Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Samuel Grubbe''', född [[19 februari]] [[1786]] i [[Seglora]], Älvsborgs län, död [[6 november]] [[1853]] i [[Uppsala]] var en svensk [[filosofi|filosof]], och [[politik]]er. Han var ledamot av [[Svenska Akademien]] [[1830]] - [[1853]], stol 16, och [[ecklesiastikminister]]. Son till [[major]]en Carl Cristoffer Grubbe och Ulrika Schütz. Gift [[1820]] med Margareta Johanna Grawe. Släkten [[Grubbe (släkt)|Grubbe]], som saknar känt samband med den europeiska uradliga släkten med samma namn, [[adel|adlades]] [[1645]], och vissa grenar tog namnet [[Stiernfelt]]. Ätten utdog på svärdssidan [[1906]]. Inskrevs vid [[Uppsala universitet]] [[1802]], [[magister]] och [[docent]] i [[filosofi]] [[1806]]. [[1813]] [[professor]] i [[logik]] och [[metafysik]], [[1827]] professor i [[etik]] och[[ politik]]. [[1840]]-[[1842]] t f chef för [[Ecklesiastikdepartementet]], 1840-[[1844]] konsultativt [[statsråd]]. Efter tjugofyra år i [[Vitterhetsakademien]], blev Samuel Grubbe hedersledamot därstädes 1853. Han blev invald i Svenska akademien 1830 och höll sitt [[inträdestal]] över [[Carl Gustaf af Leopold]] (1756-1829). Till [[Vetenskapsakademien]] invaldes han 1837. Grubbe kan kallas [[teism|teistisk]] [[fenomenologi|fenomenolog]] då han ser [[Gud]] som genomsyrande världen, och studerar människans därtill [[kontingent|kontingenta]] tillvaro, hennes plikter mot Gud och en god moral. Religionen ger människan en aning om [[det absoluta]] som vid sidan av den materiella världen är drivkraften i livet. Som [[pedagogik|pedagog]] och ledamot i Skolrevisionen [[1823]] förespråkade Grubbe en öppen attityd i fråga om formella antagningskrav till studier, och var överhuvudtaget känd för sin uppfattning om otillräckligheten i vad människor kan stadga, men också för att otidsenligt och [[konservatism|konservativt]] åtskilja olika människors behov av reell och ideell bildning med avseende på vilken uppgift hon har i livet. Själv publicerade Samuel Grubbe endast ett fåtal kortare texter. Efter hans död lät [[Axel Nyblæus]] 1876-1884 ge ut ''Filosofiska skrifter i urval'', 1912 lät [[Natanael Fransén]] komplettera detta i en ny utgåva med anteckningar från hans föreläsningar. En biografi från [[Vetenskapsakademien]] publicerades 1855. {{start box}} {{succession box | titel=[[Svenska Akademien]],<br>[[Lista över Svenska Akademiens ledamöter#Stol 16|Stol nr 16]] | företrädare= [[Carl Gustaf af Leopold]] | år = 1830-1853 | efterträdare= [[Israel Hwasser]]}} {{succession box | företrädare = [[Josef Otto Höijer]]| titel = [[Lista över rektorer för Uppsala universitet|Uppsala universitets rektor]] | år = Ht 1828 | efterträdare = [[Nils Jacob Sillén]]}} {{succession box | företrädare = [[Johan Bredman]]| titel = [[Lista över rektorer för Uppsala universitet|Uppsala universitets rektor]] | år = Vt 1836 | efterträdare = [[Erik Gustaf Geijer]]}} {{succession box | företrädare = [[Albrecht Elof Ihre]] | titel = [[Lista över Sveriges utbildningsministrar|Sveriges ecklesiastikminister]] | år = 1840-1842 | efterträdare = [[Christopher Isac Heurlin]] }} {{end box}} {{DEFAULTSORT:Grubbe, Samuel}} [[Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien]] [[Kategori:Svenska filosofer]] [[Kategori:Svenska lärde]] [[Kategori:Svenska pedagoger]] [[Kategori:Sveriges konsultativa statsråd]] [[Kategori:Födda 1786]] [[Kategori:Avlidna 1853]] [[Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet]] [[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]] [[Kategori:LVA]] [[Kategori:Män]]

Tillbaka till Samuel Grubbe.