Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Simon och ekarna''' är en roman av [[Marianne Fredriksson]], utgiven 1985. Romanen handlar om Simon Larssons barndom, ungdom och väg in i vuxenlivet. Den utspelar sig främst under 1940-talet. Simon är av halvjudisk härkomst men är adopterad av ett arbetarpar, Karin och Erik Larsson, som bor i ett ytterområde i [[Göteborg]], nära [[Göta älv]]s utlopp i havet. Han får en skolkamrat och vän i den judiske pojken Isak Lentov, vars far Ruben är en välbärgad bokhandlare. Familjen Lentov har flytt från det nazistiska [[Tyskland]] före [[andra världskriget]]. När Isaks psykiskt sjuka mor blir icke kontaktbar och inlåst på mentalsjukhus blir Karin Larsson som en ny mor för honom. Även Erik Larsson uppskattar Isak som, till skillnad från den bokligt intresserade och intelligente Simon, är händig och kan hjälpa till i Eriks båtbyggerirörelse. Familjerna Larsson och Lentov smälter alltmer samman till en enhet. Marianne Fredriksson ger ingående personporträtt och förmedlar empati och förståelse för karaktärerna. Psykoanalysen spelar en viktig roll i denna roman (inte mindre än två personer i romanen är [[psykiater|psykiatrer]]), och författaren redovisar ofta i klartext de psykologiska förklaringarna till personernas handlingar. Det vrids och vänds på situationer, människorna och deras handlingar granskas ingående för att få läsaren att förstå och personifiera sig och för att hela tiden tillämpa allting på Simon som blir den centrala figuren vars allas historier vävs samman med. Romanens viktigaste tema är relationen mellan mor och barn. Det haglar av klipska kommentarer och eftertänksamma repliker. Simons kloka mor står för många av dem, då hon är som godheten personifierad. "Du gör det lätt för dig" är ett typiskt uttryck som återkommer och förklarar många situationer där man kanske inte riktigt förstått att någon försöker slingra sig undan. Ett annat uttryck som inte återkommer i sig, men vars mening kan tillämpas på många händelser i boken är "kanske ögon som sett för mycket måste tömmas". Både Simons vän Isak som försvinner i sig själv när allting runtikring blir för mycket, och Simon och hans mor som flyr till ekarna för att få klarhet i livet, visar på att alla människor har något sätt att "tömma sina ögon" när de har sett mer än de orkar med och behöver få plats med nytt. Bokens hjärta blir köket, som beskrivs mest ingående av alla de materiella tingen. Det blir som en familjesymbol, där allas kök har olika funktioner. En känsla av avund mot Karins kök från andra är genomgående i boken. Det är som en trygg zon, en fristad, som alla i berättelsen på något vis vill uppnå i sina egna liv. Med denna bok, som är fylld med kärlek, trygghet, ömhet, förståelse och respekt som blandas med inslag av hat, avund, ondska, besatthet och ilska, är det enkelt för läsaren att identifiera sig. Marianne Fredriksson skrev romanen om Simon efter att ursprungligen ha försökt skriva en roman om en flicka, vilket inte lyckades. Fredriksson menar ändå att Simon har mycket gemensamt med henne själv. Simon och ekarna sattes upp som teaterföreställning på [[Folkteatern, Göteborg|Folkteatern]] i Göteborg 2002-04 med manus av [[Kjell Sundstedt]] och regi av [[Niklas Hjulström]]. [[Kategori:Skönlitteratur 1985]] [[Kategori:Svenska romaner]] [[en:Simon and the Oaks]]

Tillbaka till Simon och ekarna.