Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Kikimora.jpg|thumb|220px|''Kikimora'']] '''Slavisk mytologi'''. Vår kännedom om [[slavisk]] [[religion]] och [[mytologi]] är tämligen begränsad: den grundar sig på korta notiser i historiska källskrifter (särskilt krönikorna) och i predikningar från den första [[kristna]] tiden samt på nutida folktro och rituella sånger (talrika i [[Ryssland]]). Vi återfinner de vanliga huvuddragen: dels dyrkan av naturen ([[animism]]), dels av förfäderna. Den förnämste [[gud]]en är [[Perun]] (ordet syns [[etymologi]]skt sammanhänga med [[Isländska|isl.]] [[Fjorgyn|Fjǫrgyn]]), åskans gud, motsvarande [[Indra]]-[[Zeus]]-[[Jupiter (mytologi)|Jupiter]]-[[Tor]]. Med sitt regn befruktar han jorden, med sina glödande pilar ("åskviggar") dödar han drakar och troll. Hans bild, av trä med huvud av silver och skägg av guld, fanns i [[Novgorod]] och [[Kiev]]. Vid Peruns namn svor man. Det kristnade Ryssland har satt [[Elia|profeten Elias]] som åskans herre i Peruns ställe: liksom Tor och Perun åker han i sin vagn, när åskan går. [[Svarog]] var den ljusa himmelens, ''Dazjbog'' (Dabog) eller ''Hors'', solens gudom, [[Stribog]] vindens gud. Boskapens vårdare var Velos eller [[Veles]]. Från [[Västslaviska språk|västslaviskt]] område nämner [[Helmold]] och [[Saxo]] guden [[Svantevit]] (Zuantevit), vars bild, med ett väldigt svärd samt i högra handen ett oxhorn, stod i [[Arkona]] på [[Rügen]], som krigets och årsväxtens gud. Naturen tillhör skogens och vattnets makter. Den förra, [[Ljesjij]] (av ''ljes'', "skog"), är enligt [[folktro]]n en karl lång som skogens högsta träd, liten som den minsta ört, med grönt hår och skägg; han råder över skogens fyrfota djur och fåglar; han hörs ibland böla som en tjur, gnägga som en häst, skälla som en hund; liksom skogsnymfen förvillar han folk, och man skyddar sig genom att vända kläderna avigt; han är lysten efter kvinnor; jägaren offrar åt honom bröd, herden en ko. Vattenmannen, [[Vodjanoj]] (av ''voda'', "vatten"), bor i floder, sjöar och träsk, uppehåller sig gärna vid kvarnar; det är en karl med grönt hår och skägg, uppöst mage och alltid våta rockskört; han råder över fiskarna, har själv stor gård, boskap, hästar och så vidare. Fiskare offrar åt vattenmannen smör, slaktare en gris. Både skogsmannen och vattenmannen är borta eller sover om vintern. Till människolivet hör [[rusalkan]] och [[Vilan (mytologi)|vilan]] samt tomtar. Flickor och barn, som drunknat, blir enligt rysk folktro ''rusalkor''. De håller till i vattnet, men (kring [[pingst]]) även i skog och mark. Ofta ser man dem sitta och gunga på en trädgren; de anfaller människor och kittla ihjäl dem; man skyddar sig med libsticka och malört. De spelar i folktron (och i konstpoesin) ungefär samma roll som i [[Norden]] [[älva]] och [[sjörå]]. Hos [[serber]] och [[bulgarer]] motsvaras de av ''vilan''. Men vilan är också [[fe]], [[ödesgudinna]] (motsvarar då [[parcerna]]). ''Domovoj'' (med en mängd olika benämningar hos olika slaviska stammar: "farfar", "husbonden", "stallvakten" och så vidare, under [[Hedendom|heden]] tid "Röd", d.v.s. släkten, eller "Tjuren") motsvarar även i detaljer Nordens [[tomte]] och [[gårdsrå]]; han vårdar sig om husets förkovran, ser till stall och loge och så vidare, drar till gården ifrån grannen, bor bakom spisen och är härdens väktare; man ger honom bröd, gröt, pannkakor, offrar ibland en tupp. Slavisk folktro känner även [[gengångare]], [[vampyr]]er och en mängd andra mystiska väsen. Med undantag för notiserna om ''Perun'' och ''Svantevit'' (från övergångstiden mellan hedendom och kristendom) syns de hedna slaverna ha haft varken [[tempel]], bilder eller [[präst]]er. [[Kult]]en bestod i [[bön]]er, [[offer]] och fester samt [[orakel]]. Framför Perun brann alltid eld. Man offrade mat och dryck, husdjur, som antingen slaktades och åts eller brändes; även människor offrades. Kultorter var vatten, höjder och lundar, ofta inhägnade med pålar eller dukar. Årligen återkommande fester var #''Krasnaja gorka'', omkring [[vårdagjämningen]], en vårfest, då "Lada" anropas: "vintern" kastas i vattnet eller brännes; den är även såningsfest; #''Jarilo'' eller ''Kupala'' (''kupatj'', "bada", även kallad ''Ivan-Kupala'' och ''Sobotka'') vid [[midsommar]]; den firas med sånger, med bad i källor, man springer över eldar; och varjehanda andra ceremonier omtalas; man sjunger bröllopssånger och samlar örter till läkedom och trolldom; #''Koljada'' (av [[Latin|lat.]] ''calendae'', tyder på sydeuropeiskt inflytande), vinterfesten, omkring [[vintersolståndet]]; då kan man genom varjehanda konster få se sin tillkommande. Den döde lever i graven och får med sig varjehanda förnödenheter, han deltar i [[gravöl]]et (tri'sna) och i minnesfester, som firas vissa dagar (3, 6, 9, 40 dagar) efter döden. Därjämte firades på våren en allmän dödsfest med gästabud och lekar. Men den döde lever också i en annan värld, till vilken han kommer längs regnbågen eller vintergatan eller över havet; för denna färd får han med sig en duk och ett mynt. Öst- och sydslavisk folktro och folksed har bevarat flera drag från förkristen tid än västslavisk. [[Kategori:Slavisk mytologi]] {{commonscat|Slavonian mythology}} {{ugglan|url=http://runeberg.org/nfbs/0112.html|artikel=Mytologi, slavisk}} == Externa länkar == * [http://www.angelfire.com/pro2/politcentr/old-slavic-gods.html Slavic Pre-Christian Glossary] [[af:Slawiese mitologie]] [[bg:Славянска религия]] [[bs:Slavenska mitologija]] [[cs:Slovanská mytologie]] [[de:Slawische Mythologie]] [[el:Σλαβική μυθολογία]] [[en:Slavic mythology]] [[es:Mitología eslava]] [[fi:Slaavilainen mytologia]] [[fr:Mythologie slave]] [[he:מיתולוגיה סלאבית]] [[hr:Slavenska mitologija]] [[it:Mitologia slava]] [[ja:スラヴ神話]] [[lt:Slavų mitologija]] [[mk:Словенска митологија]] [[nl:Slavische mythologie]] [[pl:Religia Słowian]] [[pt:Mitologia eslava]] [[ru:Славянская религия]] [[sk:Slovanská mytológia]] [[sl:Slovanska mitologija]] [[sr:Стара словенска вера]] [[tg:Ривоятҳои Славянӣ]] [[uk:Слов'янська міфологія]] [[zh:斯拉夫神話]]

Tillbaka till Slavisk mytologi.