Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:Sigrid Undset 1927.jpg|miniatyr|Sigrid Undset 1927. Foto: [[Carl Van Vechten]]]] ==Sigrid Undsets liv och författarskap== '''Sigrid Undset''', född [[20 maj]] [[1882]] i [[Kalundborg]] i [[Danmark]], död [[10 juni]] [[1949]] i [[Lillehammer]], [[Norge|norsk]] [[författare]]; nobelpristagare i litteratur [[1928]]. Dotter till den norske arkeologen [[Ingvald Undset]] och dennes danska hustru [[Anne Charlotte Gyth]]. Undset gifte sig den sommaren [[1912]] med målaren [[Anders Castus Svarstad]]. Fadern dog när Sigrid Undset var elva år. Modern flyttade till Norge där Sigrid och hennes två systrar växte upp i Kristiania. Familjen flyttade ofta. Efter skolgång och gymnasiets handelsprogram arbetade Sigrid Undset på kontor i en tioårsperiod, från 17 till 27 års ålder. Därefter debuterade hon som författare. Sigrid Undset anses vara den norska [[nyrealism]]ens största författare. Internationellt är hon ojämförligt mycket mer känd för sina historiska romaner. Hon erhöll [[nobelpris]]et i litteratur [[1928]]. I [[oktober]] [[1924]] konverterade hon till [[katolicism]]en. Hon inträdde 1928 som [[tertiär]] i [[dominikanorden]], och var därvid knuten till dominikansystrarnas Katarina-[[konvent]] i Oslo. Hon var nazistmotståndare och bodde under [[andra världskriget]] i [[USA]]. == Unga år. Samtidsskildringar == Sigrid Undset skrev 33 böcker och ett hundratal artiklar. Hon anträdde sin författarbana [[1907]] med dagboksromanen ''Fru Marta Oulie''. Historien handlar om ett problemfylt äktenskap. [[1908]] utkom ''Den lykkelige alder'' en novellsamling som skildar olyckligt lottade och hemlösa i ett dåtida Oslo präglat av [[industrialismen]]s framväxt. Parallellt med engagerad samtidsprosa vurmade Undset också för [[medeltiden]]. Den skönlitterära skildringen av Nordens medeltidshistoria utgör den mest välbekanta sidan av Undsets författarskap - särskilt för läsekretsen utanför Norge. Handlingen i ''Fortællingen om Viga-Ljot og Vigdis'' - från [[1909]] - är förlagd till 900-talet. 1909 erhöll Undset också ett resestipendium och hon avreste, efter att ha sagt upp sig från sin kontorstjänst, till [[Rom]] via [[Tyskland]] och [[Paris]]. I Rom mötte hon sin blivande make, målaren Anders Castus Svarstad. Hon hade fortsatt skriva. En paus från den historiska genren hade [[1910]] resulterat i diktsamlingen ''Ungdom'' dock utan att hon erövrade någon större läsekrets. Genombrottet kom [[1911]] med romanen ''Jenny'', en bok som väckte ett visst uppseende genom att handlingen åtminstone tangerade frågan om kvinnans frihet och sexualitet. Svarstad och Undset ingick äktenskap den 30 juni [[1912]]. Vigseln ägde rum på det norska konsulatet i [[Antwerpen]]. Som nygifta bodde de en kort tid i [[London]]. Den följande romanen ''Vaaren'' - från 1914 - fokuserade på familjens roll som samhällets grundpelare. 1915 utkom Undset med ''Fortællinger om kong Arthur og ridderne av det runde bord''. Denna återberättelse av den klassiska [[Arthursagan]] innehöll den kanske mest kända sentensen från Undsets penna: "Ti sed og skikk forandres meget, alt som tidene lider, og menneskenes tir forandres og de tenker annerledes om mange ting. Men menneskenes hjerter forandres alldeles intet i alle dager." Det är knappast djärvt att påstå att skildringen av det oföränderliga i människans känsloliv är utgångspunkten i Undsets historiska berättande. Under [[1910-talet]] var Undset en ofta anlitad föredragshållare. [[1919]] års publikation ''Et kvindesynspunkt'' baserade Undeset på tal hon hade framfört under rubriken ''Det fjerde bud'' några år tidigare. En religiös kris drabbade Undset under senare delen av 1910-talet. Stråk av detta hade framskymtat i föredragen och i ''Splinten av troldspeilet'' från [[1917]] samt i ''De kloge jomfruer'' från [[1918]]. [[1919]] hade hon flyttat till [[Lillehammer]] tillsammans med sina tre barn. == De historiska romanerna == Undsets innerliga intresse för medeltiden hade dessförinnan tagit form i romantrilogin om [[Kristin Lavransdatter]]. Denna inleddes [[1920]] med ''Kransen'', fortsattes med ''Husfrue'' [[1921]] och slutfördes [[1922]] med ''Korset''. Handlingen i böckerna utspelas under [[1300-talet]]. Första delen ''Kransen'' som nog är Undsets mest lästa bok berättar om Kristins kärlek till Erlend, men även om Kristins förhållande till fadern, Lavrans Bjøgulfssøn. Historien om Kristin filmatiserades på [[1990-talet]]. Det var en inspelning som präglades av förseningar och överskridna budgetar. Med [[Liv Ullman]] som regissör hade filmen slutligen premiär [[1996]]. [[1924]] tillkännagav Undset sin övergång till [[katolicismen]]. Samma år skilde hon sig från Anders Castus Svarstad. Undset följde upp trilogin med ytterligare ett par romaner från medeltiden med huvudpersonen Olav Audunssøn. När Sigrid Undset tilldelades [[Nobelpriset i litteratur]] [[1928]] var det just den historiska dimensionen i hennes författarskap som [[Svenska akademien]] betonade. Det hette i motiveringen att Undset belönades för "mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv." Tilldelningen skedde inte utan strid inom akademien där några av ledamöterna röstade på ryske [[Maxim Gorkij]] och tyske [[Thomas Mann]]. Vid Nobelmiddagen på [[Grand Hotel]] hade Undset kronprins [[Gustaf Adolf]] till bordet. Undset skänkte osjälviskt stora delar av prispengarna till välgörande ändamål. Av totalt 156 000 kronor använde Undset 80 000 till att grunda en fond (Maren Charlotte Undset Svarstads legat) för familjer med barn med [[utvecklingsstörning]]. 15 000 kronor donerade hon till den norska författarföreningen. Ytterligare 60 000 kronor anslog Undset till grundandet av ett stipendum som obemedlade, katolska familjer kunde söka för bekosta barnens uppehälle vid katolska skolor. == Krigsåren == Efter de fem historiska romanerna gav sig Undset vid [[1930-talet]]s ingång på nytt i kast med den egna samtiden i romanerna ''Gymnadenia'' [[1929]], ''Den brændende busk'' [[1930]], ''Ida Elisabeth'', [[1932]], och ''Den trofaste hustru''[[ 1936]]. Två år tidigare hade Undset skildrat sin barndom i boken ''Elleve år''. Under det sena [[1930-talet]] översatte Undset isländska sagor till norska ([[riksmål]]). Vid samma tid publicerade hon artiklar samt ett par vittra arbeten, däribland ''Katholsk propaganda'', ''Norske helgener'' och ''Hellig Olav''. [[1939]] kom ''Madame Dorthea'', ytterligare en historisk roman, men denna gång med handlingen förlagd till [[1700-talet]]. Undset planerade uppföljare till ''Madame Dorthea'' men kriget kom emellan. Förhållandevis tidigt manade Sigrid Undset till motstånd mot [[nazismen]], bland annat på tyska i skriften ''Forschritt, Rasse, Religion'' från [[1935]]. I egenskap av ordförande i det norska författarförbundet drev Undset en konsekvent antinazistisk linje. [[Hitlertyskland]]s anfall mot [[Norge]] från och med [[9 april]] [[1940]] innebar att Undset tvingades sätta sig i säkerhet. Hon tvangs fly hemlandet samma år och begav sig via [[Sverige]], [[Sovjet]] och [[Japan]] till USA där hon slog sig ned i New York. Undset hade kommit till Sverige över [[Mo i Rana]] via skid- och slädfärder över fjällen. Hon anlände till [[Stockholm]]. I Sverige bevistade hon [[Verner von Heidenstam]]s jordfästning. Efter två månader i svenska huvudstaden beviljades Undset [[respass]] genom Sovjetunionen. Resan skildrar Undset i ''Return to the future'' ([[1942]], på norska ''Tilbake til fremtiden'', [[1949]]). I USA deltog hon aktivt i motståndskampen genom radiotal och stridsskrifter. == De sista åren == Sommaren [[1945]] återflyttade Sigrid Undset till Lillehammer. Hennes hälsa började svikta. En sist skrift mäktade hon med, en biografi över [[Katarina av Siena]], [[helgon]] från [[1300-talet]]s [[Italien]]. Boken gavs ut postumt, 1952. == Externa länkar == * [http://www.nb.no/baser/undset/ Sigrid Undset-bibliografi 1907-2007] *[http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1928/index.html Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1928] *[http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1928/undset-autobio.html Nobelprize.org, Sigrid Undset - Själviografi] {{STANDARDSORTERING:Undset, Sigrid}} [[Kategori:Födda 1882]] [[Kategori:Avlidna 1949]] [[Kategori:Nobelpristagare i litteratur]] [[Kategori:Norskspråkiga författare]] [[Kategori:Norska författare]] [[Kategori:Kvinnor]] [[an:Sigrid Undset]] [[ar:سيغريد أوندست]] [[bg:Сигрид Унсет]] [[br:Sigrid Undset]] [[bs:Sigrid Undset]] [[ca:Sigrid Undset]] [[cs:Sigrid Undsetová]] [[cy:Sigrid Undset]] [[da:Sigrid Undset]] [[de:Sigrid Undset]] [[el:Σίγκριντ Ούντσετ]] [[en:Sigrid Undset]] [[eo:Sigrid Undset]] [[es:Sigrid Undset]] [[et:Sigrid Undset]] [[fi:Sigrid Undset]] [[fr:Sigrid Undset]] [[gd:Sigrid Undset]] [[he:סיגריד אונדסט]] [[hi:सिग्रिड उंडसेट]] [[hr:Sigrid Undset]] [[hu:Sigrid Undset]] [[id:Sigrid Undset]] [[io:Sigrid Undset]] [[it:Sigrid Undset]] [[ja:シグリ・ウンセット]] [[ko:시그리드 운세트]] [[ku:Sigrid Undset]] [[lt:Sigrid Undset]] [[lv:Sigrida Unsete]] [[mr:सिग्रिड उंडसेट]] [[nl:Sigrid Undset]] [[nn:Sigrid Undset]] [[no:Sigrid Undset]] [[oc:Sigrid Undset]] [[pl:Sigrid Undset]] [[pms:Sigrid Unset]] [[pt:Sigrid Undset]] [[ro:Sigrid Undset]] [[ru:Унсет, Сигрид]] [[sk:Sigrid Undsetová]] [[sr:Сигрид Унсет]] [[sw:Sigrid Undset]] [[tr:Sigrid Undset]] [[vi:Sigrid Undset]] [[zh:西格丽德·温塞特]] [[zh-min-nan:Sigrid Undset]]

Tillbaka till Sigrid Undset.