Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''Sovjet omdirigerar hit. För det ryska ordet för arbetarråd, se [[Sovjet (råd)]].'' {| class="toccolours" border="1" cellpadding="4" style="float: right; margin: 0 0 1em 1em; width: 250px; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<font size="+">'''Союз Советских Социалистических Республик'''</i><br>''' Socialistiska rådsrepublikernas union'''</font> |- | align="center" colspan=2 | {| width="100%" border="0" cellpadding="0" cellspacing="0" | align="center" valign="center" width="50%" | [[Fil:Flag of the Soviet Union.svg|125px|]] | align="center" | [[Fil:Coat_of_arms_of_the_Soviet_Union.svg|125px|]] |- | align="center" | ([[Sovjetunionens flagga|Flagga]]) | align="center" | ([[Sovjetunionens statsvapen|Statsvapen]]) |} |- | align=center colspan=2 | [[Fil:USSRmap.svg|290px]] |- valign=top align=center | colspan="2" | <small>[[valspråk|Statens valspråk]]: Пролетарии всех стран, соединяйтесь!<br>''Proletarii vsech stran, sojedinjajtes!''<br>"Proletärer i alla länder, förenen eder!"</small> |- valign=top | width="150px" | [[Officiellt språk]] | [[ryska]] |- valign=top | [[Huvudstad]] och största stad | [[Moskva]] |- valign=top | [[Lista över Sovjetunionens ledare|Siste president]] | [[Michail Gorbatjov]] |- valign=top | [[Lista över Sovjetunionens regeringschefer|Siste regeringschef]] | [[Nikolaj Ryzjkov]] |- valign=top | [[Yta]]<br>&nbsp;- totalt &nbsp; <br>- vatten | Rankad etta före upplösningen <br> 22 402 200 [[kvadratkilometer|km&sup2;]] |- valign=top | valign="top" | [[Folkmängd]] <br />&nbsp;- totalt <br />&nbsp;- [[befolkningstäthet]] | valign="bottom" | <font size="-2">Rankad trea före upplösningen</font><br> 293 047 571 (juli [[1991]]) <br> 13,08 inv/km&sup2; (juli [[1991]]) |- valign=top | [[Självständighet|Statens grundande]] <br>&nbsp;- deklarerad <br>&nbsp;- erkänd | [[Oktoberrevolutionen]]<br>[[1922]]<br>[[1924]] |- valign=top | Upplöst | [[26 december]] [[1991]] |- valign=top | [[Valuta]] | [[Rubel]] |- valign=top | [[Tidszon]] | [[UTC]] +3 till +11 |- valign=top | [[Nationalsång]] | (1917-1944) ''[[Internationalen]]''<br>(1944-1991) <br>''[[Hymn till Sovjetunionen]]'' |- valign=top | [[Landskod]] | [[.su]] |} '''Sovjetunionen''', egentligen ''Socialistiska rådsrepublikernas union'' ([[ryska]]: ''Союз Советских Социалистических Республик'', {{Audio|ru-CCCP.ogg|''Sojuz Sovetskich Sotsialistitjeskich Respublik''}}), ''SSSR'' (''СССР'' med det [[kyrilliska]] alfabetet), var en [[union]] av republiker, vilken styrdes av landets [[kommunism|kommunistiska]] [[politiskt parti|parti]]. Unionen existerade mellan [[1922]] och [[1991]].<ref name="NE">''Sovjetunionen'' från [[Nationalencyklopedin]]s internettjänst. Hämtat 2008-02-08.</ref> Före upplösningen bestod unionen av 15 republiker,<ref name="NE" /><ref>Persson (2006), s. 18.</ref> varav [[Ryska rådsrepubliken]] var störst både till yta och folkmängd.<ref>''Sovjetunionen'' från ''Vad varje svensk bör veta'' (1988), Bonnier Alba AB 1995, ISBN 91-34-51690-5.</ref> Sovjetunionen ingick i militäralliansen [[Warszawapakten]] och i det ekonomiska samarbetet (liknande [[Europeiska gemenskapen|EEG]]) [[Sovjet ekonomitjeskoj vzaimopomosjtj|COMECON]] (SEV på ryska).<ref>Uppslagsorden ''Warszawapakten'' och ''SEV'' från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-02-08.</ref> Sovjetunionen kallades med början från 1960-talet, tillsammans med [[USA]], för en av världens två [[supermakt]]er.<ref>Supermakt från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-02-08.</ref> ==Historia== {{Huvudartikel|Sovjetunionens historia}} ===Oktoberrevolutionen=== {{Huvudartikel|Oktoberrevolutionen}} Efter tsarens abdikation i samband med [[februarirevolutionen 1917|februarirevolutionen]] hade den 15 mars [[1917]] en provisorisk regering bestående av före detta dumaledamöter under den liberale [[furste|furst]] [[Georgij Lvov|Lvov]] tagit makten. Snart uppstod en maktkamp mellan den provisoriska regeringen, som dominerades av liberaler och socialister, och [[Petrograd]]s [[sovjet (råd)|sovjet]], som dominerades av bolsjeviker. Sovjeterna hade tillskansat sig stor makt, bland annat inom militären, och utfärdade beslut som underminerade regeringens. [[Vladimir Lenin]] befann sig i [[landsflykt]] när han i april fick hjälp av de tyska myndigheterna (som hoppades att hans närvaro i Ryssland skulle öka den politiska instabiliteten och att han ifall han kom till makten skulle dra ur Ryssland ur [[första världskriget]]) att ta sig tillbaka till Ryssland. I juli ersattes Lvov av socialisten [[Aleksandr Kerenskij]] som regeringschef. Under hösten [[1917]] hade landet glidit in i ett kaotiskt tillstånd. Rysslands svåra förluster på slagfälten i [[första världskriget]], svälten och en svår vinter, som varit bidragande orsak till att februarirevolutionen brutit ut, hade stärkt [[bolsjevik|bolsjevikernas]] inflytande över arbetarråden. I slutet av juli hade bolsjevikerna den egentliga makten i huvudstaden Petrograd efter att ha krävt mer makt åt sovjeterna. De ryska förlusterna och nederlagen i det pågående första världskriget, med en armé och ett folk allt mer kritisk till kriget, satte press på regeringen. Den provisoriska regeringen under Kerenskij valde att fortsätta offensiven, mycket på grund av påtryckningar från [[Storbritannien]] och [[Frankrike]]. Ett misslyckat kuppförsök av de revolutionära i juli ledde till att flera bolsjeviker fängslades eller drevs i landsflykt. Efter att den provisoriska regeringen hade tagit hjälp av bolsjevikerna för att avstyra en högerkupp av general [[Lavr Kornilov|Kornilov]] i Petrograd ökade de senares inflytande. Kerenskij saknade nämnvärt stöd i [[Petrograd]], och när [[oktoberrevolutionen]] genomfördes i den 7 november flydde den provisoriska regeringen utan motstånd och bolsjevikerna kunde efter bara några timmar upprätta regering. ===Grundandet av Sovjetunionen=== [[Fil:1919-Trotsky Lenin Kamenev-Party-Congress.gif|miniatyr|250px|Framträdande bolsjeviker under oktoberrevolutionen, från vänster: [[Trotskij]], [[Lenin]] och [[Kamenev]].]] Bolsjevikernas mest akuta mål var att Ryssland skulle dra sig ur kriget, och [[Lev Trotskij]] undertecknade [[1918]] [[Freden i Brest-Litovsk|fredsavtalet i Brest-Litovsk]] som skulle ge länder såsom [[Finland]], Ukraina och [[Baltikum]] självständighet i utbyte mot utlovad fred på östfronten. Stora delar av [[Vitryssland]] och Ukraina hamnade under tysk kontroll. [[Ryska inbördeskriget]] [[1918]]-[[1922]] bröt ut mellan [[Röda armén]] och den vita armén som var en blandad motståndsrörelse som bildades till följd av missnöjet med revolutionen som fanns såväl inrikes som utrikes. De vita var en ytterst löst sammanhållen och brokig grupp, bestående av liberaler, socialister, tsartrogna, nationalister som ville ha självständighet från Ryssland och [[kosacker]] som eftersträvade [[autonomi]] men nu skulle få se de landområden de ansåg som sina tillfalla staten. De vita understöddes av 21 länder. Det [[polsk-ryska kriget]] [[1919]]-[[1921]] förlorades av ryssarna, men den [[röda armén]] gick, mycket till följd av sin betydligt större numerär, segrande ur inbördeskriget. Bolsjevikstyret präglades under de första åren av "[[krigskommunism]]" för att få kontroll över landet eftersom revolutionen inte nått alla städer och än mindre landsbygden. Säkerhetspolisen, [[Tjeka]]n, etablerades som ett repressionsinstrument och mellan åren [[1917]] och [[1924]] dödades fler människor av Lenins säkerhetspolis än under slagen under hela inbördeskriget <ref>[[Orlando Figes]], ''"A People's Tragedy: The Russian Revolution 1891-1924"''</ref>. Under [[1921]] rådde hungersnöd; regeringen vädjade om och fick internationell hjälp. År [[1921]] lät Lenin införa vad som har kallats [[NEP]], ''Nya ekonomiska politiken'', där man inom vissa gränser tillät privat ägande och [[marknadsekonomi]], till exempel vid försäljning av livsmedel. [[1923]] var majoriteten av detaljhandeln privat och jordbrukets avkastning ökade till nivån innan kriget. Inom industrin sysselsatte de statliga bolagen 85 % av arbetskraften.<ref>[http://ne.se/artikel/268400 Nationalencyklopedin - NEP]</ref> Efter [[1925]] och [[Stalin]]s tillträde vid makten började man dock gå ifrån detta och bönderna blev tvungna att lämna ifrån sig livsmedel mot ett mycket lågt pris till staten. Landets [[industrialisering]] finansierades genom att hålla bönderna i armod och att sänka arbetarnas reallöner. Femårsplanen [[1928]] upphävde NEP. Den 30 december [[1922]] utropades Sovjetunionen, som till en början bestod av fyra sovjetrepubliker, [[Ryska SFSR|Ryssland]], [[Ukrainska SSR|Ukraina]], [[Vitryska SSR|Vitryssland]] och [[Transkaukasiska SFSR|Transkaukasien]]. Dagen därpå antogs landets konstitution. Konstitutionen byggde på så kallad demokratisk centralism, där de styrande visserligen valdes av folket, men där den reella makten låg i händerna på det enda tillåtna bolsjevikiska partiet och dess institutioner. Sovjetunionen var formellt ett frivilligt förbund mellan de nämnda unionsrepublikerna och de enskilda republikerna hade ett visst mått av självstyre, men eftersom makten inte låg hos de statliga institutionerna utan hos kommunistpartiet var frivilligheten skenbar. ===Stalintiden=== [[Fil:Lenin and stalin.jpg|miniatyr|180px|Stalin blev Sovjetunionens ledare efter Lenins död 1924]] I takt med att Lenins hälsa blev allt sämre kunde [[Josef Stalin|Stalin]] genom sin post som generalsekreterare i [[Centralkommitté]]n [[1922]] tillskansa sig mer makt och inflytande. Från början hade denna post i princip ingen avgörande roll för hur partiet styrdes. När Lenin dog [[1924]] var det tänkt att centralkommitténs ledamöter gemensamt skulle styra landet. Stalins fraktion, bestående dels av ordföranden för [[Komintern]], [[Grigorij Zinovjev]], och dels av den inom partiet högt uppsatte [[Lev Kamenev]], lade dock beslag på statsapparaten. Stalin var vid denna tidpunkt inte på något sätt tänkt att styra landet, Lenin hade redan innan förklarat Stalin som "opålitlig". Men till följd av att [[Lev Trotskij]] var långvarigt sjuk med feber efter att ha gått igenom isen, kunde Stalin och hans triumvirat sakta men säkert ta över makten. [[1924]] utmanövrerades den [[Bolsjevik-leninism|bolsjevik-leninistiska]] oppositionen med [[Lev Trotskij]] i spetsen. Två år senare, [[1926]], anslöt sig dock Zinovjev och Kamenev till Trotskij och [[Vänsteroppositionen]]. Då hade emellertid Stalin redan tillräckliga befogenheter för att klara maktkampen, och kunde [[1927]] tillsammans med högerns [[Nikolaj Bucharin]], [[Michail Tomskij]] och [[Aleksej Rykov]] exkommunicera Trotskij, Zinovjev och Kamenev, vilka ersattes i centralkommittén av [[Vjatjeslav Molotov]], [[Kliment Vorosjilov]] och [[Michail Kalinin]], Stalins trogna. Trotskij tvingades i exil, flydde till [[Mexiko]] men blev [[1940]] mördad. Stalin vände sig sedan mot sina tidigare allierade i högerfalangen och utmanövrerade dem. Han lyckades krossa all opposition med bland annat skenrättegångar, och efter [[Moskvarättegångarna]] [[1936]]-1938, där nästan 682&nbsp;000 avrättades<ref>[[Nicolas Werth]] ''[[Kommunismens svarta bok]]'', sidan 202.</ref><ref>[[Robert Conquest]], ''The Great Terror: Stalin's Purge of the Thirties'', sidan 485, föreslår sju miljoner arresterade, av vilka en miljon blev avrättade, två miljoner dog av undernäring, svält och svåra förhållanden i fånglägren, tre miljoner sändes till [[Gulag]] och tio procent skulle inte återkomma, samt en miljon kvarhölls i fängelser.</ref> och med massiv deportering till [[GULAG]], var i stort sett oppositionen helt avlägsnad. Ett av Stalin och Sovjetunionens viktigaste mål var en snabb industrialisering av landet genom [[planhushållning]] och femårsplaner. Det privata jordägandet avskaffades och bönderna ingick i obligatoriska jordbrukskollektiv. De sovjetiska myndigheterna ställde hårda krav på att kollektiven skulle leverera livsmedel till industrin och städerna. Spannmålsbrist i Sovjetunionen 1928 fick myndigheterna att konfiskera spannmål från bönderna, vilket ledde till att bönderna led brist på mat, vilket förorsakade dem att flytta in till städerna för att arbeta i fabrikerna. Misären på landsbygden skylldes i propagandan på de självägande bönderna, [[kulak]]erna. Under [[1930-talet]] genomfördes tvångskollektivisering av jordbruket. Mellan [[1932]] och [[1933]] rådde [[Hungersnöden i Sovjetunionen 1932-1933|hungersnöd]] där 40 miljoner människor drabbades varav 6-8 miljoner dog. Ukraina drabbades hårdast av massvälten, som uppbär namnet ''[[Holodomor]]'', och denna händelse har setts som ett sovjetiskt [[folkmord]] mot det ukrainska folket. I [[Ukraina]] och [[Kazakstan]] dog dessutom 80&nbsp;% av boskapen. Orsaken var missväxt och att staten trots detta ökade indrivningen av säd. År 1930-1931 [[Tvångsförflyttningar av befolkningsgrupper i Sovjetunionen|deporterades]] uppemot 2 miljoner människor från jordbruksområden i Ryssland och Ukraina till [[GULAG]] i Centralasien och Sibirien för att de ansågs tillhöra kulakfamiljer.<ref>[http://ne.se/artikel/312152/312149 Nationalencyklopedin: "Sovjetunionen" - Historia]</ref> ===Stora fosterländska kriget=== {{Huvudartikel|Andra världskriget}} Strax innan andra världskriget fördes intensiva förhandlingar mellan flera politiska block i Europa. Frankrike och Storbritannien sonderade i juli 1939 Sovjetunionen om ett eventuellt militärt samarbete, vilket dock stöp på deras egen ovilja (de fransk-brittiska delegaterna hade inte tilldelats hundraprocentiga förhandlingsbefogenheter och kunde inte skriva under några avtal) att underteckna ett sådant avtal när Sovjetunionen visade sig vara villigt att gå med på detta. Samtidigt försökte Storbritannien att få en överenskommelse med Tyskland. I det läget lovade Tyskland att skicka Hermann Göring till London för att skriva ett avtal med Storbritannien och resan var planerad till den 25 augusti 1939. Under tiden skickade Hitler ett telegram till Moskva där han tog upp de återkommande sovjetiska förslagen att dela på Polen. {{källa behövs}} De strandade fransk-brittisk-sovjetiska förhandlingarna fick Sovjetunionen och Tyskland att söka sig till varandra. <ref>Michail Meltyukhov, "Upusjtjennyj chans Stalina", Moskva 2002.</ref> Det kom som en överraskning för de flesta när Sovjetunionen och Tyskland skrev under [[Molotov-Ribbentroppakten]]. I ett hemligt tilläggsprotokoll till icke-angreppsavtalet delades [[Östeuropa]] upp i intressesfärer mellan Tyskland och Sovjetunionen. Med avtalet i sin hand kände sig Hitler säker på att ha full handlingsfrihet utan andras inblandning, vilket ledde till att Tyskland den 1 september 1939 anföll [[Polen]]. Det blev startskottet för det [[andra världskriget]]. Den 17 september gick även den sovjetiska armén in i Polen och besatte dess östra provinser. Efter Polens fall gjorde Sovjetunionen och Tyskland ett fredsutspel då man föreslog en fred på status quo. Därefter begärde Stalin baltstaternas underkastelse. Till en början tvingades de baltiska staternas regeringar att acceptera att sovjetiska trupper skulle få stationeras inom deras områden. Den 30 november anföll Sovjetunionen Finland när Finland vägrade gå med på att avträda en buffertzon nordväst om Leningrad (nuvarande [[Sankt Petersburg]]) och samma typ av överenskommelse som de baltiska staterna tvingats gå med på. [[Finska vinterkriget]] slutade i mars 1940 med att Finland tvingades till stora landavträdelser. Året därpå ockuperades baltstaterna helt och hållet och annekterades av Sovjetunionen. Stalin utökade armén med mer än 150% under perioden. Fördraget med Tyskland gav Sovjetunionen respit att bygga upp sin försvarsförmåga, men samtidigt innebar det att Hitler fick göra upp med väst så att ryggen var fri för angreppet på Sovjetunionen. Det förefaller ha kommit som en överraskning för Stalin när Tyskland anföll Sovjetunionen i och med [[Operation Barbarossa]]. Det finns historiker som tror att Stalin hade planerat att attackera Hitler bakifrån, men att Hitler hann före. Den [[22 juni]] [[1941]] attackerade [[Tyskland]] Sovjetunionen. Stalin vägrade tro på att Hitler skulle anfalla honom och var märkbart chockad när det skedde. Trots det fortsatte han att arbeta i sitt arbetsrum i Kreml under krigets inledning. Radiomeddelandet till folket lästes upp senare under dagen den 22 juni av Molotov. Tyskarna kom snabbt till [[Leningrad]], som de belägrade, invånarna svalt sedan tyskarna hade skurit av förbindelserna så att mat inte kunde skickas till staden. Under oktober och november kom den tyska ''armégrupp center'' i närheten av [[Moskva]], som dock aldrig intogs. Efter ett massivt motanfall i början av december 1941 drevs de tyska trupperna tillbaka mellan 150 och 300 kilometer från huvudstaden. [[Belägringen av Leningrad]] varade över 900 dagar och [[slaget om Stalingrad]] varade nästan i 200 blodiga dagar. Slaget om Stalingrad blev en vändpunkt i kriget. 1945 kom de tidigare tyskkontrollerade territorierna östra [[Tyskland]], [[Polen]], [[Estland]], [[Lettland]], [[Litauen]], [[Tjeckoslovakien]], [[Ungern]], [[Rumänien]] och [[Bulgarien]] under sovjetisk kontroll, och i alla dessa länder kunde kommunistiska partier ta makten. Europa delades nu politiskt i ett öst- och ett västblock, där gränsen mellan de båda blev känd som [[järnridån]]. De lokala kommunistpartierna i ländernas kommuner styrdes av en central kommunistregering i landets huvudstad. Landets kommunistiska regering efterföljde Moskvas kommunistparti i olika frågor som ekonomi, politik, och så vidare. I Polens fall var dess försvarsminister en sovjetisk marskalk. ===Kalla kriget=== {{Huvudartikel|Kalla kriget}} När [[Josef Stalin|Stalin]] dog i mars [[1953]] tog en ledartrojka över, men snart hade [[Nikita Chrusjtjov]] tagit makten. Chrusjtjovs maktövertagande markerade slutet på den stalinistiska perioden, som kritiserade i ett tal under partikongressen [[1956]]. Chrusjtjovs tid vid makten utmärktes annars av att [[rymdkapplöpningen]] tog sin början genom en serie sovjetiska framgångar, från uppskjutningen av [[Sputnik 1]] [[1957]] till [[Jurij Gagarin]]s historiska rymdfärd under [[1961]]. Förhoppningar om ett fredligare Sovjetunionen kom på skam när sovjetiska trupper tågade in i [[Ungern]] [[1956]]. Chrusjtjov var också oberäknelig - ett toppmöte med [[USA|USA:s]] president ställdes in efter att ett amerikanskt spaningsplan skjutits ned över Sovjetunionen, och Chrusjtjov fick intern kritik för hur han hade skött [[Kubakrisen]] och misslyckandena i det sovjetiska jordbruket. Han hade också försökt organisera om kommunistpartiet vilket hotade partibyråkraternas makt. 1964 fick han lämna politiken och en ny [[trojka|ledartrojka]] tog makten. Denna trojka utgjordes av [[Leonid Brezjnev]], [[Alexej Kosygin]] och [[Nikolaj Podgornyj]]. Av dessa tre blev snart Brezjnev den ledande. Under hans ledning försökte Sovjetunionen återuppväcka folkfrontspolitiken från [[1940-talet]] i den europeiska vänstern, det vill säga att kommunister skulle samarbeta med [[socialdemokrati|socialdemokrater]], men efter [[Warszawapakten|Warszawapaktens]] intåg i [[Tjeckoslovakien]] [[1968]] gick en kris genom de europeiska kommunistpartierna. 1970-talet blev stagnationens årtionde för Sovjet. Brezjnev fick partibyråkraterna på sin sida genom att ge dem ämbeten på livstid, men följden blev att de tusentals delegaterna i [[Högsta sovjet]] blev allt äldre och äldre. Brezjnevs tid vid makten utmärktes även av en stagnation i den sovjetiska ekonomin. Dessutom tyngdes ekonomin av de enorma militära utgifterna och kriget i [[Afghanistan]] som inleddes på juldagen [[1979]] kom att ytterligare förvärra detta problem. Efter [[1980]] stod det klart att Brezjnev började bli allt mer fysiskt svag och inkapabel att styra landet. I den maktkamp som ständigt fördes inom politbyrån framstod nu [[KGB]]-chefen [[Jurij Andropov]] som den starkaste. Han hade successivt utvidgat KGB:s inflytande under Brezjnevs tid vid makten. När Brezjnev avled i november 1982 utsågs således Andropov till ny generalsekreterare för kommunistpartiet. Andropov var dock vid det här laget försvagad av sjukdom och hans tid vid makten blev kort. Hans främsta bidrag till eftervärlden var kanske att han förde fram [[Michail Gorbatjov]] till maktens toppskikt. När Andropov dog i början av [[1984]] ersattes han av den likaledes sjuklige [[Konstantin Tjernenko]] vilken i sin tur avled året därpå. ===Gorbatjovs tid=== [[Michail Gorbatjov]] var endast 54 år när han år [[1985]] tillträdde som generalsekreterare. Han lanserade begreppen ''[[glasnost]]'' och ''[[perestrojka]]''. Genom att allmänheten skulle ges möjlighet att påpeka fel och brister i samhället var tanken att motståndet från den konservativa partibyråkratin skulle brytas. Gorbatjov startade också en kampanj mot det hejdlösa [[alkohol]]drickandet. Den nya öppenheten gjorde Gorbatjov mycket populär i väst men enbart diskussioner kunde inte räta upp den haltande sovjetiska ekonomin. Det blev så småningom klart att Gorbatjov inte tänkte tillämpa [[Brezjnevdoktrinen]] gentemot länderna i [[Östeuropa]]. Dessutom var han villig att förhandla med Japan om [[Kurilerna]] emot finansiell hjälp, vilket misslyckades. [[1989]] bröt folkliga uppror ut i land efter land. Genom Sovjetunionen drog också en våg av nationalistisk yra i de olika [[sovjetrepublik|sovjetrepublikerna]] och [[1990]] stod det klart att Gorbatjov höll på att tappa greppet. Under [[1991]] var han fullt sysselsatt med att skriva ett nytt unionsavtal med [[Sovjetrepublik|sovjetrepublikerna]] som skulle göra Sovjetunionen till en [[federation]] med Gorbatjov som president men efter ett kuppförsök i augusti 1991 försvann intresset bland republikerna. När republik efter republik utropade autonomi eller självständighet, och när OSS bildades (därmed upplöste Sovjetunionen) drog Gorbatjov den enda rimliga slutsatsen av det och avgick den [[25 december]] 1991. Den 31 december upplöstes Sovjetunionen officiellt.<ref>Persson (2006), s. 83.</ref> == Administrativ indelning == :''Huvudartikel:[[Sovjetrepublik|Sovjetunionens administrativa indelning]]'' Sovjetunionen bestod innan upplösningen av 15 rådsrepubliker; samtliga är sedan [[1991]] självständiga stater. {| border=1 cellpadding=2 cellspacing=1 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #e3e3e3 solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align=center |----- bgcolor="#e3e3e3" | colspan=4 | [[Fil:USSR Republics Numbered Alphabetically.png|350px]] |- | 1 || [[Armeniska SSR]] | 9 || [[Litauiska SSR]] |- | 2 || [[Azerbajdzjanska SSR]] |10 || [[Moldaviska SSR]] |- | 3 || [[Vitryska SSR]] |11 || [[Ryska SFSR]] |- | 4 || [[Estniska SSR]] |12 || [[Tadzjikiska SSR]] |- | 5 || [[Georgiska SSR]] |13 || [[Turkmenska SSR]] |- | 6 || [[Kazakiska SSR]] |14 || [[Ukrainska SSR]] |- | 7 || [[Kirgiziska SSR]] |15 || [[Uzbekiska SSR]] |- | 8 || [[Lettiska SSR]] | |} ==Helgdagar== {| class="wikitable" ! Datum !! Svenskt namn !! Lokalt namn !! Anmärkningar |- | [[1 januari]] || [[Nyårsdagen]] || &#1053;&#1086;&#1074;&#1099;&#1081; &#1043;&#1086;&#1076; || &nbsp; |- | [[7 januari]] || [[Ortodox]]a [[jul]]en || &#1055;&#1088;&#1072;&#1074;&#1086;&#1089;&#1083;&#1072;&#1074;&#1085;&#1086;&#1077; &#1056;&#1086;&#1078;&#1076;&#1077;&#1089;&#1090;&#1074;&#1086; || &nbsp; |- valign=top | [[23 februari]] || [[Hjältarnas dag|Sovjetiska arméns dag]] || &#1044;&#1077;&#1085;&#1100; &#1057;&#1086;&#1074;&#1077;&#1090;&#1089;&#1082;&#1086;&#1081; &#1040;&#1088;&#1084;&#1080;&#1080; &#1080; &#1042;&#1086;&#1077;&#1085;&#1085;&#1086;-&#1052;&#1086;&#1088;&#1089;&#1082;&#1086;&#1075;&#1086; &#1060;&#1083;&#1086;&#1090;&#1072; || [[februarirevolutionen 1917|Februarirevolutionen]] [[1917]],<br> skapandet av [[Röda armén]] [[1918]] |- | [[8 mars]] || [[Internationella kvinnodagen]] || &#1052;&#1077;&#1078;&#1076;&#1091;&#1085;&#1072;&#1088;&#1086;&#1076;&#1085;&#1099;&#1081; &#1046;&#1077;&#1085;&#1089;&#1082;&#1080;&#1081; &#1044;&#1077;&#1085;&#1100; || &nbsp; |- | [[1 maj]] || [[Första maj]] || &#1055;&#1077;&#1088;&#1074;&#1086;&#1077; &#1052;&#1072;&#1103; - &#1044;&#1077;&#1085;&#1100; &#1057;&#1086;&#1083;&#1080;&#1076;&#1072;&#1088;&#1085;&#1086;&#1089;&#1090;&#1080; &#1058;&#1088;&#1091;&#1076;&#1103;&#1097;&#1080;&#1093;&#1089;&#1103; || &nbsp; |- | [[9 maj]] || [[Segerdagen]] || &#1044;&#1077;&#1085;&#1100; &#1055;&#1086;&#1073;&#1077;&#1076;&#1099; || [[Nazityskland]]s kapitulation [[1945]] (som egentligen ägde rum den [[8 maj]]) |- | [[7 november|7]]-[[8 november]] || Stora socialistiska oktoberrevolutionen || &#1057;&#1077;&#1076;&#1100;&#1084;&#1086;&#1077; &#1053;&#1086;&#1103;&#1073;&#1088;&#1103; || [[Oktoberrevolutionen]] [[1917]]; den kallas nu &#1044;&#1077;&#1085;&#1100; &#1055;&#1088;&#1080;&#1084;&#1080;&#1088;&#1077;&#1085;&#1080;&#1103; |} ==Politik== [[Sovjetunionens Kommunistiska Parti (Bolsjevikerna)|Sovjetunionens kommunistiska parti (bolsjevikerna)]], SUKP(b), från och med [[1952]] förenklat till Sovjetunionens Kommunistiska Parti var det statsbärande [[parti]]et. Samtliga [[sovjetrepublik|sovjetrepubliker]] hade varsitt eget kommunistpart och ett eget parlament kallat [[Högsta Sovjet]]. Denna form var dubblerad på by/distriktnivå, stadsnivå, läns- och sovjetrepubliknivå samt slutligen på federativ nivå (Sovjetunionens Högsta Sovjet). Samtliga dessa nivåer utsåg ett exekutivt råd samt medlemmar till sovjeten av det högre steget. Samtliga sovjeters mandatperiod var fyra år, och samtliga män och kvinnor över 18 år i Sovjetunionen var röstberättigade och hade rätt att bli valda till sovjeterna. Kommunistpartiet existerade på samtliga nivåer som en granskande kontrollant, men det räckte att kandidater ansågs lojala mot sovjetkommunismen, även om formellt medlemskap var en nödvändig garant för politisk framgång. Det federativa Högsta Sovjet var sammansatt av två kammare, utsedda av delrepublikernas Högsta Sovjet i enlighet av proportion och medlemskap. Detta allra Högsta Sovjets exekutivråd kallades för folkkommissariernas råd, senare ministerråd, lett av en ministerpresident. Högsta Sovjets roll var i huvudsak utnämnande och granskande, eftersom det sammanträdde endast två gånger om året. Mellan dessa tillfällen övertogs den lagstiftande makten av presidiet, lett av en statspresident som utsågs som en ställföreträdande kärna av Högsta Sovjet. Motsvarande församling inom Kommunistpartiet på federativ nivå var känt under namnet [[politbyrån]], där makten i huvudsak var koncentrerad. Kommunistpartiet var enligt konstitutionerna från [[1922]] och framåt det enda tillåtna partiet och arbetarnas och böndernas verktyg i strävan att bygga det kommunistiska samhället. Den reella makten låg i Kommunistpartiets centralkommitté (motsvarigheten till Sovjetunionens Högsta Sovjet) och dess presidium, politbyrån och partiets ledare, generalsekreteraren. Samtliga av dessa generalsekreterare har från [[Stalin]]s (utsedd till förste generalsekreterare [[1922]]) maktövertagande efter [[Lenin]]s död [[1924]] som Sovjets egentliga ledare, och med undantagen Malenkov, Chrusjtjov och Gorbatjov (där den mellerste avsattes och de övriga mer eller mindre frivilligt lämnade ifrån sig makten) innehölls denna befattning på livstid. Från [[Brezjnev]]s övertagande av kollegan [[Kosygin]]s roller som stats- och ministerpresident [[1977]] blev denna maktsamling hos generalsekreteraren formell, fram till Gorbatjovs avgång nyårsdagen [[1992]].<br> Konstitutionellt sett var Sovjetunionen en konfederation, där republikerna i enlighet med denna paragraf hade rätten att begära utträde från unionen. Det här efterföljdes dock inte i praktiken, och under kalla kriget ansågs det meningslöst. Dock användes denna del av konstitutionen när de första republikerna avskiljde sig från Sovjetunionen under upplösningen [[1991]]. Makten var koncentrerad till kommunistpartiets [[centralkommitté]]s [[politbyrå]]. Även om det fanns en president och en premiärminister, så var det alltid kommunistpartiets generalsekreterare som var den egentliga statsledaren, och samtliga generalsekreterare innehade under någon tid parallellt med sin position som generalsekreterare posten som president eller premiärminister. === Sovjetiska politiska ledare === Den första reella ledaren av Sovjetunionen var den första [[generalsekreterare]]n av det statsbärande partiet [[SUKP]]. [[Regeringschef]]en hade titeln [[premiärminister]] och [[statschef]]en hade titeln [[president]]. Sovjets reella ledare kunde också ha en av dessa positioner förutom den som generalsekreterare för SUKP. {{källa behövs}} ====Ledare och generalsekreterare==== Följande personer var ''de facto''{{källa behövs}} ledare och generalsekreterare för kommunistpartiet (1917-1991): *[[Vladimir Lenin]] [[1917]]-[[1922]] *[[Josef Stalin]] [[1922]]-[[1953]] *[[Georgij Malenkov]] [[1953]] *[[Nikita Chrusjtjov]] [[1953]]-[[1964]] *[[Leonid Brezjnev]] [[1964]]-[[1982]] *[[Jurij Andropov]] [[1982]]-[[1984]] *[[Konstantin Tjernenko]] [[1984]]-[[1985]] *[[Michail Gorbatjov]] [[1985]]-[[1991]] <timeline> # All measures all in pixels ImageSize = width:225 height:550 PlotArea = width:26 height:530 left:50 bottom:10 # alignment is wrong when plotarea width (25) equals bar width (25) # will be fixed in next EasyTimeline update AlignBars = early DateFormat = yyyy Period = from:1919 till:1991 TimeAxis = orientation:vertical ScaleMajor = unit:year increment:5 start:1920 # there is no automatic collision detection, # so shift texts up or down manually to avoid overlap Define $dx = 25 # shift text to right side of bar PlotData= bar:Leaders color:red width:25 mark:(line,white) align:left fontsize:S from:start till:1924 shift:($dx,-5) text:[[Vladimir Lenin|Vladimir Iljitj Lenin]]~1917-1924 from:1924 till:1953 shift:($dx,5) text:[[Josef Stalin]]~1924-1953 from:1953 till:1964 shift:($dx,5) text:[[Nikita Chrusjtjov]]~1953-64 from:1964 till:1982 shift:($dx,5) text:[[Leonid Brezjnev]]~1964-1982 from:1982 till:1984 shift:($dx,-10) text:[[Jurij Andropov]]~1982-1984 from:1984 till:1985 shift:($dx,5) text:[[Konstantin Tjernenko]]~1984-1985 from:1985 till:end shift:($dx,5) text:[[Michail Gorbatjov]]~1985-1991 </timeline> ====Presidenter för Högsta Sovjet och Sovjetunionen==== Följande personer var presidenter för Högsta Sovjet, samt efter 1977 Sovjetunionens president: *[[Jakov Sverdlov]] [[1917]]-[[1919]] *[[Michail Kalinin]] [[1919]]-[[1946]] *[[Nikolaj Sjvernik]] [[1946]]-[[1953]] *[[Kliment Vorosjilov]] [[1953]]-[[1960]] *[[Leonid Brezjnev]] [[1960]]-[[1964]] *[[Anastasij Mikojan]] [[1964]]-[[1965]] *[[Nikolaj Podgornyj]] [[1965]]-[[1977]] *[[Leonid Brezjnev]] [[1977]]-[[1982]] *[[Jurij Andropov]] [[1982]]-[[1984]] *[[Konstantin Tjernenko]] [[1984]]-[[1985]] *[[Andrej Gromyko]] [[1985]]-[[1988]] *[[Michail Gorbatjov]] [[1988]]-[[1991]] ====Ordförande i folkkommissariernas råd och ministerpresidenter==== Följande personer var ordförande i folkkommissariernas råd, samt efter 1947 ministerpresidenter: *[[Vladimir Lenin]] [[1917]]-[[1924]] *[[Aleksej Rykov]] [[1924]]-[[1930]] *[[Vjatjeslav Molotov]] [[1930]]-[[1941]] *[[Josef Stalin]] [[1941]]-[[1953]] *[[Georgij Malenkov]] [[1953]]-[[1955]] *[[Nikolaj Bulganin]] [[1955]]-[[1958]] *[[Nikita Chrusjtjov]] [[1958]]-[[1964]] *[[Aleksej Kosygin]] [[1964]]-[[1980]] *[[Nikolaj Tichonov]] [[1980]]-[[1985]] *[[Nikolaj Ryzjkov]] [[1985]]-[[1991]] == Miljö == Vissa delar av Sovjetunionen anses som världens mest förorenade områden. Förutom dumpningen av enorma mängder radioaktivt avfall i [[Karatjajsjön]], har stora mängder atomsopor dumpats på de stora skeppskyrkogårdarna. Även vid metallurgiindustrin på [[Kolahalvön]] finns stora problem med vattenförsörjning runt [[Aralsjön]] och avfall från industrier och jordbruk som orenat rann rakt ut i [[Östersjön]]. På [[1970-talet]] infördes strängare lagar som skulle reglera utsläpp men inte förrän [[Michael Gorbatjov]] kom till makten [[1985]] började man tänka på miljön rent allmänt. Problemet kunde härledas till att staten var ägare av både marken och produktionen och hade således inget att vinna på att minska produktionen i en redan ineffektiv produktionsapparat. Dessutom var miljöteknologi ett eftersatt forskningsområde och att köpa in den från utlandet var omöjligt då den var för dyr. Detta missförhållande fortsatte långt in på 1980-talet. Under Gorbatjovs ledning satte man fokus på miljön och genom sociala och ekonomiska reformer kunde man genomföra förändringar. Sovjet var ett land med främst tung industri inom gruvor och metallurgi och stora jordbruk. Jakten på mineraler har skapat sina egna speciella problem. Smältverken kunde helt utan rening släppa ut mängder med stoft av bland annat de giftiga tungmetallerna [[bly]], [[nickel]] och [[kadmium]]. I och med det [[kalla kriget]] och kapprustningen var man tvungna att utvinna enorma mängder [[uran]]. Anrikningen av uranet och efterföljande omvandlingen till vapen[[plutonium]]vid upparbetningsanläggningar som [[Majak]] gav enorma mängder radioaktivt material som lagras i bristfälliga lokaler eller utomhus. Säkerheten på de sovjetiska atomkraftverken var på grund av deras resursbrist och avsaknad av teknologi samt låg moral mycket dålig och flera incidenter hände genom åren. Den största olyckan var utan tvivel [[Tjernobylolyckan|härdsmältan i Tjernobyl]] 1986 då stora områden i [[Ukraina]] och [[Vitryssland]] blev obeboeligt för många år framöver. ==Kultur och media== {{bidrag saknas}} *[[Film i Sovjetunionen]] *[[Television i Sovjetunionen]] *[[Filosofi i Sovjetunionen]] ==Referenser== ===Noter=== <references/> ===Källor=== *Persson, Gudrun, ''Varför föll Sovjetunionen?'' (2006), SNS Förlag, ISBN 91-85355-80-1 ==Se även== *[[Bolsjevik]] *[[Högsta Sovjet]] *[[Kalla kriget]] *[[KGB]] *[[Komintern]] *[[Kommunism]] *[[Marxism-leninism]] *[[Röda armén]] *[[Socialism]] *[[Sovjetunionens historia]] *[[Sovjetrepublik]] *[[Stalinism]] *[[Warszawapakten]] *[[Östblocket]] ===Kända politiker och andra personer=== *[[Lavrentij Berija]] *[[Feliks Dzerzjinskij]] *[[Andrej Gromyko]] *[[Lev Kamenev]] *[[Alexej Kosygin]] *[[Maxim Litvinov]] *[[Boris Pankin]] (Sovjetunionens sista utrikesminister) *[[Nikolaj Podgornyj]] *[[Eduard Sjevardnadze]] (utrikesminister) *[[Michail Suslov]] *[[Lev Trotskij]] *[[Grigorij Zinovjev]] *[[Andrej Zjdanov]] *[[Jurij Gagarin]] ([[kosmonaut]]) ===Externa länkar=== * [http://www.sssr.su Союз Советских Социалистических Республик] - sovjetisk webbplats {{ru ikon}} {{Sovjetrepubliker}} [[Kategori:Sovjetunionen| ]] {{Link FA|vi}} {{Link FA|fi}} {{Link FA|fi}} [[af:Sowjetunie]] [[als:Sowjetunion]] [[an:Unión de Republicas Sozialistas Sobieticas]] [[ang:Sofiete Ȝesamnung]] [[ar:الاتحاد السوفيتي]] [[arz:الاتحاد السوڤييتى]] [[ast:Xunión Soviética]] [[az:Sovet Sosialist Respublikaları İttifaqı]] [[ba:Советтар Союзы]] [[bat-smg:Tarību Sājonga]] [[be:Саюз Савецкіх Сацыялістычных Рэспублік]] [[be-x-old:Саюз Савецкіх Сацыялістычных Рэспублік]] [[bg:Съюз на съветските социалистически републики]] [[bn:সোভিয়েত ইউনিয়ন]] [[br:Unaniezh ar Republikoù Sokialour ha Soviedel]] [[bs:Savez Sovjetskih Socijalističkih Republika]] [[ca:Unió de Repúbliques Socialistes Soviètiques]] [[ceb:Unyong Sobyet]] [[crh:Şuralar Sotsialistik Cumhuriyetler Birligi]] [[cs:Sovětský svaz]] [[cu:Съвѣ́тьскъ Социалисти́чьскъ Димократі́и Съвѫ́ꙁъ]] [[cv:СССР]] [[cy:Yr Undeb Sofietaidd]] [[da:Sovjetunionen]] [[de:Sowjetunion]] [[dsb:Sowjetski zwězk]] [[el:Ένωση Σοβιετικών Σοσιαλιστικών Δημοκρατιών]] [[en:Soviet Union]] [[eo:Sovetunio]] [[es:Unión Soviética]] [[et:Nõukogude Liit]] [[eu:Sobietar Errepublika Sozialisten Batasuna]] [[fa:اتحاد جماهیر شوروی سوسیالیستی]] [[fi:Neuvostoliitto]] [[fo:Sovjetsamveldið]] [[fr:Union des républiques socialistes soviétiques]] [[fy:Sowjetuny]] [[ga:An tAontas Sóivéadach]] [[gd:Aonadh Sobhiat]] [[gl:URSS - СССР]] [[gu:સોવિયેત યુનિયન]] [[gv:Unnaneys ny Pobblaghtyn Soveidjagh Soshiallagh]] [[he:ברית המועצות]] [[hr:Sovjetski Savez]] [[hu:Szovjetunió]] [[hy:Խորհրդային Միություն]] [[ia:Union Sovietic]] [[id:Uni Soviet]] [[io:Soviet-Uniono]] [[is:Sovétríkin]] [[it:Unione Sovietica]] [[ja:ソビエト連邦]] [[ka:სსრკ]] [[kk:Кеңестік Социалистік Республикалар Одағы]] [[km:សហភាព​សូវៀត]] [[kn:ಸೊವಿಯೆಟ್ ಒಕ್ಕೂಟ]] [[ko:소비에트 연방]] [[ksh:ßoffjätunjoon]] [[ku:Yekîtiya Komarên Sovyet ên Sosyalîst]] [[kw:URSS]] [[ky:Советтик Социалисттик Республикалар Союзу]] [[la:Unio Rerum Publicarum Sovieticarum Socialisticarum]] [[lb:Sowjetunioun]] [[lij:Union de e Repubbriche Soçialiste Sovietiche]] [[lt:Tarybų Sąjunga]] [[lv:Padomju Savienība]] [[mk:Сојуз на Советските Социјалистички Републики]] [[ml:സോവിയറ്റ് യൂണിയന്‍]] [[mn:Зөвлөлт Холбоот Улс]] [[mr:सोवियेत संघ]] [[ms:Kesatuan Republik Sosialis Soviet]] [[nds-nl:Sovjet-Unie]] [[nl:Sovjet-Unie]] [[nn:Sovjetunionen]] [[no:Sovjetunionen]] [[nrm:Unnion Soviétique]] [[oc:Union de las Republicas Socialistas Sovieticas]] [[os:Советон Цæдис]] [[pl:Związek Socjalistycznych Republik Radzieckich]] [[pt:União das Repúblicas Socialistas Soviéticas]] [[qu:Susyalista Suwit Republikakunap Huñun]] [[ro:Uniunea Republicilor Sovietice Socialiste]] [[ru:Союз Советских Социалистических Республик]] [[scn:Unioni Suviètica]] [[sco:Soviet Union]] [[sh:Sovjetski Savez]] [[si:සෝවියට් සංගමය]] [[simple:Union of Soviet Socialist Republics]] [[sk:Sovietsky zväz]] [[sl:Sovjetska zveza]] [[sq:Bashkimi Sovjetik]] [[sr:Савез Совјетских Социјалистичких Република]] [[stq:Sowjetunion]] [[sw:Umoja wa Kisovyeti]] [[szl:Sojuš Socjalistyčnych Sowjeckich Rypublik]] [[ta:சோவியத் ஒன்றியம்]] [[te:సోవియట్ యూనియన్]] [[tg:Иттиҳоди Шӯравӣ]] [[th:สหภาพโซเวียต]] [[tl:Unyong Sobyet]] [[tr:Sovyet Sosyalist Cumhuriyetler Birliği]] [[tt:Sovet Sosialist Cömhüriätlär Berlege]] [[ug:سوۋېت ئىتتىپاقى]] [[uk:Союз Радянських Соціалістичних Республік]] [[ur:سوویت یونین]] [[uz:Sovet Sotsialistlik Respublikalar Ittifoqi]] [[vec:Union Sovietica]] [[vi:Liên Xô]] [[wo:Soviet Yi Benno]] [[yi:סאוועטן פארבאנד]] [[zh:苏联]] [[zh-min-nan:Soviet Siā-hōe-chú-gī Kiōng-hô-kok Liân-ha̍p]] [[zh-yue:蘇聯]]

Tillbaka till Sovjetunionen.