijô]] [[cv:Аслă Британи]] [[cy:Y Deyrnas Unedig]] [[da:Storbritannien]] [[de:Vereinigtes Königreich]] [[diq:Britanya Gırdı]] [[dsb:Wjelika Britaniska]] [[dv:ޔުނައިޓެޑް ކިންގްޑަމް]] [[dz:ཡུ་ནའི་ཊེཊ་ཀིང་ཌམ]] [[ee:United Kingdom]] [[el:Ηνωμένο Βασίλειο]] [[en:United Kingdom]] [[eo:Unuiĝinta Reĝlando]] [[es:Reino Unido]] [[et:Suurbritannia]] [[eu:Erresuma Batua]] [[ext:Réinu Uniu]] [[fa:بریتانیا]] [[fi:Yhdistynyt kuningaskunta]] [[fiu-vro:Ütiskuningriik]] [[fo:Stóra Bretland]] [[fr:Royaume-Uni]] [[frp:Royômo-Uni]] [[fur:Ream Unît]] [[fy:Grut-Brittanje]] [[ga:An Ríocht Aontaithe]] [[gan:英國]] [[gd:An Rìoghachd Aonaichte]] [[gl:Reino Unido - United Kingdom]] [[gu:યુનાઇટેડ કિંગડમ]] [[gv:Reeriaght Unnaneysit]] [[ha:Birtaniya]] [[hak:Yîn-koet]] [[he:הממלכה המאוחדת]] [[hi:संयुक्त राजशाही (ब्रिटेन)]] [[hif:United Kingdom]] [[hr:Ujedinjeno Kraljevstvo]] [[hsb:Wulkobritaniska]] [[ht:Wayòm Ini]] [[hu:Egyesült Királyság]] [[hy:Միացյալ Թագավորություն]] [[ia:Regno Unite]] [[id:Britania Raya]] [[ie:Reyatu Unit]] [[ig:United Kingdom]] [[ilo:Reino Unido ti Gran Bretaña ken ti Irlanda del Norte]] [[io:Unionita Rejio]] [[is:Bretland]] [[it:Regno Unito]] [[ja:イギリス]] [[jbo:ritygu'e]] [[jv:Britania Raya]] [[ka:გაერთიანებული სამეფო]] [[kab:Legliz]] [[kk:Құрама Патшалық]] [[kl:Tuluit Nunaat]] [[kn:ಯುನೈಟೆಡ್ ಕಿಂಗ್‍ಡಮ್]] [[ko:영국]] [[ksh:Jrußbrittannije]] [[ku:Keyaniya Yekbûyî ya Brîtaniya Mezin û Bakurê Îrlandê]] [[kv:Ыджыд Британия]] [[kw:Ruwvaneth Unys]] [[la:Britanniarum Regnum]] [[lad:Reyno Unido]] [[lb:Groussbritannien an Nordirland]] [[li:Vereineg Keuninkriek]] [[lij:Regno Unïo]] [[ln:Ingɛlɛ́tɛlɛ]] [[lt:Jungtinė Karalystė]] [[lv:Apvienotā Karaliste]] [[mi:Kīngitanga Kotahi]] [[mk:Обединето Кралство на Велика Британија и Северна Ирска]] [[ml:യുണൈറ്റഡ് കിങ്ഡം]] [[mn:Нэгдсэн Вант Улс]] [[mr:युनायटेड किंग्डम]] [[ms:United Kingdom]] [[mt:Renju Unit]] [[nah:Tlacetilīlli Huēyitlahtohcāyōtl]] [[nap:Gran Vretagna]] [[nds:Grootbritannien un Noordirland]] [[nds-nl:Verienigd Keuninkriek]] [[ne:संयुक्त अधिराज्य]] [[nl:Verenigd Koninkrijk]] [[nn:Storbritannia]] [[no:Storbritannia]] [[nov:Unionati Regia]] [[nrm:Rouoyaume Unni]] [[oc:Reialme Unit]] [[os:Стыр Британи]] [[pa:ਸੰਯੁਕਤ ਰਾਜਸ਼ਾਹੀ (ਬ੍ਰਿਟੈਨ)]] [[pam:United Kingdom]] [[pih:Yunitid Kingdum]] [[pl:Wielka Brytania]] [[pms:Regn Unì]] [[ps:برطانيه]] [[pt:Reino Unido]] [[qu:Hukllachasqa Qhapaq Suyu]] [[rm:Reginavel Unì da la Gronda Britannia ed Irlanda dal Nord]] [[rmy:Phandlo Thagaripen la Bare Britaniyako thai le Nordutne Irlandesko]] [[ro:Regatul Unit al Marii Britanii şi al Irlandei de Nord]] [[roa-rup:Britania Mare]] [[ru:Великобритания]] [[rw:Ubwongereza]] [[sah:Холбоhуктаах Хоруоллук]] [[sc:Rennu Auniadu]] [[scn:Regnu Unitu]] [[sco:Unitit Kinrick]] [[se:Stuorra-Británnia]] [[sh:Ujedinjeno Kraljevstvo]] [[simple:United Kingdom]] [[sk:Spojené kráľovstvo]] [[sl:Združeno kraljestvo Velike Britanije in Severne Irske]] [[sq:Britania e Madhe]] [[sr:Уједињено Краљевство]] [[su:Britania]] [[sw:Ufalme wa Muungano wa Britania na Eire ya Kaskazini]] [[szl:Wjelgo Brytańijo]] [[ta:ஐக்கிய இராச்சியம்]] [[tet:Reinu Naklibur]] [[tg:Подшоҳии Муттаҳида]] [[th:สหราชอาณาจักร]] [[tl:Nagkakaisang Kaharian]] [[tpi:Yunaitet Kingdom]] [[tr:Birleşik Krallık]] [[ty:Paratāne]] [[udm:Великобритания]] [[ug:بۈيۈك برىتانىيە]] [[uk:Велика Британія]] [[ur:برطانیہ]] [[uz:Birlashgan Qirollik]] [[vec:Regno Unìo]] [[vi:Liên hiệp Vương quốc Anh và Bắc Ireland]] [[vls:Verênigd Keunienkryk]] [[vo:Regän Pebalöl]] [[war:Reino Unido]] [[wo:Nguur-Yu-Bennoo]] [[wuu:英国]] [[yi:פאראייניגטע קעניגרייך]] [[yo:Ilẹ̀ọba Ìsọ̀kan]] [[zea:Vereênigd Konienkriek]] [[zh:英国]] [[zh-classical:英國]] [[zh-min-nan:Liân-ha̍p Ông-kok]] [[zh-yue:英國]]

Tillbaka till Storbritannien.