Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Livebridge.jpg|right|320px|thumb|Den här målningen av [[Franz Roubaud]] illustrerar ett skede då 493 ryssar under två veckor drev tillbaka attacker från den 20&nbsp;000 man starka persiska armén. De gjorde en "mänsklig bro" så att två kanoner kunde transporteras över deras kroppar.]] '''Rysk-persiska kriget 1804-1813''' var ett krig mellan [[Tsarryssland|Rysslands]] och [[Persien]] om herraväldet i södra [[Kaukasien]] som ägde rum mellan åren 1804 och 1813. ==Bakgrund== I slutet av [[1700-talet]], till följd av [[Tsarryssland|Rysslands]] växande inflytande, strävade man efter att inkorporera södra Kaukasien i Ryska imperiet och påbörjade spridningen av tsarens makt i dessa trakter. I september [[1801]] förklarade tsar [[Alexander I|Alexander I av Ryssland]] (1801-1825) Östra [[Georgien]] vara anslutet till [[Tsarryssland|Imperiet]]. I november [[1803]] till januari [[1804]] invaderades [[Gjandzja]]. I maj 1804 krävde den persiske [[shah|shahen]] [[Feth-Ali]] (1797-1834), som ingick ett förbund med [[Storbritannien]], att alla ryska trupper skulle lämna södra Kaukasien. Ryssarna ignorerade detta anspråk. ==Krigets gång== I början av juni ryckte perserna, ledda av tronföljaren [[Abbas Mirza]], in i [[Jerevankhanatet]], men led nederlag mot [[Pavel Tsitsianov]]s trupper vid orten [[Gumru]], vid klostret i [[Etjmiadzin]], vid floden [[Zanga]] och vid byn [[Kalagiri]]. Därefter vände de tillbaka till bortom floden [[Araks]]. Ryssarna lyckades dock inte att inta [[Jerevan]]. I juni [[1805]] företog Abbas Mirza en offensiv mot [[Tbilisi]], men mötte ett hårt motstånd av en liten division vid floden [[Askeran]] nära bergsområdet [[Karabach]], vilket gav Tsitsianov möjligheten att samla krafter och i slutet av juli krossa perserna vid floden [[Zagam]] inte långt från Gjandzja. I november 1805 riktade Tsitsianov armén mot [[Baku]]. Den 20 februari blev han dödad under förhandlingar med den bakinske [[khan|khanen]]. Istället för Tsitsianov utsågs [[Ivan Gudovitj]] som befälhavare över kaukasiska trupper och sommaren [[1806]] tillfogade han Abbas Mirza ett svårt nederlag vid Karakapet i Karabach och intog [[Sjäki]], [[Derbent]], Baku och [[Quba]]. Det i november 1806 inledda [[Rysk-turkiska kriget 1806-1812|rysk-turkiska kriget]] tvingade de ryska befälen att sluta fred med perserna vintern 1807. I maj 1807 ingick Feth-Ali dock ett förbund med [[Frankrike]] mot Ryssland och år 1808 återupptogs striderna. Ryssarna intog Etjmiadzin och tillfogade Abbas Mirza ytterligare några nederlag. Efter att ryssarnas belägring av Jerevan misslyckades byttes Gudovitj mot [[Alexander Tormasov]] som år 1809 slog tillbaka de persiska arméernas offensiv mot Gjandzja. Persien bröt uppgörelsen med Frankrike och återupptog sitt förbund med Storbritannien, som initierade en pakt mellan Persien och [[Osmanska riket]] om samarbete och gemensamma militära operationer på den kaukasiska fronten. I september [[1810]] stoppade den ryska hären persernas anfall mot [[Achalkalaki]] och hindrade dem därigenom att förena sig med de osmanska trupperna. Efter att Osmanska riket skrivit under ett fredsavtal med Ryssland började Persien överväga att sluta fred. Nyheten om att Napoleon intog Moskva uppmuntrade det militära partiet vid shahens hov; för ett anfall mot Georgien samlades en stor armé under Abbas Mirza. [[Kotlarovskij]] gick dock över Araks 19-20 oktober, krossade den 1 november persernas styrkor som var många fler i antal än hans egna och kunde den 1 januari inta [[Länkäran]]. Shahen blev tvungen att inleda fredsförhandlingar. Den 12 oktober slöts den slutliga freden vid [[Gulistan]]. ==Konsekvenser== Ryska imperiet gick ur kriget som en uppenbar segrare. Persien fick avträda stora landsområden, större delen av södra Kaukasien; nästan hela dagens [[Azerbajdzjan|Azerbajdzjans]] och Östra [[Georgien|Georgiens]] territorium annekterades av Ryssland som dessutom fick ensamrätt att ha militär flotta på Kaspiska havet. Dock blev relationerna mellan Ryssland och Storbritannien ännu mer spända på grund av ryssarnas framgångar. [[Azerer]]na splittrades; de flesta bodde nu i södra delen av landet, som anslöts till Persien, och en mindre del bodde i den norra delen som gick enligt freden till Ryssland. Det förklarar faktumet att [[Iran]] idag har en stor minoritet av azerbajdzjaner inom sina gränser, cirka 25 procent av befolkningen. Med tecknandet av fredsavtalet löstes dock inte alla motsättningar mellan Ryssland och Persien; den sistnämnda kunde inte acceptera att de inte längre var det dominerande riket i regionen och ville ha tillbaka vad de förlorat. Ryssarna i sin tur ville gärna härska över hela Kaukasien, alltså besätta även Jerevan och [[Nachitjevan]], som fortfarande lydde under Persien. Därtill kan man säga att den muslimska befolkningen inte trivdes så gott under de nykommna ryska myndigheterna. Alla dessa omständigheter skulle efterhand leda till [[Rysk-persiska kriget 1826-1828]]. ==Externa länkar== *[http://www.answers.com/topic/russo-persian-war Russo-Persian war 1804-1813] *[http://www.krugosvet.ru/articles/120/1012029/1012029a1.htm Rysk-persiska krigen (ryska)] [[Kategori:Azerbajdzjans historia]] [[Kategori:Irans historia]] [[Kategori:Persiska krig]] [[Kategori:Ryska krig]] [[de:Russisch-Persischer Krieg (1804–1813)]] [[en:Russo-Persian War (1804–1813)]] [[fr:Guerre russo-persane (1804-1813)]] [[ka:რუსეთ-ირანის ომი (1804-1813)]] [[nl:Eerste Russisch-Perzische oorlog]] [[ru:Русско-персидская война 1804—1813]]

Tillbaka till Rysk-persiska kriget 1804-1813.