Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {| align="right" |----- | [[Bild:RosaParks-BillClinton.jpg|thumb|Rosa Parks och USA:s dåvarande president, [[Bill Clinton]], år 1996 när hon mottog ''[[Frihetsmedaljen]]''.]] |----- | [[Bild:Rosa_parks_bus.jpg|thumb|Den buss bussepisoden utspelade sig på.]] |} '''Rosa Louise Parks''', född [[4 februari]] [[1913]] i [[Tuskegee, Alabama|Tuskegee]], [[Alabama]], [[USA]], död [[24 oktober]] [[2005]] i [[Detroit, Michigan|Detroit]], [[Michigan]], USA, var en [[afro-amerikan]]sk [[Medborgarrättsrörelsen i USA 1955-1968|medborgarrättskämpe]]. Rosa Parks var utbildad sömmerska. Hon tilldelades två av USA:s finaste civila utmärkelser: [[Frihetsmedaljen]] [[1996]] och den amerikanska kongressens guldmedalj [[1999]]. Rosa Parks blev känd för att hon {{ar|politik|1955}} vägrade ge upp sin sittplats i en buss till en vit man, när busschauffören krävde att hon skulle göra det. Den dåvarande lagen föreskrev att svarta skulle lämna sin sittplats för vita. Händelsen brukar ses som starten för den moderna amerikanska medborgarrättsrörelsen. Under 1950-talet arbetade Rosa Parks som sekreterare och ungdomsrådgivare i [[NAACP]], ''National Association for the Advancement of Colored People''. == Bussepisoden == Händelsen på bussen utspelade sig i staden [[Montgomery, Alabama|Montgomery]] i delstaten [[Alabama]] den [[1 december]] [[1955]]. Ombordstigningen för de svarta var en formell procedur: först löste man biljett framme hos chauffören, sedan steg man av bussen för att återigen stiga ombord genom dörren längst bak. Sittplatserna var indelade i två sektioner: en för vita passagerare och en annan för svarta. Det fanns särskilda regler som passagerarna var tvungna att åtlyda. Svarta fick inte sätta sig intill vita, inte ens om mittgången skilde dem åt. Om ingen sittplats var ledig för vita, var de svarta skyldiga att ge upp sin plats till den vites förmån. Långt fler svarta än vita använde kollektivtransporten och det blev fort ont om platser för de svarta. Rosa Parks protest var den enskilt mest betydelsefulla, men inte den första bussprotesten. [[1953]] hade två yngre kvinnor gripits i Montgomery av samma skäl. Detta föranledde dock ingen bojkott. Däremot hade en bussbojkott genomförts [[1953]] i [[Baton Rouge]], [[Louisiana]]. == Efterspel == Rosa Parks vägran att ge upp sin plats följdes av en 381 dagar lång bojkott. I sitt utslag den 21 december [[1956]] bekräftade [[Förenta staterna]]s högsta domstol att det stred mot grundlagen att segregera användare av buss eller annat kollektivtransportmedel. ==Externa länkar== *Artikel i [[SvD]]: [http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_10857306.asp Hon tröttnade på att ge efter] {{commons|Rosa Parks}} {{DEFAULTSORT:Parks, Rosa}} [[Kategori:Aktivister]] [[Kategori:Personer i USA:s historia]] [[Kategori:Födda 1913]] [[Kategori:Avlidna 2005]] [[Kategori:Ickevåld]] [[Kategori:Kvinnor]] {{Link FA|en}} [[ar:روزا باركس]] [[be-x-old:Роза Паркс]] [[bg:Роза Паркс]] [[bs:Rosa Parks]] [[ca:Rosa Parks]] [[cs:Rosa Parksová]] [[cy:Rosa Parks]] [[da:Rosa Parks]] [[de:Rosa Parks]] [[el:Ρόζα Παρκς]] [[en:Rosa Parks]] [[eo:Rosa Parks]] [[es:Rosa Parks]] [[et:Rosa Parks]] [[eu:Rosa Parks]] [[fa:رزا پارکس]] [[fi:Rosa Parks]] [[fr:Rosa Parks]] [[ga:Rosa Parks]] [[gl:Rosa Parks]] [[he:רוזה פארקס]] [[hi:रोजा पार्क्स]] [[hr:Rosa Parks]] [[hu:Rosa Parks]] [[id:Rosa Parks]] [[io:Rosa Parks]] [[is:Rosa Parks]] [[it:Rosa Parks]] [[ja:ローザ・パークス]] [[jv:Rosa Parks]] [[ko:로자 파크스]] [[la:Rosa Parks]] [[lb:Rosa Parks]] [[li:Rosa Parks]] [[lv:Roza Pārksa]] [[mk:Роза Паркс]] [[ml:റോസ പാര്‍ക്‍സ്‌]] [[mr:रोझा पार्क्स]] [[nds:Rosa Parks]] [[nl:Rosa Parks]] [[nn:Rosa Parks]] [[no:Rosa Parks]] [[pl:Rosa Parks]] [[pt:Rosa Parks]] [[ro:Rosa Parks]] [[ru:Паркс, Роза Ли]] [[sa:रोजा पार्क्स]] [[simple:Rosa Parks]] [[sk:Rosa Parksová]] [[sl:Rosa Parks]] [[sr:Роза Паркс]] [[sw:Rosa Parks]] [[ta:றோசா பாக்ஸ்]] [[tl:Rosa Parks]] [[tr:Rosa Parks]] [[uk:Паркс Роза]] [[zh:羅莎·帕克斯]]

Tillbaka till Rosa Parks.