Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{landsfakta| |namn=Российская Федерация<br>Rossijskaja Federatsija |genitiv=Rysslands |flagga=Flag of Russia.svg |statsvapen=Coat of Arms of the Russian Federation.svg |motto=inget |karta=Russian Federation (orthographic projection).svg |världsdel=[[Europa]] och [[Asien]] |statsskick=[[republik]] |språk=[[ryska]] |a/t=t |huvudstad=[[Moskva]] |huvudstad_koordinater={{coord|55|46|N|37|40|E|display=inline|region:RU_type:city(10469000)}} |störstastad=[[Moskva]] |statschef=[[Dmitrij Medvedev]] |sct=statsöverhuvuden |sct2=president |regeringschef=[[Vladimir Putin]] |rct=premiärministrar |rct2=premiärminister |area_rank=1:a |area=17 075 200 |area_%vatten=0,5 % |folkmängd_rank=8:e |folkmängd=142 400 000 ([[1 juni]] [[2006]]) |befolkningstäthet_rank=178:a |invånare/km2=8,5 |högstapunkt=[[Elbrus]] |högstapunkt_meter=5 642 |störstasjö=[[Bajkalsjön]] |störstasjö_yta=31 500 |längstaflod=[[Lena (flod)|Lena]] |längstaflod_längd=4310 |självständighet=[[Sovjetunionens fall]] |självständighet_dekl=[[12 juni]] [[1990]] |självständighet_erk=[[26 december]] [[1991]] |demokratiindex=5,01 |bnp_rank=7:e |bnp_totalt=$2 285 214 miljoner |bnp/invånare=$16 160,520 |år=2008 |valuta=[[rysk rubel]] |valutakod=RUB |tidszon=[[UTC]] +2 till +12 |nationaldag=[[12 juni]] |nationalsång=[[Ryska federationens hymn]] ([[Gimn Rossijskoj Federatsii]]) |landskod=ru |landsnummer=7 |fotnot= }} '''Ryssland''' ([[ryska]]: Россия, ''Rossija''), egentligen '''Ryska federationen''' (Российская Федерация, ''Rossijskaja Federatsija''), är en [[federation|federal]] [[republik]] som omfattar den största delen av [[Östeuropa]] samt hela [[Asien#Norra_Asien|Nordasien]]. Landet som sträcker sig från [[Stilla havet]] i öster angränsar till [[Norge]], [[Finland]], [[Estland]], [[Lettland]], [[Vitryssland]] och [[Ukraina]], samt via exklaven [[Kaliningrad oblast]] till [[Litauen]] och [[Polen]], i väster, och [[Georgien]] och [[Azerbajdzjan]] i sydväst. I norr gränsar Ryssland till [[Norra ishavet]] och i söder till [[Kina]], [[Nordkorea]], [[Mongoliet]] och [[Kazakstan]]. Ryssland är världens till ytan största land och täcker delar av både [[Europa]] och [[Asien]]. Gränsen mellan [[världsdel]]arna går via [[Uralbergen]]. Ryssland har 142,4 miljoner invånare ([[1 juli]] [[2006]]). I huvudstaden [[Moskva]] bor cirka 10,4 miljoner människor. Ryska federationen består av sammanlagt 89 administrativa och territoriella enheter, så kallade ''federationssubjekt''. De 89 subjekten utgörs av 21 republiker, 6 territorier (''[[kraj]]''), 50 regioner (''[[oblast]]''), 9 autonoma kretsar, 1 autonom region och två federala städer.<ref>[http://www.ryssland.se/emb_s8.htm Ryska ambassaden i Sverige - Allmän information om Ryssland]</ref> Samtliga federationssubjekt är representerade med två ledamöter var i det ryska parlamentets överhus, federationsrådet (Совет Федерации, ''Sovet Federatsii''), som alltså sammanlagt har 178 ledamöter. Det påminner om sammansättningen av [[USA:s senat]] men går också tillbaka på tidigare traditioner i Ryssland då ''Högsta sovjet'' uppdelades i två kammare med olika representation från olika landsdelar. ==Historia== {{Huvudartikel|Rysslands historia}} [[Fil:St Basils Cathedral-500px.jpg|miniatyr|vänster|180px|[[Vasilijkatedralen]] är känd över hela världen och har blivit en symbol för Ryssland.]] Den [[slaver|slaviska]] statsbildning som skulle komma att utvecklas till Ryssland tillkom i [[Kiev]]området ([[Kievriket]]). Under senare [[medeltiden]] växte ett imperium med centrum i [[Moskva]]s omnejd fram, vilket under [[1500-talet]] sakta växte österut in i [[Asien]]. Under [[tsar]]styret växte Ryssland även västerut till att bli en av [[Europa]]s [[stormakt]]er ([[Tsarryssland]]). Det skedde genom ett flertal krig, bland annat mot Sverige som 1809 tvingades överlämna Finland till Ryssland. Under [[1900-talet]]s början uttrycktes missnöje mot statsmakten och folkliga krav på förändring spred sig runtom i Europa. I Ryssland ledde omfattande strejker bland arbetare i städerna och protester på landsbygden plus ett misslyckat krig (se [[Rysk-japanska kriget]]) till att [[Ryska revolutionen 1905]] bröt ut. Tsar [[Nikolaj II]] svarade med att placera ut soldater som besköt demonstranterna och flera dog. Detta besvarades med världens ditintills största generalstrejker och uppror. [[Nikolaj II]] tvingades lätta på makten och tillät nu för första gången ett parlament att dela makten med honom, [[duman]]. Det upplöstes dock efter bara något år. Efter ett par [[nyval]] och sammanträdde inte förrän efter [[februarirevolutionen 1917]]. Dessutom tillät tsaren arbetarna att sätta upp arbetarråd, så kallade [[Sovjet (råd)|sovjeter]]. [[Finland]] fick samtidigt allmän rösträtt för kvinnor och män till en nyinrättad [[enkammarriksdag]], men efter [[1909]] tog förryskningspolitiken fart där och den finska [[lantdagen]] fick inte sammanträda förrän år [[1917]]. Den revolutionära stämningen i Ryssland fortsatte och bristen på mat kulminerade i [[februarirevolutionen 1917]] mot tsarväldet. Tsaren försökte återigen återupprätta kontrollen över landet och soldater sändes ut för att skingra massorna, det slutade dock med att soldaterna sköt sina officerare och ställde sig på demonstranternas sida. Tsaren hade nu inget annat val än att abdikera. En provisorisk regering under [[Aleksandr Kerenskij]] installerades. [[Bolsjevikerna]] var emellertid de som hade störst inflytande i arbetarråden. Rysslands förluster och nederlag i det pågående [[första världskriget]] gjorde att den stora opinionen vände sig mot den provisoriska regeringen som valt att fortsätta kriget. Man krävde nu mer makt åt sovjeterna, och [[bolsjevikerna]] var med bland annat de mer ledande [[Lenin]] och [[Zinovjev]] de som hade den egentliga makten i huvudstaden [[Petrograd]] (nuvarande Sankt Petersburg). De fick allt större stöd, och även inom majoritetspartiet, "Socialistrevolutionärerna", som var Kerenskijs parti, valde medlemmar att gå över till bolsjevikerna som utlovade förändring. I [[oktoberrevolutionen]] den [[6 november]] tog bolsjevikerna makten i [[Petrograd]] och kunde upprätta regering efter en i det närmaste oblodig revolution. [[Ryska SFSR]] bildades, och efter [[freden i Brest-Litovsk]] drog sig Ryssland ur kriget. [[Ryska inbördeskriget]] [[1918]]–[[1922]] utkämpades mellan [[röda armén]] och den vita armén som var understödd av flera länder som tidigare varit på samma sida som Ryssland i första världskriget. Efter att röda armén lyckats försvara revolutionen utropades [[Sovjetunionen]] [[1922]]. Lenin som varit ledaren för bolsjevikerna samt ordförande i [[Ryska SFSR]] efterträddes av [[Josef Stalin]] som var generalsekreterare i [[centralkommittén]] [[1922]] efter en maktkamp med [[Lev Trotskij]] och hans fraktion inom kommunistpartiet. Stalin industrialiserade Sovjetunionen och skapade en stormakt av det tidigare omoderna landet. Hans tid vid makten kom också att kännetecknas av en utbredd [[personkult]] och utrensningar av oliktänkande. [[Fil:Image-Neva55.jpg|miniatyr|300px|vänster|[[Neva]] i [[Sankt Petersburg]].]] Under [[andra världskriget]] fördes ett utplåningskrig mellan [[Tyskland]] och Sovjetunionen, sedan [[Adolf Hitler|Hitler]] beordrat [[Operation Barbarossa]] [[1941]], där flera sovjetiska städer var belägrade av tyska soldater under lång tid. I slutändan knäckte dock Sovjetunionens industri, dess stora befolkning och kalla vintrar Tyskland då den enorma fronten i öster slukade mer resurser än vad det nazityska riket kunde producera. Sovjetunionen fick dock betala dyrt för sin seger med 10&nbsp;700&nbsp;000 döda soldater, 11&nbsp;400&nbsp;000 döda civila<ref>Vadim Erlikman. ''Poteri narodonaseleniia v XX veke : spravochnik''. Moskwa 2004. ISBN 5-93165-107-1</ref><ref>G. I. Krivosheev. ''Soviet Casualties and Combat Losses''. Greenhill 1997 ISBN 1-85367-280-7</ref> och ett sönderbombat och plundrat land. Försvarskriget och motoffensiven från Sovjetunionens sida brukar benämnas [[Det stora fosterländska kriget]] och segern firas varje år den [[9 maj]], det datum då tyskarna kapitulerade. Andra världskriget följdes snabbt av en konflikt med främst [[USA]], vilken kom att kallas det [[kalla kriget]]. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå samt genom att de båda blocken gav stöd till varsin part i en konflikt inom eller mellan andra länder (till exempel [[Koreakriget]] 1953). Det kalla kriget märktes även inom vapenutvecklingen: såväl USA som Sovjetunionen hade några år efter andra världskriget utvecklat både [[atombomben]] och [[vätebomben]]. Senare under 1970-talet talades det också mycket om den så kallade [[neutronbomb]]en. Sovjetunionen hade en gynnsam position utrikes som motståndare till "Nordamerikansk imperialism" vilket ledde till att Sovjetunionen hade stort stöd hos befolkningen i den kolonialiserade världen i [[Afrika]], [[Latinamerika]], [[Asien]] och [[Mellanöstern]]. Sovjetunionen hade framgångar i början av kalla kriget då man skickade upp den [[sputnik|första satelliten]] och senare den [[Jurij Gagarin|första människan]] i omloppsbana runt jorden. Sovjetunionen genomförde också den första obemannade landningen på månen och är ensamma om att ha skickat upp en helt automatiserad obemannad rymdfärja, [[Buran]], för att sedan landa den igen (1988). Det kan nämnas att rymdfärjan aldrig hade någon bemannad besättning, då anslagen drogs in för projektet efter Sovjetunionens kollaps. Under senare delen av [[1980-talet]] började ledaren för det kommunistiska partiet, [[Michail Gorbatjov]], reformera landets ekonomi, och han tog små steg mot att skapa en [[demokrati]] med en västeuropeisk stat som mall. Slagorden för hans kampanj blev [[glasnost]] (ryska för 'öppenhet') och [[perestrojka]] (ryska för 'ombyggnad'). Försöken skapade dock katastrofala socio-ekonomiska förhållanden i Östeuropa, vilket kulminerade med [[Sovjetunionens kollaps]] efter en misslyckad militärkupp [[1991]]. Ryssland förklarade sig vara en självständig stat [[24 augusti]] 1991 och Sovjetunionen upplöstes officiellt [[26 december]] samma år. [[Boris Jeltsin]] var landets president fram till 31 december 1999, då han efterträddes av [[Vladimir Putin]]. Ryssland har sedan kommunismens kollaps, som den största forna Sovjetdelstaten, försökt ta upp Sovjetunionens roll som [[supermakt]], vilket har hindrats av landets svåra ekonomiska, sociala och militära problem. Åren 1994 till 1996 och från 1999 har Ryssland fört två [[Tjetjenienkriget|interna krig i Tjetjenien]]. Efter att ha genomgått en kraftig nedgång under 1990-talet, vilken kulminerade 1998, har den ryska ekonomin återhämtat sig, delvis på grund av de stigande oljepriserna. President Putins politik har kritiserats för att underminera demokratin och kringskära mediernas frihet, främst från internationellt håll. Hans popularitet, demonstrationer till trots, fortsätter dock att vara den högsta för någon politiker i Ryssland. ==Geografi== {{Huvudartikel|Rysslands geografi}} [[Fil:Russia 87.74494E 66.20034N.jpg|miniatyr|350px|Satellitbild över Ryssland.]] [[Fil:Olchon1.jpg|miniatyr|höger|250px|[[Bajkalsjön]] i södra [[Sibirien]] är världens djupaste sjö.]] Ryssland, som med sin yta på 17&nbsp;075&nbsp;200 km² är världens största land, sträcker sig över så gott som hela den norra delen av den [[Eurasien|eurasiska superkontinenten]], från [[Östersjön]] i väster till [[Berings sund]] i öster, och ligger således både i [[Europa]] och [[Asien]] (gränsen mellan [[världsdel]]arna går via [[Uralbergen]]). Landet består till stora delar av vidsträckta [[stäpp]]er i söder och djupa [[barrskog]]ar i norr. Från landets västligaste del till dess östligaste är det 6600 kilometer långt; det sträcker sig över 11 [[tidszon]]er. Rysslands kustlinje till världshaven är 37 000 kilometer lång, från [[Japanska havet]] ([[Stilla havet]]) i sydöst till [[Vita havet]] ([[Norra ishavet]]) i nordväst. Det finns flera bergskedjor i landet, särskilt i landets södra gränsregioner. Exempel är [[Kaukasus]] (där berget [[Elbrus]], Europas högsta topp, reser sig med sina 5 642 meter), [[Uralbergen]] och [[Altaj]]. Uralbergen, som löper i nord-sydlig riktning, tillsammans med Kaukasus, som löper i väst-östlig riktning, utgör gränsen mellan [[Europa]] och [[Asien]]. Även om stora delar av världens områden med [[arktisk]]t och [[subarktisk]]t klimat finns i Ryssland finns det också stora områden med andra klimat. Det gränsar i väster till [[Norge]], [[Finland]], [[Estland]], [[Lettland]], [[Vitryssland]] och [[Ukraina]] samt, via exklaven [[Kaliningrad]], till [[Litauen]] och [[Polen]], i sydväst till [[Georgien]] och [[Azerbajdzjan]], och i söder till [[Kina]], [[Nordkorea]], [[Mongoliet]] och [[Kazakstan]]. I öster avgränsas det av kusten till Stilla havet och i norr av den till [[Norra ishavet]]. Europeiska Ryssland, som sträcker sig från västgränsen till [[Uralbergen]], är ett enormt lågland, genomkorsat av floderna [[Volga]], [[Don]] och [[Dnepr]]; detta är landets rikaste region. [[Kaukasus]]regionen i södra europeiska Ryssland är ett enormt stäppområde som sträcker sig norr om bergskedjan [[Stora Kaukasus]] mellan [[Svarta havet]] och [[Kaspiska havet]]. Uralbergen sträcker sig från norr till söder och rymmer viktiga mineral- och oljetillgångar. [[Sibirien]] sträcker sig från Uralbergen till [[Stilla havet|stillahavskusten]]. Detta enorma område är rikt på naturresurser, men är glest befolkat på grund av de stränga klimatförhållandena. Den del av [[Centralasien]] som ligger i Ryssland består av öken, stäpp och berg; delar av detta område ligger under havets nivå. ==Demografi== {{Huvudartikel|Rysslands demografi}} [[Fil:Russia-demography.png|miniatyr|300px|Den demografiska utvecklingen i Ryssland 1992-2003.]] Ryssland är ett förhållandevis glesbefolkat land på grund av sin enorma storlek; befolkningen är dock tätare i de västra [[europa|europeiska]] delarna, runt [[Uralbergen]] och i de sydöstra delarna vid [[Stilla havet]]: Enligt en folkräkning 2002 hade Ryssland 145,2 miljoner invånare, varav 106 miljoner i de europeiska delarna och 39 miljoner i de asiatiska delarna. Enligt uppskattning från år 2006 har landet omkring 142&nbsp;400&nbsp;000 invånare. Rysslands befolkning har på senare år minskat drastiskt till följd av ökade dödstal i relation till de minskande födelsetalen. Ryssland har 11 städer med över 1 miljon innevånare, och ytterligare 24 städer med över en halv miljon innevånare. Se mer under [[Lista över städer i Ryssland|Rysslands städer]]. I landet lever många etniska grupper, majoriteten räknas dock som ryssar. Enligt 2002 års folkräkning var 79,83&nbsp;% [[ryssar]], 3,83&nbsp;% [[tatarer]], 2,03&nbsp;% [[ukrainare]], 1,15&nbsp;% [[basjkirer]], 1,13&nbsp;% [[tjuvasjer]], 0,94&nbsp;% [[tjetjener]], 0,78&nbsp;% [[armenier]] och återstående grupper 10,3&nbsp;% ([[vitryssar]], [[moldaver]], [[tjetjener]], [[kossacker]], [[inuiter]], [[tyskar]], [[judar]], [[koreaner]], med flera). Den [[rysk-ortodoxa kyrkan]] är landets dominerande [[kyrka]]; andra konfessioner är bland annat [[islam]], [[protestantism]], [[katolicism]], [[buddhism]] och [[judendom]]. ===Språk=== Det största språket i landet är [[ryska]]. Andra större språk (med mer än 1 miljon talare) är [[tatariska]], [[ukrainska]], [[basjkiriska]], [[tjetjenska]] och [[tjuvasjiska]]. Ryska är landets enda officiella språk, men flera delrepubliker har gjort ett i området viktigt språk till officiellt språk inom delrepubliken. Det [[kyrilliska alfabetet]] är det enda tillåtna i landet, varför de delrepubliker som använder ett andra officiellt språk måste skriva detta med kyrilliska tecken. ==Statsskick och politik== {{Huvudartikel|Politik i Ryssland}} Ryssland är enligt konstitutionen en [[semipresidentialism|semipresidentiell]] [[förbundsrepublik]]. Presidenten har stor makt och föreslår [[premiärminister]] för duman (ett formellt inslag av [[parlamentarism]], se närmare i artikeln [[semipresidentialism]]) och kan också upplösa duman och utlysa nyval. Presidenten väljs vart fjärde år direkt av folket, men kan bara sitta i två mandatperioder i följd. Det lagstiftande och representativa organet är [[Federala församlingen]] som är uppdelad i två kammare: [[Statsduma]]n med 450 ledamöter som väljs vart fjärde år, hälften väljs med ett [[proportionellt valsystem]], och andra hälften väljs genom [[majoritetsval i enmansvalkretsar]], samt Federationsrådet bestående av 178 ledamöter. Dumans viktigaste uppgift är att godkänna budgeten och stifta lagar. Statschef och president är sedan [[7 maj]] [[2008]] Dmitrij Medvedev. Vid slutet av [[Vladimir Putin]]s andra mandatperiod pågick diskussioner om en eventuell tredje mandatperiod och om på vilka sätt detta skulle kunna bli möjligt genom en ändring i grundlagen. Detta blev dock inte av, då Putin inte ställde upp för omval. I stället tackade Putin ja till sitt partis (''[[Enade Ryssland]]'') utnämning till att bli dess premiärministerkandidat.<!--Han kommenterar detta med att ''"det är ett fullt realistiskt alternativ, men att det ännu är för tidigt att spekulera om det"''.--> Putin tillträdde som premiärminister den 9 maj 2008. ==Förvaltning== ===Under presidenten=== Direkt under presidenten lyder följande federala ministerier med nedanstående underställda [[myndighet]]er samt följande centrala federala myndigheter. * Inrikesministeriet (MVD) (196 000 anställda och värnpliktiga i inrikestrupperna ** Federala migrationsmyndigheten * Katastrofministeriet (70 000 anställda och värnpliktiga i räddningstrupperna statliga brandförsvaret *Utrikesministeriet *Försvarsministeriet ** Federala myndigheten för militärtekniskt samarbete ** Federala försvarsupphandlingsmyndigheten ** Federala myndigheten för exportkontroll ** Federala myndigheten för särskild byggnadsverksamhet (byggnadstrupperna) *Justitieministeriet ** Federala fångvårdsmyndigheten ** Federala fastighetsregistermyndigheten ** Federala domstolsmyndigheten * Fältjägartjänsten (statens kurirväsende) * Federala underrättelsetjänsten (12 000 anställda) * Federala säkerhetstjänsten (269 000 anställda och värnpliktiga * Federala narkotikapolisen * [[Federala skyddstjänsten]] * Överstyrelsen för presidentens speciella program ===Under ryska federationens regering=== Under ryska federationens regering, lyder följande federala ministerier, med underlydande myndigheter samt följande centrala federala myndigheter. * Hälso- och socialministeriet * Ministeriet för kultur och massmedia * Utbildnings- och vetenskapsministeriet * Naturresursministeriet * Energiministeriet * Regionala utvecklingsministeriet * Transportministeriet * Ministeriet för informationsteknologi och kommunikationer * Finansministeriet * Handels och ekonomiministeriet * Federala näringsfrihetsmyndigheten * Federala luftfartsmyndigheten * Federala tullmyndigheten * Federala hydrometeorologiska myndigheten * Federala statistiska myndigheten * Federala finansmarknadsmyndigheten * Federala miljö-, teknik- och kärnkraftsinspektionen * Federala kärnkraftsmyndigheten * Federala rymdmyndigheten * Federala turistmyndigheten * Federala myndigheten för sport och fysisk kultur ==Ekonomi== {{Huvudartikel|Rysslands ekonomi}} [[Fil:ViewOnRussianMinistryOfForeignAffairsMuilding,Moscow,Russia,2003-05-09.jpeg|miniatyr|[[Moskva]] idag.]] [[Fil:Moscow-City 30.03.2008 08.jpg|miniatyr|Moderna nybyggnationer i [[Moskva City]], ett resultat av Rysslands snabbt växande ekonomi under 2000-talet.]] Ryssland kämpar fortfarande, över ett decennium efter [[Sovjetunionen]]s sammanbrott [[1991]], med att skapa en modern [[marknadsekonomi]]. På senare år har dock tillväxten tagit fart i landet. Efter upplösningen av Sovjetunionen krympte ekonomin i fem år, då de statliga företagen raskt privatiserades och visade sig vara allt för ineffektiva för att kunna konkurrera på en marknadsekonomisk arena. Landet började återhämta sig [[1996]], men när den asiatiska finansiella krisen fick sin kulmen i augusti det året tvingades regeringen devalvera [[rubel]]n, vilket ledde till en kraftig försämring av levnadsstandarden för den mesta befolkningen. Devalveringen hjälpte dock igång Rysslands ekonomi, och mellan [[1999]] och [[2002]] hade landet en ekonomisk tillväxt på 6 procent årligen, skapad främst av oljeinkomster. Tydliga tecken på det är [[Rysslandstornet]] och [[Federationstornet]] som kommer att tillhöra världens högsta skyskrapor. Den ekonomiska återhämtningen i kombination med Vladimir Putins starka styre av landet har höjt investerarnas förtroende för Ryssland. Ryssland förblir dock oerhört beroende av råvaruexporten, som utgör över 80 procent av landets export. Viktiga råvaror är [[petroleum]], [[naturgas]], [[metall]]er och [[timmer]]. Beroendet av råvaror gör landet oerhört känsligt för ändringar i [[dollar]]kursen (eftersom de flesta råvarubörser handlar i dollar) och svängningar i råvarupriserna. En stor del av marknaden kontrolleras av ett fåtal [[oligark]]er, som genom kontakter i [[Boris Jeltsin]]s administration skodde sig på privatiseringen av de statliga företagen, bland annat genom att köpa upp företag för struntsummor. President Vladimir Putin och hans maktgrupp, "[[siloviki]]" (mest före detta officerare i underrättelsetjänsten) har på senare år tagit ett allt starkare grepp om hela samhället, inklusive ekonomin. Det största problemet med den ryska ekonomin är att det finns väldigt få [[små och medelstora företag]]. Detta antas bero på att bankerna, som ägs av [[oligarki|oligarkerna]], är oerhört korrupta. Bankernas affärsidé verkar främst vara att understödja oligarkernas övriga företag, och det är därför i princip omöjligt att finansiera uppstarten av ett företag för gemene man. [[EU]] och [[världsbanken]] har dock dragit igång projekt för att försöka bygga upp ett mer oberoende banksystem. Putin har också tagit krafttag mot oligarkerna, bland annat arresterades Rysslands rikaste man [[Michail Chodorkovskij]] [[2003]], anklagad för att just tillförskansat sig företag vid Jeltsins privatisering på oegentliga sätt. Detta har dock också fått analytiker att tvivla på den ryska ekonomins stabilitet, då de flesta av dagens företagsledare i Ryssland antagligen gjort sig skyldiga till brott vid övergången mellan [[planekonomi]] och [[marknadsekonomi]]. Se även [[järnväg i Ryssland]]. ==Jordbruk== {| border="1" cellpadding="2" cellspacing="0" class="wikitable" |- bgcolor="#efefef" ! colspan=10 style="border-right:0px;";| Åkerarealens användning i Ryssland 2004<ref>http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2005A01_BR_00_JO01SA0601.pdf sida 232</ref> (1 000-tals hektar) |- bgcolor="#efefef" | | '''Vete''' | '''Råg''' | '''Korn''' | '''Havre''' | '''Majs''' | '''Sorghum''' | '''Ris''' | '''Potatis''' | '''Sockerbetor''' |- || '''Ryssland''' || 22 920 || 1 860 || 9 562 || 3 286 || 870 || 26 || 125 || 3 130 || 790 |- |} {| border="1" cellpadding="2" cellspacing="0" class="wikitable" |- bgcolor="#efefef" ! colspan=10 style="border-right:0px;";| Den totala skördens storlek i Ryssland 2004<ref>http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2005A01_BR_00_JO01SA0601.pdf sida 234</ref> (1 000-tals ton) |- bgcolor="#efefef" | | '''Vete''' | '''Råg''' | '''Korn''' | '''Havre''' | '''Majs''' | '''Sorghum''' | '''Ris''' | '''Potatis''' | '''Sockerbetor''' |- || '''Ryssland''' || 45 413 || 2 872 || 17 180 || 4 955 || 3 516 || 44 || 471 || 35 914 || 21 848 |- |} {| border="1" cellpadding="2" cellspacing="0" class="wikitable" |- bgcolor="#efefef" ! colspan=4 style="border-right:0px;";| Den totala köttproduktionen Ryssland 2004<ref>http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2005A01_BR_00_JO01SA0601.pdf sida 238</ref> (1 000-tals ton) |- bgcolor="#efefef" | | '''Nötkött inklusive buffelkött''' | '''Får och getkött''' | '''Griskött''' |- || '''Ryssland''' || 1 951 || 144 || 1 644 |} {| border="1" cellpadding="2" cellspacing="0" class="wikitable" |- bgcolor="#efefef" ! colspan=3 style="border-right:0px;";| Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar 2003<ref>{http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2005A01_BR_00_JO01SA0601.pdf sida 240</ref> |- bgcolor="#efefef" | | '''Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar (1 000-tals personer)''' | '''I procent av den totala förvärvsarbetande befolkningen''' |- || '''Ryssland''' || 7 571 || 9,7 |} ==Försvar== {{Huvudartikel|Rysslands militär}} ===Organisation=== Rysslands [[försvarsmakt]], "Вооружённые Силы Российской Федерации" (den ryska federationens väpnade styrkor), består av tre [[försvarsgren]]ar: markstridskrafterna, [[Ryska flottan|marinen]] och [[Ryska flygvapnet|flygvapnet]]. Det finns dessutom fyra vapengrenar. Tre av dessa, de strategiska raketstridskrafterna, de militära rymdstridskrafterna och de luftburna stridskrafterna, är självständiga och försvarsgrensliknande. Den fjärde vapengrenen, luftförsvarsstridskrafterna, är underställd flygvapnet. Liksom försvarsgrenarna och vapengrenarna är även byggnadstrupperna, järnvägstrupperna och [[NBC]]-skyddstrupperna direkt underställda försvarsministeriet. ===Värnplikt=== Ryssland har [[allmän värnplikt]] för män. I praktiken inkallas ungefär 11&nbsp;% av de värnpliktiga till [[grundutbildning]]. Grundutbildningens längd är 12 månader för [[högskole|studenter]] och 24 månader för övriga. Deserteringar är mycket vanligt förekommande på grund av misshandel, utpressning och undernäring. Den ryska [[försvarsmakten]] har i fredstid en personalstyrka om en miljon [[soldat]]er. Övergång till en yrkesarmé är under utredning, men statsbudgetens katastrofala tillstånd och den militära hierarkins motstånd gör det osannolikt att planerna kan förverkligas inom en snar framtid. ===Materiel=== Rent numerärt har Ryssland fortfarande en imponerande militär arsenal. Emellertid kan materielens, personalens och ledningssystemens kvalitet – och därmed den ryska försvarsmaktens stridsförmåga – starkt ifrågasättas efter de politiska och ekonomiska omvälvningar som ägt rum sedan [[Sovjetunionen]]s fall. * Pansarfordon 48 000 * Artilleripjäser 30 000 * Stridsflyg 7 000 * Stridsfartyg 700 Rysslands [[kärnvapen]]arsenal har kraftigt minskat efter Sovjentunionens fall, men Ryssland hade 2006 ändå över 5 000 operativa kärnstridsspetar, med ytterligare 10 000 inoperativa. År 2005 inleddes på direkt order av president Vladimir Putin en medveten modernisering av landets nukleära stridsförmåga. Enligt den redovisade försvarsbudgeten kommer Ryssland att satsa motsvarande 400 miljarder kronor på försvarsmakten 2008 och det beräknas enligt samma källa, hela 800 miljarder kronor för samma ändamål 2009. ==Kultur== [[Fil:Bolschoi-theater.jpg|miniatyr|höger|250px|[[Bolsjojteatern]] är Rysslands nationalscen för [[balett]] och [[opera]]. Den är belägen i Moskva och grundades [[1776]].]] [[Fil:St Basils Cathedral-500px.jpg|miniatyr|180px|[[Vasilijkatedralen]] är känd över hela världen och har blivit en symbol för Ryssland.]] Ryssland har ett mycket rikt [[kultur]]arv med berömd [[rysk konst|konst]], [[rysk musik|musik]], [[rysk arkitektur|arkitektur]] och [[rysk litteratur|litteratur]]. Den [[rysk-ortodoxa kyrkan|ortodoxa kyrkan]], som bidrog till att sprida den bysantinska kulturen till de [[slaver|slaviska folken]], förknippas med sina [[kyrka|kyrkor]] och [[Ikon (religion)|ikon]]er ofta med Ryssland. Bland ryska [[författare]] märks [[Lev Tolstoj]], [[Fjodor Dostojevskij]], [[Alexander Pusjkin]], [[Nikolaj Gogol]], [[Ivan Turgenev]], [[Anton Tjechov]], [[Michail Lermontov]], [[Maxim Gorkij]], [[Ivan Bunin]], [[Vladimir Nabokov]], [[Michail Bulgakov]], [[Michail Sjolochov]], [[Boris Pasternak]] och [[Alexander Solzjenitsyn]]. Se vidare [[rysk litteratur]]. Några kända ryska [[kompositör]]er är [[Pjotr Tjajkovskij]], [[Michail Glinka]], [[Aleksandr Skrjabin]], [[Alexander Borodin]], [[Modest Musorgskij]], [[Dmitrij Sjostakovitj]], [[Igor Stravinskij]], [[Sergej Prokofjev]] och [[Nikolaj Mjaskovskij]]. Se vidare [[rysk musik]]. Se även [[rysk konst]] och [[ryska köket]]. ==Forskning och akademi== Forskningen i dagens Ryssland är inte skild från forskning annorstädes och har liknande undervisning och formalia. Sedan millennieskiftet är även ryska universitet och högskolor delaktiga i den så kallade "[[Bolognaprocessen]]", vilken syftar till ökad rörlighet och transparens mellan olika länders utbildningar. Under [[Sovjet]]epoken var situationen annorlunda, då de flesta vetenskapliga institutioner var politiskt kontrollerade inom ramarna för det [[Sovjetiska kommunistpartiet]]s officiella paroller. Under Stalin deporterades många ledande forskare till [[specialbosättningar]] inom [[Gulag]]systemet, så kallade "sjarasjkor", där de – separerade från övriga samhället – utvecklade teknologier främst avsedda för militära syften. Senare gjordes stora ansträngningar i Sovjetunionen för att utveckla universitet och undervisning över hela landet och stora delar av befolkningen utbildades inom samhälleligt önskvärda områden. Tack vare dessa satsningar är Ryssland än idag ett ledande land inom främst [[naturvetenskap]]liga ämnen. Sedan 1980-talets öppenhet har det även utvecklats en bred historieskrivning där ryska forskare nu kan skriva om tidigare politiskt stängda frågor, såsom exempelvis Stalins terror. Sedan 1993 har myndigheterna under perioder öppnat delar av tidigare hemliga [[ryska arkiv]] för allmänheten. Se även artikeln om [[ryska arkiv]]. ==Administrativ indelning== ''Huvudartiklar: [[Rysslands administrativa indelning]], [[Rysslands generalguvernement]] samt [[Rysslands federationssubjekt]]'' [[Fil:Vyborg from castle.jpg|miniatyr|höger|250px|[[Viborg]] grundades [[1293]] av [[Sverige|svensken]] [[Torgils Knutsson]].]] {| |----- | valign="top" width="200" | '''[[Federalt distrikt|Federala distrikt]]''' *[[Dalnevostotjnyj]] *[[Privolzjskij]] *[[Severo-Zapadnyj]] *[[Sibirskij]] *[[Tsentralnyj]] *[[Uralskij]] *[[Juzjnyj]] '''[[Rysslands delrepubliker|Delrepubliker]]''' *[[Adygeiska republiken]] *[[Altajrepubliken]] *[[Basjkirien]] *[[Burjatien]] *[[Dagestan]] *[[Ingusjien]] *[[Kabardinien-Balkarien]] *[[Kalmuckien]] *[[Karatjajen-Tjerkessien]] *[[Karelska republiken]] *[[Komi (delrepublik)|Komi]] *[[Marij El]] *[[Mordvinien]] *[[Sacha (Jakutien)]] *[[Nordossetien]] *[[Tatarstan]] *[[Tuva]] *[[Udmurtien]] *[[Chakassien]] *[[Tjetjenien]] *[[Tjuvasjien]] '''Territorier - kraj''' *[[Altaj kraj|Altaj]] *[[Krasnodar kraj|Krasnodar]] *[[Krasnojarsk kraj|Krasnojarsk]] *[[Primorje kraj|Primorje]] *[[Stavropol kraj|Stavropol]] *[[Chabarovsk kraj|Chabarovsk]] </small> | valign="top" width="200" | '''[[Rysslands oblaster|Län - oblast]]''' *[[Amur oblast|Amur]] *[[Archangelsk oblast|Archangelsk]] *[[Astrachan oblast|Astrachan]] *[[Belgorod oblast|Belgorod]] *[[Brjansk oblast|Brjansk]] *[[Ivanovo oblast|Ivanovo]] *[[Irkutsk oblast|Irkutsk]] *[[Jaroslavl oblast|Jaroslavl]] *[[Kaliningrad oblast|Kaliningrad]] *[[Kaluga oblast|Kaluga]] *[[Kamtjatka oblast|Kamtjatka]] *[[Kemerovo oblast|Kemerovo]] *[[Kirov oblast|Kirov]] *[[Kostroma oblast|Kostroma]] *[[Kurgan oblast|Kurgan]] *[[Kursk oblast|Kursk]] *[[Leningrad oblast|Leningrad]] *[[Lipetsk oblast|Lipetsk]] *[[Magadan oblast|Magadan]] *[[Moskva oblast|Moskva]] *[[Murmansk oblast|Murmansk]] *[[Nizjnij Novgorod oblast|Nizjnij Novgorod]] *[[Novgorod oblast|Novgorod]] *[[Novosibirsk oblast|Novosibirsk]] *[[Omsk oblast|Omsk]] *[[Orenburg oblast|Orenburg]] *[[Orjol oblast|Orjol]] *[[Penza oblast|Penza]] *[[Perm oblast|Perm]] *[[Pskov oblast|Pskov]] </small> | valign="top" | *[[Rjazan oblast|Rjazan]] *[[Rostov oblast|Rostov]] *[[Sachalin oblast|Sachalin]] *[[Samara oblast|Samara]] *[[Saratov oblast|Saratov]] *[[Smolensk oblast|Smolensk]] *[[Sverdlovsk oblast|Sverdlovsk]] *[[Tambov oblast|Tambov]] *[[Tomsk oblast|Tomsk]] *[[Tiumen oblast|Tiumen]] *[[Tjeljabinsk oblast|Tjeljabinsk]] *[[Tjita oblast|Tjita]] *[[Tula oblast|Tula]] *[[Tver oblast|Tver]] *[[Uljanovsk oblast|Uljanovsk]] *[[Vladimir oblast|Vladimir]] *[[Volgograd oblast|Volgograd]] *[[Vologda oblast|Vologda]] *[[Voronezj oblast|Voronezj]] '''Federala städer''' *[[Moskva]] *[[Sankt Petersburg]] '''Autonoma län - Avtonomnaja oblast''' *[[Judiska autonoma länet]] '''Autonoma områden - Avtonomnyj okrug''' *[[Aginska Burjatien]] *[[Komi-Permjakien]] *[[Korjakien]] *[[Nentsien]] *[[Dolgano-Nentsien|Dolgano-Nentsien (Tajmyrien)]] *[[Ust-Ordynska Burjatien]] *[[Chantien-Mansien]] *[[Tjuktjien]] *[[Evenkien]] *[[Jamalo-Nentsien]] </small> |} ==Internationella rankningar== {| class="wikitable" |- ! Organisation ! Undersökning ! Rankning |- | [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]'' | [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009] | 146 av 179 |- | [[Reportrar utan gränser]] | [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008] | 141 av 173 |- | [[Transparency International]] | [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008] | 147 av 180 |- | [[United Nations Development Programme]] | [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006] | 73 av 179 |} == Referenser == <references/> ==Se även== *[[Lista över Rysslands statsöverhuvuden]] *[[Sovjetunionen]] *[[Kaliningrad]] *[[Rysk konst]] *[[Rysslands röst]] *[[Rysslands ambassad i Stockholm]] ==Externa länkar== {{commons|Россия}} {{Navigeringsmallar Ryssland}} {{coord|58|39|N|70|07|E|display=title|region:RU_type:country}} [[Kategori:Asiens länder]] [[Kategori:Europas länder]] [[Kategori:Ryssland| ]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|id}} {{Link FA|pt}} {{Link FA|vi}} {{Link FA|hr}} [[af:Rusland]] [[als:Russland]] [[am:ሩሲያ]] [[an:Rusia]] [[ang:Russland]] [[ar:روسيا]] [[arc:ܪܘܣܝܐ]] [[arz:روسيا]] [[ast:Rusia]] [[av:Россиялъул Федерация]] [[az:Rusiya Federasiyası]] [[ba:Рәсәй]] [[bar:Russland]] [[bat-smg:Rosėjė]] [[be:Расія]] [[be-x-old:Расея]] [[bg:Русия]] [[bi:Rusia]] [[bm:Risila]] [[bn:রাশিয়া]] [[bo:ཨུ་རུ་སུ།]] [[bpy:রাশিয়া]] [[br:Rusia]] [[bs:Rusija]] [[ca:Rússia]] [[ce:Россе]] [[ceb:Rusya]] [[crh:Rusiye]] [[cs:Rusko]] [[csb:Ruskô]] [[cu:Рѡсі́ꙗ]] [[cv:Раççей Патшалăхĕ]] [[cy:Ffederasiwn Rwsia]] [[da:Rusland]] [[de:Russland]] [[diq:Rusya]] [[dsb:Rusojska]] [[dv:ރޫސީވިލާތް]] [[ee:Russia]] [[el:Ρωσία]] [[eml:Rossia]] [[en:Russia]] [[eo:Rusio]] [[es:Rusia]] [[et:Venemaa]] [[eu:Errusia]] [[fa:روسیه]] [[fi:Venäjä]] [[fiu-vro:Vinnemaa]] [[fo:Russland]] [[fr:Russie]] [[frp:Russie]] [[fur:Russie]] [[fy:Ruslân]] [[ga:An Rúis]] [[gan:俄羅斯]] [[gd:An Ruis]] [[gl:Rusia - Россия]] [[gn:Rrusia]] [[got:𐍂𐌿𐍃𐌰𐌻𐌰𐌽𐌳]] [[gv:Yn Roosh]] [[hak:Ngò-lò-sṳ̂]] [[haw:Rūsia]] [[he:רוסיה]] [[hi:रुस]] [[hif:Russia]] [[hr:Rusija]] [[hsb:Ruska]] [[ht:Risi]] [[hu:Oroszország]] [[hy:Ռուսաստան]] [[ia:Russia]] [[id:Rusia]] [[ie:Russia]] [[ilo:Russia]] [[io:Rusia]] [[is:Rússland]] [[it:Russia]] [[iu:ᐅᓛᓴ/ulaasa]] [[ja:ロシア]] [[jbo:rukygu'e]] [[jv:Rusia]] [[ka:რუსეთი]] [[kg:Rusia]] [[kk:Ресей]] [[kn:ರಷ್ಯಾ]] [[ko:러시아]] [[ks:रूस]] [[ku:Rûsya]] [[kv:Рочму]] [[kw:Russi]] [[ky:Орусия]] [[la:Russia]] [[lb:Russland]] [[lg:Rwasha]] [[li:Rusland]] [[lij:Ruscia]] [[lmo:Rüssia]] [[lt:Rusija]] [[lv:Krievija]] [[mdf:Рузмастор]] [[mk:Русија]] [[ml:റഷ്യ]] [[mn:Оросын Холбооны Улс]] [[mr:रशिया]] [[ms:Rusia]] [[mt:Russja]] [[myv:Россия Мастор]] [[na:Russia]] [[nah:Rusitlālpan]] [[nds:Russland]] [[nds-nl:Ruslaand]] [[ne:रसिया]] [[new:रुस]] [[nl:Rusland]] [[nn:Russland]] [[no:Russland]] [[nov:Rusia]] [[nrm:Russie]] [[nv:Bi'éé' łichii'i' bikéyah]] [[oc:Russia]] [[os:Уæрæсе]] [[pa:ਰੂਸ]] [[pam:Russia]] [[pap:Rusia]] [[pdc:Russland]] [[pih:Rusha]] [[pl:Rosja]] [[pms:Federassion Russa]] [[pnt:Ρουσία]] [[ps:روسيه]] [[pt:Rússia]] [[qu:Rusiya]] [[rm:Russia]] [[rmy:Rusiya]] [[ro:Rusia]] [[roa-rup:Arusia]] [[ru:Россия]] [[sah:Арассыыйа]] [[sc:Russia]] [[scn:Russia]] [[sco:Roushie]] [[se:Ruošša]] [[sh:Rusija]] [[simple:Russia]] [[sk:Rusko]] [[sl:Rusija]] [[sm:Lusia]] [[so:Ruush]] [[sq:Rusia]] [[sr:Русија]] [[stq:Ruslound]] [[su:Rusia]] [[sw:Urusi]] [[szl:Rusyjo]] [[ta:ரஷ்யா]] [[te:రష్యా]] [[tg:Русия]] [[th:ประเทศรัสเซีย]] [[tk:Russiýa]] [[tl:Rusya]] [[tpi:Rasia]] [[tr:Rusya]] [[tt:Русия]] [[ty:Rūtia]] [[udm:Россия]] [[ug:رۇسىيە]] [[uk:Росія]] [[ur:روس]] [[uz:Rossiya Federatsiyasi]] [[vec:Rusia]] [[vi:Nga]] [[vo:Rusän]] [[wa:Rûsseye]] [[war:Rusya]] [[wo:Riisi]] [[wuu:俄罗斯]] [[xal:Әрәсә]] [[yi:רוסלאנד]] [[yo:Russia]] [[zh:俄罗斯]] [[zh-classical:俄羅斯]] [[zh-min-nan:Lō͘-se-a]] [[zh-yue:俄羅斯]] [[zu:IRashiya]]

Tillbaka till Ryssland.