Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Seved [[Ribbing]]''', född [[fastlagssöndagen]] [[1552]], död [[29 juni]] [[1613]], [[riksråd]] och [[riksskattmästare]]. Sonson till [[Knut Pedersson Ribbing]]. Han tjänade redan år [[1580]] vid [[Johan III]]:s hov. [[1582]] var han en av dem som undertecknade rådets och [[adel]]s försäkran med avseende på [[stadgan om kunglig och furstlig rättighet]], och stod högt i konungens ynnest, vilket framgår bland annat av att han av honom fick flera förläningar i [[Västergötland]], där han även [[1588]] skötte [[lagman]]stjänst. [[1591]] utnämndes Ribbing till kungens [[hovmarskalk]]. I de följande inbördes striderna verkar Ribbing hållit sig neutral, i den utsträckning detta var möjligt, och fick på grund av detta förtroendet av kung [[Sigismund]] att i Västergötland mottaga allmänhetens skriftliga trohetsed. Senare ställde han sig dock på hertigens sida. Man finner hans namn under ständernas beslut i [[Söderköping]] [[1595]], i [[Arboga]] [[1597]] samt i [[Jönköping]] [[1599]], och han lär ha varit en av dem som utsågs till domare över rådsherrarna i [[Linköping]] [[1600]]. Dock har han inte skrivit under domen. [[1604]] blev han medlem av [[lagkommissionen]] och representerade i denna det konungska elementet. På sommaren samma år fick han, dock utan att ännu vara medlem av [[riksrådet]], fullmakt att vara "rickzens öffwerste rentemästare", med uppdrag att hålla god "politieordning" och tillse att med "riksens inkomst må desto upriktigere och troligare tillgå". Vid [[1605]] års [[riksdag]] i [[Stockholm]] utsågs han till bisittare i domstolen över [[Hogenskild Bielke]], men inte heller denna dom undertecknade han. Mot slutet av året mottog han i förläning åtskilliga gårdar, som förut tillhört den dömde. Vid denna tid inkallades han även i rådet. Under konungens frånvaro hösten 1605 ska Ribbing ha varit medlem av den då tillförordnade regeringen. [[1606]] var han en bland den våldsamme [[ärkebiskop]]en [[Abraham Angermannus]]' domare. [[1607]] utnämndes han till [[lagman]] i Västergötland. Vid [[Karl IX]]:s kröning [[1607]] officierade Ribbing som [[riksskattmästare]], på vilket ämbete han [[1612]], efter [[Gustav II Adolf]]s tronbestigning, fick bekräftelse. Genom Karl IX:s [[testamente]] insattes han till medlem av Gustav II Adolfs kortvariga [[förmyndarregering]]. Som riksskattmästare i de mest bekymmersamma tider måste han ofta genom förstärkningar ur egen kassa fylla vad som fattades i [[kronan]]s. Ribbing verkar ha varit en något långsam, men redbar och ärlig man, till vars juridiska kunskaper hans samtid verkar ha haft ett stort förtroende, med tanke på den mängd befattningar inom detta område han anförtroddes. Gift 1585 med Anna Gyllenstierna. '''Barn''' #Eric Ribbing. Född 1585. Död 1611 i Kalmar. #Anna Ribbing. Kammarjungfru hos drottning Kristina den äldre. Född 1586. #Sven Sevedsson Ribbing, hovråd hos hertig Johan av Östergötaland (son till [[Johan III]]). Född 1588. #[[Elisabet Ribbing]], gift hemligt med hertig [[Karl Filip av Sverige]]. #Christina Ribbing, gift med hertigens halvbror [[Karl Karlsson Gyllenhielm]]. ==Källa== {{Ugglan}} {{DEFAULTSORT:Ribbing, Seved}} [[Kategori:Personer i Sveriges historia]] [[Kategori:Riksskattmästare]] [[Kategori:Svenska riksråd]] [[Kategori:Lagmän i Västergötland]] [[Kategori:Födda 1552]] [[Kategori:Avlidna 1613]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Svenska hovmarskalkar]]

Tillbaka till Seved Svensson Ribbing.