Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''Uppslagsordet '''Reagan''' leder hit. För andra personer med samma efternamn, se [[Reagan (efternamn)]].'' {{President/USA/död| |namn=Ronald Reagan |bildnamn=Official Portrait of President Reagan 1981.jpg |nummer=USA:s 40:e president |vicepresident=[[George H.W. Bush]] |ämbetsperiod=[[20 januari]] [[1981]] – [[20 januari]] [[1989]] |företrädare=[[Jimmy Carter]] |efterträdare=[[George H.W. Bush]] |födelsedatum=[[Måndag]]en den [[6 februari]] [[1911]] |födelseplats=[[Tampico, Illinois|Tampico]], [[Illinois]], [[USA]] |dödsdatum=[[Lördag]]en den [[5 juni]] [[2004]] |dödsplats=[[Bel Air]], [[Los Angeles]], <br>[[Kalifornien]], [[USA]] |hustru=[[Jane Wyman]] 1940–1948,<br>[[Nancy Davis]] 1952–2004 |parti=[[Republikanska partiet, USA|Republikanerna]], före ~1950 [[Demokraterna]] }} '''Ronald Wilson Reagan''', född [[6 februari]] [[1911]], död [[5 juni]] [[2004]], var [[USA]]:s [[USA:s president|president]] [[1981]]–[[1989]] och [[guvernör]] i [[Kalifornien]] [[1967]]–[[1975]]. Innan han blev politiker arbetade han som badvakt, sportkommentator, [[skådespelare]] och fackförbundsordförande. Reagan vann stort över den sittande presidenten [[Jimmy Carter]] i [[Presidentvalet i USA 1980|valet 1980]]. I och med segern fick USA en av sina mest konservativa presidenter under efterkrigstiden. 1984 [[Presidentvalet i USA 1984|blev han återvald]] i en jordskredsseger (49 av 50 delstater) över [[Demokratiska partiet|demokraten]] [[Walter Mondale]]. Ronald Reagans presidentskap är på många sätt en grundstomme för [[Republikanska partiet|republikanernas]] och de [[konservativ]]as starka ställning i [[USA]] idag. Reagan var en populär president, även om hans popularitet tidvis sviktade under det tidiga 1980-talets lågkonjunktur och i samband med [[Iran-Contras-affären]]. Idag brukar han placera sig väl i opinionsundersökningar hos det amerikanska folket över de mest populära presidenterna. Han kallas ibland ''The Great Communicator'' för sin förmåga att uttrycka känslor och idéer på ett personligt sätt. Den politik han förde mot [[Sovjetunionen]] anses av en del vara ett starkt bidragande skäl till [[kalla kriget]]s slut men hans utrikespolitik har också ibland kritiserats. Reagan anses också ha bidragit till [[kommunism]]ens fall genom att öka tempot i den militära kapprustningen till en nivå som den sovjetiska ekonomin inte klarade i längden. I synnerhet det av Reagan personligen 1983 föreslagna [[Strategic Defense Initiative|stjärnornas krig]]-projektet – början till dagens missilförsvarssystem i nuvarande [[Tjeckien]] och [[Polen]] – kan ha bidragit till att den redan ansträngda sovjetiska ekonomin drevs mot kollaps.<ref>Fokus nr: 27 31 augusti - 7 september 2007, s. 45-46</ref> Reagan avled 93 år gammal i sitt hem i [[Bel Air]] i [[Kalifornien]] 2004, efter ett decenniums kamp mot [[Alzheimers sjukdom]]. ==Uppväxt och tidig karriär== [[Fil:Ronald Reagan with family 1916-17.jpg|miniatyr|vänster|150px|Ronald (vita kläder) och hans äldre bror Neil samt föräldrarna Jack och Nelle Reagan. (ca 1916-1917)]] Ronald Reagan föddes den [[6 februari]] [[1911]] i den lilla staden [[Tampico, Illinois|Tampico]] i [[Illinois]], [[USA]]. Han var den andra sonen till John "Jack" Reagan och Nelle Wilson. Släkten Reagan härstammar från [[Irland]] och hette ursprungligen O'Reagan. Reagans ungdomsår var oroliga; fadern Jack hade alkoholproblem och familjen tvingades ofta flytta. År 1920 bosatte sig familjen permanent i [[Dixon, Illinois|Dixon]] i delstaten [[Illinois]], en stad som anses vara Reagans hemstad. Mellan 1927 och 1934 sommarjobbade Reagan som badvakt för att betala studierna vid [[Eureka College]], där han läste [[nationalekonomi]] och [[sociologi]] som huvudämnen. Han tillbringade mycket tid åt kringaktiviteter, framför allt sport, vilket kan ha bidragit till att betygen inte var lysande. När Reagan senare blev världens mäktigaste man, USA:s president, skämtade han: ''"Än i dag undrar jag vad jag kunnat bli om jag pluggat lite hårdare."'' Under skolåren fick Reagan många goda vänner, även om mycket få personer någonsin kommit honom riktigt nära. Han utvecklade också en historieberättar- och skådespelartalang, något han fick nytta av i sitt jobb som sportkommentator i radio (en gång improviserade Reagan matchspel under ett strömavbrott). ===Militär karriär=== [[Fil:Ronald Reagan in the US Army Air Force 1940s.jpg|miniatyr|höger|150px|Ronald Reagan under tjänstgöring i US Army Air Force under andra världskriget]] Ronald Reagan deltog från 1935 i distans- och deltidsutbildning inom [[United States Army|armén]] och skrevs 1937 in i [[kavalleri]]ets reserv. Senare samma år blev han [[reservofficer]] med [[fänrik]]s grad. Den [[18 april]] [[1942]], några månader efter anfallet mot [[Pearl Harbor]], kallades Reagan in för aktiv tjänstgöring under [[andra världskriget]]. På grund av hans [[närsynt]]het undantogs han från utlandstjänstgöring, kom inledningsvis att tjänstgöra som sambandsofficer vid [[hamn]]en i [[San Francisco]], men flyttades kort därefter över till PR- och filminspelningsuppgifter i [[US Army Air Forces]] (föregångaren till [[United States Air Force]]). Reagan, som redan hade några år i Hollwyood bakom sig när han kallades in, ägnade sig huvudsakligen åt inspelning av instruktionsfilmer för armén. Under resten av andra världskriget och fram till [[9 december]] [[1945]] tjänstgjorde han i Kalifornien och New York och nådde [[kapten]]s grad. ===Hollywood=== [[Fil:Ronald Reagan in Cowboy From Brooklyn trailer.jpg|miniatyr|vänster|Reagan i filmen ''Cowboy From Brooklyn'' från 1938]] 1937 var Reagan i [[Hollywood]] för att kommentera en [[baseboll]]match. Han bestämde sig då för att gå på en provspelning för en film vilket ledde till ett sjuårigt kontrakt hos [[Warner Brothers]], vilket dock avbröts av hans inkallelse 1942. Efter sin tjänstgöring under andra världskriget återvände han till Hollywood. Hans klara röst, goda fysik och lättsamma sätt gjorde honom populär hos biopubliken. Trots detta fick Reagan endast huvudroller i [[B-film]]er, men hade biroller i några storfilmer. Filmen ''Bedtime for Bonzo'' från 1951, där han spelade tillsammans med en apa, har senare används av hans motståndare för att förlöjliga honom. Han har en stjärna på [[Hollywood Walk of Fame]]. [[Fil:Ronald Reagan and General Electric Theater 1954-62.jpg|miniatyr|höger|150px|Ronald Reagan vid inspelning av ''Ronald Reagan and the General Electric Theater'']] På 1950-talet var kriget slut och Reagan började arbeta med [[TV]]. Programmet hette ''General Electric Theater'' och riktade sig till [[arbetarklassen]] och medlemmar i [[fackförbund]]. När programmet lades ner 1962 hade Reagan lärt sig mycket om arbetarklassen, vilket ledde till fenomenet "[[Reagandemokrat]]er" 1984. Reagan var även under denna tidsperiod ordförande i skådespelarfackförbundet, [[Screen Actors Guild|SAG]]. Det anses allmänt att det var under tiden i fackförbundet som hans starka antikommunism utvecklades. ===Familj=== [[Fil:Ronald Reagan and Nancy Reagan aboard a boat in California 1964.jpg|miniatyr|vänster|150px|Ronald och Nancy Reagan 1964]] Reagan gifte sig med skådespelerskan [[Jane Wyman]] den [[26 januari]] [[1940]]. De fick ett barn tillsammans, [[Maureen Reagan|Maureen]], och adopterade ett, [[Michael Reagan|Michael]]. Den [[26 juni]] [[1947]] fick Jane en för tidigt född dotter som avled vid födseln; de kallade henne Christine. Ronald och Jane skilde sig året därpå, 1948. Den [[4 mars]] [[1952]] gifte han om sig med en annan skådespelerska, [[Nancy Reagan|Nancy Davis]]. De fick två barn tillsammans, [[Patti Reagan|Patti]] (eg. Patricia) och [[Ron Reagan|Ron]] (eg. Ronald jr). Ronald och Nancy förblev gifta till Ronald Reagans bortgång år 2004. ==Tidig politisk karriär== Reagan var från början [[Demokratiska partiet|demokrat]] och stödde president [[Franklin D. Roosevelt]]. Han var en stark [[Antikommunism|antikommunist]] och arbetade aktivt under [[Screen Actors Guild|SAG-ordförandeskapet]] för att kommunister inte skulle få inflytande över [[Hollywood]]. Han informerade [[FBI]] om skådespelare som han ansåg var illojala. Han ansåg att [[republikanerna]]s politik var bättre för att bekämpa [[kommunism]]en och stödde republikanerna [[Dwight D. Eisenhower]] 1952 och [[Richard Nixon]] 1960. Reagan var trots detta fortfarande medlem i det [[demokratiska partiet]]. Reagan hade många politiskt kunniga, [[konservativ]]a vänner, något som ledde till långa debatter mellan dem. Reagan blev mer och mer konservativ och lämnade slutligen [[demokraterna]]. 1964 sändes det berömda Reagan-talet ''A Time for Choosing'', som var ett kampanjtal för den konservativa republikanen [[Barry Goldwater]] som ställde upp i presidentvalet. Talet flyttade fram Reagans positioner inom republikanerna och konservativa kretsar, och gjorde honom till en konservativ symbol. Som ett resultat därav bildades en opinion bland konservativa republikaner i Kalifornien för Ronald Reagan skulle ställa upp i guvernörsvalet 1966. Reagan var själv skeptisk till detta, eftersom han inte trodde sig ha någon chans att vinna. ==Guvernörstiden== {| class="toccolours" border="1" cellpadding="4" style="float: right; margin: 0 0 1em 1em; width: 30%; border-collapse: collapse; font-size: 95%; clear: right" |- | '''Nummer:''' || Kaliforniens 33:e guvernör |- | '''Ämbetsperiod:''' || [[1966]]–[[1975]] |- | '''Företrädare:''' || [[Pat Brown]] |- | '''Efterträdare:''' || [[Jerry Brown]] |- | '''Parti:''' || [[Republikanska partiet|Republikanerna]] |- | '''Vice-guvernör:''' || [[Robert Hutchinson Finch]], [[Ed Reinecke]], [[John L. Harmer]] |} Genom att samla en koalition av konservativa republikaner och högerdemokrater, lyckades Ronald Reagan vinna guvernörsvalet i Kalifornien 1966. Han återvaldes 1970. Under sin ämbetstid stoppade Reagan all nyanställning av statstjänstemän, höjde skatten i syfte att balansera budgeten och började arbeta med en ny [[välfärd]]sreform. Han motsatte sig också bygget av en [[damm]], som skulle ha tvingat [[indianer]] att flytta från sina hem. Han kampanjade för [[dödsstraff]] men benådade ändå två dödsdömda och gav ett tillfälligt uppskov till en annan. En person (Aaron Mitchell) avrättades under Reagans tid som guvernör. Vid ett tillfälle skickade Reagan 2&nbsp;200 soldater till en urartad demonstration vid [[University of California]] för att visa att han inte lät sin politik påverkas. Han förklarade: "Om det krävs ett blodbad, låt oss få det överstökat. Inga fler eftergifter." Detta var efter att Kaliforniens universitets under flera års tid skakats av upplopp, våldsamma demonstrationer och vandalisering. Reagan valde att inte ställa upp till omval år 1974. ==Presidentvalskampanjer== :''Se även: [[Presidentvalet i USA 1980]], [[Presidentvalet i USA 1984]].'' [[Fil:Ronald Reagan wearing cowboy hat at Rancho Del Cielo 1976.jpg|miniatyr|vänster|125px|Ronald Reagan i karaktäristisk [[cowboyhatt]] 1976]] Reagan sökte nomineringen som [[Republikanska partiet|republikanernas]] presidentkandidat 1968 i en hastigt ihopkastad kampanj mot [[Richard Nixon]], men drog sig tidigt ur och ställde sig bakom Nixon. Han ställde upp igen 1976 mot sittande republikanska presidenten [[Gerald Ford]], vann [[primärval]]en i ett antal stater, men besegrades med liten marginal av Ford (1.070 mot 1.187 röster). Ford förlorade sedan presidentvalet mot den demokratiske kandidaten [[Jimmy Carter]]. Den kampanjorganisation Reagan på så sätt byggt upp kom dock att vara avgörande vid republikanernas primärval 1980, då han blev sitt partis kandidat. Som vicepresidentkandidat valde han [[George H.W. Bush]], trots att Bush i primärvalskampanjen hade kritiserat Reagans ekonomiska idéer och kallat dem ''[[voodoo]] economics''. Presidentvalskampanjen kom i skuggan av Irankrisen (Irans regering höll 66 amerikaner som gisslan). Den sittande demokratiske presidenten [[Jimmy Carter]] lyckades inte lösa krisen och det kan ha varit en avgörande faktor för Reagans seger. Det har, utan närmare bevis, påståtts att Reagans kampanjchef [[William Casey]] ordnade ett avtal med de iranska myndigheterna om att inte frige gisslan förrän efter valet i november 1980, och på så sätt missgynna Carter.<ref>http://www.aiipowmia.com/other/iranhstgcrss80.html</ref> Till Carters nackdel låg också att den amerikanska ekonomin genomgick en besvärlig lågkonjunktur, där framförallt inflationen var mycket hög. Därtill fanns det en allmän känsla av desillusion gentemot den politiska sfären efter Watergateskandalen, och en känsla av otillräcklighet efter kriget i Vietnam. Ronald Reagan med sin konservativa ekonomiska politik, sin uttalade framtidsoptimism och sina traditionella värderingar verkade för väljarna vara en motpol till allt detta. Reagans siffror ökade markant efter [[tv]]-[[debatt]]erna. Den tidigare skådespelaren Reagan var mycket van att stå framför kameran, och bemötte Carter med repliker som "There you go again...". Hans kanske mest betydelsefulla kommentar var "Are you better off today than you were four years ago?". [[Fil:The Reagans waving from the limousine during the Inaugural Parade 1981.jpg|miniatyr|höger|250 px|Den nyinstallerade presidenten Ronald Reagan och ''first lady'' Nancy Reagan vinkar till publiken i samband med installationsparaden 20 januari 1981.]] Reagan vann presidentvalet med betryggande marginal, i röstandel 50,7% mot Carters 41%, och i [[elektor]]sröster 489 mot 49. Den [[20 januari]] [[1981]] kunde han därför installeras som USA:s 40:e president. I presidentvalet 1984, när Reagan ställde upp för omval, var hans demokratiske motkandidat [[Walter Mondale]], som varit vicepresident under Carter. Vid detta tillfälle var Reagan 73 år gammal, och skulle vara 77 år innan den kommande mandatperioden tog slut. När Reagans ålder då kom på tal i en TV-debatt svarade den TV-vane Reagan med den minnesvärda repliken ''Jag tänkter inte göra ålder till en fråga i den här kampanjen. Jag tänker inte, för att vinna politiska poäng, utnyttja min motståndares ungdom och bristande erfarenhet'', vilket drog ner skratt och applåder från publiken.<ref>[http://cgi.cnn.com/ALLPOLITICS/1996/debates/history/1984/ Debattreferat från 1984 års presidentvalsdebatt]</ref> Reagan vann presidentvalet 1984 med en jordskredsseger (den största någonsin i ett amerikanskt presidentval), och tog hem valet i 49 av 50 delstater, vilket innebar 525 av 538 elektorsröster. Endast i [[District of Columbia]] samt i Mondales hemstat [[Minnesota]] vann demokraternas kandidat. Att segern blev så stor är förmodligen ett resultat av fenomenet [[Reagandemokrat]]er, vilket var väljare som oftast röstat på [[Demokratiska partiet|demokraterna]] men som som röstade på [[Republikanska partiet|republikanen]] Reagan. ==Reagan som president== [[Fil:Bush reagan.jpg|miniatyr|höger|250px|President Reagan och vicepresident George H W Bush ([[1984]])]] Den [[20 januari]] [[1981]], vid rekordhöga 69 års ålder, steg Ronald Reagan in i [[Vita huset]]. Reaganadministrationen kan kort beskrivas som: * [[Konservativ]] * [[Antikommunism|Antikommunistisk]] * För [[skatt]]esänkningar * För mindre [[offentlig sektor]] (med undantag för försvarsutgifterna, som ökade kraftigt) * För större individuell frihet * Minskad byråkrati * Beredd att använda våld för att skydda [[USA]]:s intressen * Hårdare tag mot [[brottslighet]] * Statsmaktens tryck på evangikala kristna grupper lättat [[Fil:Reagan assassination attempt 4.jpg|250px|miniatyr|Kaos utanför [[Hilton]] i Washington D.C. strax efter mordförsöket]] Endast månader efter installationen, den [[30 mars]] [[1981]], utsattes Reagan för ett mordförsök av attentatsmannen [[John Hinckley]]. Kulan missade hjärtat med en knapp [[tum#Engelsk tum|tum]] och träffade i ena lungan. Strax innan operationen skulle påbörjas skämtade han med läkarna: ''"Hoppas att ni alla är republikaner."'' Den efterföljande rättegången ledde till att John Hinckley [[21 juni]] [[1982]] frikändes på grund av mental ohälsa, men är sedan dess tvångsintagen på [[rättspsykiatrisk vård]]. Domen väckte allmän bestörtning i USA, och ledde till ändrad lagstiftning i flera delstater. Den största frågan under Reagans första mandatperiod var den ekonomiska situationen efter Carteradministrationen och den pågående lågkonjunkturen. För att förbättra ekonomin sänktes de federala skatterna. Avsikten var att medborgarna och företagen skulle få mer pengar att spendera på att köpa saker och investera i nya projekt. [[Inflation]]en var också ett problem. För att lösa det hade centralbanken, Federal Reserve, och dess ordförande Volker höjt räntan redan under Carters regeringstid. Denna så kallade Volkerdesinflation fick avsedd effekt, men till priset av en tillfälligt förvärrad lågkonjunktur med stigande arbetslöshet. Detta ledde till minskad popularitet under den aktuella perioden 1981-1982. Skattesänkningarna finansierades delvis av nedskärningar i [[välfärd]]sprogrammen, vilket ledde till protester från demokraterna. Med undantag av en recession 1981-1982 var det [[högkonjunktur]] i USA under Reagans tid som president. Arbetslösheten och inflationen sjönk stadigt samtidigt som [[BNP]] växte. Under slutet av 1980-talet började dock inflationen stiga igen. Den ekonomiska bilden var i många avseenden positiv, med några undantag: Reallönerna utvecklades mindre väl för låginkomstgrupper, underskotten i handeln med omvärlden steg och [[budgetunderskott]]et tredubblats fram till 1989. Orsaken till budgetunderkottet var både skattesänkningarna och Reagans massiva expansion av försvaret. Reagan var en konservativ kristen och har ofta kritiserats för att inte engagerat sig i homosexuellas rättigheter, och framför allt inte agerat snabbt nog på [[HIV]]-[[AIDS]] epidemin. Som konservativ var han även emot aborter, med argument som "vem har rätten att ta ett liv" och "jag noterar att alla som är för aborter redan har fötts". Reagans andra mandatperiod dominerades av utrikespolitiken. När hans tid i [[Vita huset]] var över den [[20 januari]] [[1989]] var både inflationen och arbetslösheten lägre än vid hans tillträde. Samtidigt hade klyftorna mellan rika och fattiga ökat. Han efterlämnade sig det största budgetunderskottet i USA:s historia.<ref>"Ronald Reagan", [[Nationalencyklopedin]].</ref> ===Utrikespolitik=== [[Fil:Reagan and Gorbachev hold discussions.jpg|miniatyr|höger|200px|Reagan och [[Sovjetunionen]]s president [[Michail Gorbatjov]] vid ett toppmöte i [[Geneve]] 1985]] [[Fil:REAGANSCASKETS.jpg|miniatyr|höger|200px|Ronald Reagan inspekterar flaggprydda kistor med dödsoffer bombdådet mot amerikanska trupper i [[Libanon]] 1983, vilket var ett av de största utrikespolitiska bakslagen under Reagans presidentperiod.]] Reagan var en stark [[Antikommunism|antikommunist]] och kallade i början av sin presidentskap [[Sovjetunionen]] för bland annat "[[ondskans imperium]]". Efter att [[Michail Gorbatjov]] tillträtt blev Reagan mer förhandlingsvillig. Reagan och Gorbatjov utvecklade en personlig vänskap. Reagans mål var att få slut på [[kalla kriget]] genom att vinna det. Reaganadministrationen använde en strategi som kallades "fred genom styrka"<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Peace_through_strength&oldid=96195858 ''Peace through strength''], engelska Wikipedia.</ref> vilket innebar att militär styrka är nödvändigt för att få fred. En trestegsplan kallad NSDD-32 gick ut på att konfrontera Sovjetunionen inom tre områden: *'''Ekonomiskt''' - minimera Sovjetunionens tillgång till högteknologi och resurser samt försämra sovjetiska varors värde på världsmarknaden. *'''Militärt''' - expandera [[USA]]:s militär, vilket innebar en starkare förhandlingsposition och tvingade samtidigt Sovjet att också öka sina försvarsutgifter. (Reagans företrädare hade skurit ner i försvaret under 1970-talets avspänningspolitik, även om en omsvängning skedde redan under Carters sista år och särskilt efter Sovjetunionens invasion av [[Afghanistan]]). *'''Stöd''' - USA stödde flera anti-sovjetiska motståndsrörelser, bland annat [[Mujahedin]] i [[Afghanistan]] (som enligt kritiker inkluderade [[Usama bin Ladin]]) och [[Solidaritet (fackförening)|fackföreningen Solidaritet]] i Polen. Strategin att stödja antikommunistiska grupper i olika världsdelar kallades för [[Reagandoktrinen]]. [[Fil:President Reagan and Prime Minister Margaret Thatcher at Camp David 1986.jpg|miniatyr|vänster|150px|Reagan och [[Storbritannien]]s preminärminister [[Margaret Thatcher]] [[1986]]]] Sovjetunionens kommunistiska system klarade inte dessa påtryckningar, vilket, hävdar många, var en bidragande orsak till att det kollapsade. Enligt andra så berodde Sovjetunionens sammanbrott på interna problem.<ref>Bell, sidan 426-427.</ref> Ronald Reagans främsta allierade under [[kalla kriget]] var [[Storbritannien]]s [[premiärminister]] [[Margaret Thatcher]]. En annan kontroversiell grupp som fick stöd av Reaganadministrationen var [[gerilla]]rörelsen [[Contras]], som bekämpade den socialistiska regeringen i [[Nicaragua]]. 1986 fälldes USA i [[Internationella domstolen i Haag]] för brott mot internationell lag då man stödde Contras i kriget mot Nicaraguas regering och hade minerat hamnar i landet.<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nicaragua_v._United_States&oldid=112042413 ''Nicaragua v. United States''], engelska Wikipedia.</ref> Man stödde även grupper som stred mot den Vietnam-installerade [[Kambodja]]-regeringen ([[Folkrepubliken Kampuchea]]). I [[Angola]] finansierade Reaganadministrationen [[UNITA]]-gerillan och gav hemlig hjälp till [[Sydafrika]]s intervention i landet medan den socialistiska regeringen stöddes av Sovjetunionen och Kuba.<ref>Bell, sidan 381-382.</ref> I [[El Salvador]] ingrep USA för att stödja regeringen som stred mot vänstergerillan [[FMLN]].<ref>Bell, sidan 384 och 541.</ref> Den [[23 oktober]] [[1983]] utsattes amerikanska och franska fredsbevarande styrkor i [[Libanon]] för bombattentat. En militärbas för marinkårssoldater i Beirut sprängdes av en självmordsbombare och 241 amerikaner dog. Samtidigt dödades 56 fransmän i ett annat bombdåd. Organisationen [[Hizbollah]] misstänks för dåden men har förnekat inblandning.<ref>[http://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/target/etc/cron.html "Target America: Terrorist attacks on Americans, 1979-1988"], [[PBS]].</ref> Fram till 11 september 2001 ansågs det vara den största förlusten i amerikanska liv i ett terrorangrepp. Reagan sa först att trupperna skulle stanna, men i februari 1984 gav han order om ett tillbakadragande.<ref>John H. Kelly, [http://www.rand.org/pubs/conf_proceedings/CF129/CF-129.chapter6.html ''U.S. and Russian Policymaking With Respect to the Use of Force'', Chapter 6: Lebanon: 1982-1984] (1996).</ref> <ref>[http://www.pbs.org/frontlineworld/stories/lebanon/tl03.html "1983-1991: Target America"], [[PBS]].</ref> Två dagar senare, den [[25 oktober]], invaderade USA, tillsammans med flera karibiska länder, det lilla ölandet [[Grenada]] efter att en kupp hade ägt rum inom det styrande [[Marxism-leninism|marxist-leninistiska]] och Sovjetvänliga partiet. Invasionen var framgångsrik och i de följande valen kunde en USA-vänlig regering röstas fram. Invasionen fick till en början skarp kritik, men kritiken avtog sedan snabbt.<ref>"Grenadainvasionen", [[Nationalencyklopedin]].</ref> När den polska regeringen i slutet av 1981 förtryckte fackföreningen Solidaritet som styrdes av [[Lech Wałęsa]], införde Reagan ekonomiska sanktioner mot Polen och [[CIA]] stödde fackföreningen med pengar. USA var också inblandade i [[Iran-Irak-kriget]], där man stödde "den minst sämsta", det vill säga [[Irak]] och [[Saddam Hussein]], med vapen, information och civila nödvändigheter (Iraks vapen kom dock i huvudsak från andra länder). USA ansåg att den [[iran]]ska regimen utgjorde ett större hot än Irak. Reagan-administrationen involverade sig också i olaglig handel med fienden [[Iran]]. 30 västerlänningar, varav sex amerikaner, hade tagits som gisslan av Iran-stödda [[Hizbollah]] i [[Libanon]] och USA hoppades på att Iran skulle kunna övertala gisslantagarna att släppa dem. Därför började USA i hemlighet leverera vapen till Iran. Reagan nekade först till detta, vilket ledde till en skandal känd som [[Iran-contras-affären]]. Reagan förespråkade [[Strategic Defense Initiative]]-programmet (Star Wars), vilket gick ut på att bygga en rymdbas kapabel att skydda USA mot [[kärnvapen]]- och [[missil]]attacker. Om det hade lyckats skulle SDI ha rubbat [[terrorbalans]]en, vilket oroade Sovjet. Vid flera toppmöten förslog Gorbatjov att USA skulle lägga ner satsningen men Reagan vägrade. Programmet blev dock aldrig verklighet. ===Popularitet och kritik=== [[Fil:ReaganBerlinWall.jpg|miniatyr|höger|250px|Reagan ger sitt berömda tal vid [[Berlinmuren]] där han ger uppmaningen "Tear down this wall!" till Gorbatjov (1987) (''se även: [[Riv denna mur]]'')]] Ronald Reagan låg ganska högt i mätningar om hur bra han skötte sitt jobb, men populariteten sviktade i samband med en period av hög arbetslöshet i början av 1980-talet och vid Iran-Contras-affären.<ref>Gary Langer, [http://abcnews.go.com/sections/politics/DailyNews/poll%5Fclintonlegacy010117.html "Poll: Good Job by the Bad-Boy President: Clinton Legacy Shows Wide Split Along Professional, Personal Lines"], ABCNEWS.com, 17 januari 2001.</ref> <ref>Dalia Sussman, [http://abcnews.go.com/sections/politics/DailyNews/poll_reagan010806.html "Improving With Age: Reagan Approval Grows Better in Retrospect"], ABCNEWS.com, 6 augusti 2001.</ref> Bland historiker rankas han ibland ganska högt.<ref>Se engelska Wikipedias artikel ''[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Historical_rankings_of_United_States_Presidents&oldid=103425020 Historical rankings of United States Presidents]''</ref> Han kallas för "The Great Communicator" för sin förmåga att uttrycka känslor och idéer på ett personligt sätt, även under mer formella sammanhang. Skådespelar-, radio- och tv-tiden har naturligtvis bidragit till detta. Andra smeknamn inkluderar: "Teflonpresidenten" (för sin förmåga att undkomma flera skandaler), "The Gipper", "Ronnie", "Dutch" och hans kodnamn "Rawhide". Reagan är också känd för sin humor, speciellt de kvicka, korta replikerna som till exempel: Journalist: "Du har skyllt problemen på demokraterna, men har inte du en del av skulden också?" Reagan: "Jo, eftersom jag var demokrat i många år". Han var också en skicklig historieberättare.<ref>Dan Rather, [http://www.cbsnews.com/stories/2004/06/07/48hours/main621459.shtml "Ronald Reagan, Master Storyteller"], CBS News, 7 juni 2004.</ref> Reagan beskrivs av många som en mycket optimistisk man. 2005 blev Reagan framröstad till den mest framstående amerikanen genom tiderna.<ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4631421.stm "Reagan voted 'greatest American'"], biografi av BBC, 28 juni 2005.</ref> Den största kritiken mot Reagan kom efter [[Iran-contras-affären]], där han först förnekat den helt, med sedan övergått till att han inte kände till den. Många menar också att Reaganadministrationens rädsla för [[kommunism]] och stöd av [[antikommunism|antikommunister]] gick för långt, speciellt i Latinamerika. På senare år har även stödet av [[Saddam Hussein]] och [[Usama bin Ladin]]s kommunistmotstånd blivit kontroversiellt. Reagans passivitet gentemot [[apartheid]]regimen i [[Sydafrika]] fick kritik av bland andra ärkebiskopen [[Desmond Tutu]].<ref>Derrick Z. Jackson, [http://www.boston.com/news/globe/editorial_opinion/oped/articles/2004/06/09/reagans_heart_of_darkness/ "Reagan's heart of darkness"], ''[[Boston Globe]]'', 9 juni 2004.</ref> Reagan fördömde [[ANC]]:s väpnade gren [[Umkhonto we Sizwe]] och andra anti-apartheidgrupper som kommunistiska [[terrorism|terrorister]]. Även om Reagan ville se ett slut på apartheid så motsatte han sig sanktioner då det skulle "skapa ekonomiska svårigheter för just de människor i Sydafrika som sanktionerna var avsedda att hjälpa". Reaganadministrationen var också rädd att Sydafrika, med sina stora naturtillgångar och strategiska betydelse, skulle falla för kommunismen.<ref>Bell, sidan 381-382.</ref> ===Utnämningar=== ==== Kabinett ==== [[Fil:1981 US Cabinet.jpg|miniatyr|250px|Ronald Reagan med sina ministrar och personal i [[Ovala rummet]] [[4 februari]] [[1981]].]] {| cellpadding="1" cellspacing="4" style="margin:3px; border:3px solid #000000;" align="left" !bgcolor="#000000" colspan="3"| |- |align="left"|'''Post'''||align="left"|'''Namn'''||align="left"|'''Period''' |- !bgcolor="#000000" colspan="3"| |- |align="left"|[[USA:s president|President]]||align="left" |'''[[Ronald Reagan]]'''||align="left"|1981–1989 |- |align="left"|[[USA:s vicepresident|Vicepresident]]||align="left"|'''[[George H. W. Bush]]'''||align="left"|1981–1989 |- !bgcolor="#000000" colspan="3"| |- |align="left"|[[Lista över USA:s utrikesministrar|Utrikesminister]]||align="left"|'''[[Alexander M. Haig]]'''||align="left"|1981–1982 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[George P. Shultz]]'''||align="left"|1982–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s finansministrar|Finansminister]]||align="left"|'''[[Donald Regan]]'''||align="left"|1981–1985 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[James Baker|James A. Baker III]]'''||align="left"|1985–1988 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Nicholas F. Brady]]'''||align="left"|1988–1989 |- |align="left"|[[USA:s försvarsdepartement|Försvarsminister]]||align="left"|'''[[Caspar Weinberger]]'''||align="left"|1981–1987 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Frank C. Carlucci]]'''||align="left"|1987–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s justitieministrar|Justitieminister]]||align="left"|'''[[William French Smith]]'''||align="left"|1981–1985 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Edwin Meese|Edwin A. Meese III]]'''||align="left"|1985–1988 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Dick Thornburgh|Richard L. Thornburgh]]'''||align="left"|1988–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s inrikesministrar|Inrikesminister]]||align="left"|'''[[James G. Watt]]'''||align="left"|1981–1983 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[William P. Clark, Jr.]]'''||align="left"|1983–1985 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Donald P. Hodel]]'''||align="left"|1985–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s handelsministrar|Handelsminister]]||align="left"|'''[[Malcolm Baldrige]]'''||align="left"|1981–1987 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[C. William Verity, Jr.]]'''||align="left"|1987–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s arbetsmarknadsministrar|Arbetsmarknadsminister]]||align="left"|'''[[Raymond J. Donovan]]'''||align="left"|1981–1985 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[William E. Brock]]'''||align="left"|1985–1987 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Ann Dore McLaughlin]]'''||align="left"|1987–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s jordbruksministrar|Jordbruksminister]]||align="left"|'''[[John Rusling Block|John Block]]'''||align="left"|1981–1986 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Richard Edmund Lyng|Richard E. Lyng]]'''||align="left"|1986–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s hälsoministrar|Hälsominister]]||align="left"|'''[[Richard Schweiker|Richard S. Schweiker]]'''||align="left"|1981–1983 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Margaret Heckler]]'''||align="left"|1983–1985 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Otis R. Bowen]]'''||align="left"|1985–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s utbildningsministrar|Utbildningsminister]]||align="left"|'''[[Terrell Bell|Terrell H. Bell]]'''||align="left"|1981–1984 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[William J. Bennett]]'''||align="left"|1985–1988 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Lauro F. Cavazos]]'''||align="left"|1988–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s bostadsministrar|Bostadsminister]]||align="left"|'''[[Samuel Pierce|Samuel R. Pierce, Jr.]]'''||align="left"|1981–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s transportministrar|Transportminister]]||align="left"|'''[[Drew Lewis]]'''||align="left"|1981–1982 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Elizabeth Dole|Elizabeth Hanford Dole]]'''||align="left"|1983–1987 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[James H. Burnley IV]]'''||align="left"|1987–1989 |- |align="left"|[[Lista över USA:s energiministrar|Energiministrar]]||align="left"|'''[[James B. Edwards]]'''||align="left"|1981–1982 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[Donald P. Hodel]]'''||align="left"|1982–1985 |- |align="left"|&nbsp;||align="left"|'''[[John S. Herrington]]'''||align="left"|1985–1989 |} <br clear="all"> ==== Utnämningar till högsta domstolen==== Reagan utnämnde följande domare till [[USA:s högsta domstol|högsta domstolen]]: *[[Sandra Day O'Connor]] – [[1981]] *[[William Rehnquist]] – chefsdomare [[1986]] (hade utnämnts till domare [[1972]]) *[[Antonin Scalia]] – [[1986]] *[[Anthony M. Kennedy]] – [[1988]] ==Tillbakadragande och död== Efter nyvalde president [[George H. W. Bush|George H W Bush]]s installation den [[20 januari]] [[1989]] flyttade Reagan med sin fru Nancy till deras nyinköpta hus på Saint Cloud Road i [[Bel Air]] i [[Los Angeles]], [[Kalifornien]]. Villan, värd flera miljoner dollar 1989, anskaffades med hjälp av Reagans gamla vänner och finansiärer i södra Kalifornien. [[Fil:Ronald Reagan casket on caisson during funeral procession.jpg|miniatyr|höger|225px|Ronald Reagans begravningskortege.]] Den [[5 november]] [[1994]] publicerades ett handskrivet brev till nationen där han meddelade att han led av [[Alzheimers sjukdom]]. Han drog sig därefter undan från offentliga framträdanden (ett av hans sista var att närvara vid [[Richard Nixon]]s begravning i april samma år). Under hans sista levnadsår fick [[Secret Service]]-agenter ofta påminna honom om att han en gång var president.{{källa behövs}} Ronald Reagan dog av [[lunginflammation]] den [[5 juni]] [[2004]] i sitt hem i [[Bel Air]]. Han blev 93 år och 120 dagar, då ett åldersrekord bland amerikanska presidenter. Den [[12 november]] [[2006]] slogs detta rekord av [[Gerald Ford]]. Vid sin [[statsbegravning]] blev han hyllad av många, till exempel: ''"Vi har en ledstjärna som Ronald Reagan aldrig hade; vi har hans exempel" — [[Margaret Thatcher]]'' ''"Jag lärde mig mer av Ronald Reagan än av någon annan jag träffade i mitt offentliga liv" — [[George H. W. Bush]]'' År 1992 grundade President Reagan ''Ronald Reagan Freedom Award''. Denna utmärkelse ges regelbundet till en person i världen som har bidragit till frihet och som håller med president Reagans motto om att en "ensam man eller kvinna verkligen kan göra skillnad."<ref name= "Ronald Reagan Freedom Award">{{cite web | url= http://www.reaganfoundation.org/programs/cpa/awards.asp | title= The Ronald Reagan Freedom Award | publisher = The Ronald Reagan Presidential Foundation | accessdate=2007-03-23}}</ref> Den första mottagaren av utmärkelsen var den före detta sovjetiska ledaren [[Michail Gorbatjov]] och den senaste mottagaren (år 2007) var den före detta amerikanska presidenten [[George H. W. Bush]].<ref name= "Bush Receives Reagan Award">{{cite news |first = Daisy | last Nguyen |url= http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/02/07/AR2007020700141.html | title= Ex-President Bush Receives Reagan Award | work = Associated Press | accessdate=2007-03-23 |date= [[2007-02-07]] | publisher= Washington Post}}</ref> Efter att president Reagan blivit diagnostiserad med [[Alzheimers sjukdom]] tog Nancy Reagan på sig rollen att dela ut utnämningen i hennes mans ställe.<ref name= "Ronald Reagan Freedom Award"/> ==Kuriosa== *Ett felaktigt rykte menar att Reagan var påtänkt som huvudrollsinnehavare i ''[[Casablanca (film)|Casablanca]]''. I själva verket var Reagan då uttagen till armén och filmade inte.<ref>http://www.snopes.com/movies/films/reagan.asp</ref> *Till kategorin bevingade ord får räknas att Reagan vid ett tillfälle kallade dåvarande Sovjetunionen "ondskans imperium". ==Bibliografi== *Självbiografi: ''Where’s the rest of me?'' (med Richard G. Hubler). New York 1965, Duell, Sloan and Pearce. *Självbiografi: ''An American Life.'' New York 1990, Simon and Schuster (ISBN 0-671-69198-8). :Sv öv. [[Ett amerikanskt liv: Memoarer]]''. Stockholm : Norstedt, 1991 (ISBN 91-1-913172-0) *Douglas Brinkley (red.): [[The Reagan diaries.]] New York 2007, HarperCollins (ISBN 978-0-06-087600-5) *Edmund Morris: ''Dutch - A Memoir of Ronald Reagan''. New York 1999, Random House (ISBN 0-394-55508-2). *Lee Edwards: ''Reagan - a Political Biography.'' San Diego 1967 Viewpoint Books. Reviderad, uppdaterad, och utökad upplaga, Houston 1981 Nordland Pub. International. :Sv öv. ''Ronald Reagan - en politisk biografi.'' Stockholm 1981, Timbro. (ISBN 91-7566-010-5) *Lee Edwards: ''[[The Essential Ronald Reagan - a Profile in Courage, Justice, and Wisdom.]]'' Lanham 2004 Rowman & Littlefield Publishers. (ISBN 0-7425-4375-7) *Paul Kengor & Peter Schweizer (red.): ''The Reagan presidency - Assessing the Man and His Legacy. Lanham 2005, Rowman & Littlefield (ISBN 0-7425-3414-6). *Paul Kengor: ''The crusader - Ronald Reagan and the fall of communism.'' New York 2006, Regan Books (ISBN 0-06-113690-5). ==Filmografi (urval)== *[[Filmåret 1939|1939]] - ''[[Seger i mörkret]]'' *[[Filmåret 1939|1939]] - ''[[Samhällets unga rebeller]]'' *[[Filmåret 1942|1942]] - ''[[Ringar på vattnet]]'' *[[Filmåret 1940|1940]] - ''[[Knute Rockne All American]]'' *[[Filmåret 1940|1940]] - ''[[Vägen till Santa Fe]]'' *[[Filmåret 1951|1951]] - ''[[Apan August på äventyr]]'' *[[Filmåret 1954|1954]] - ''[[Tomahawkens lag]]'' *[[Filmåret 1957|1957]] - ''[[Stilla Havets vargar]]'' *[http://www.imdb.com/name/nm0001654/ Fullständig lista] ==Källor== *Engelska Wikipedias artikel [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ronald_Reagan&oldid=20460197 ''Ronald Reagan], 7 augusti 2005. *Engelska Wikipedias artikel [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ronald_Reagan&oldid=111494343 ''Ronald Reagan], 28 februari 2007. *Bell, Philip, ''Världen efter 1945'' (2003), ISBN 91-518-4058-8. ===Noter=== <references /> ==Se även== ===Externa länkar=== {{Systerlänkar}} *[http://www.whitehouse.gov/history/presidents/rr40.html Vita huset - Officiell biografi] *[http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/americas/213195.stm "Reagan's mixed White House legacy"], BBC News, 6 juni 2004. *[http://www.townhall.com/columnists/GeorgeWill/2007/02/11/reagans_conservatism Reagan's Conservatism] George Will, Townhall.com. *[http://ronaldreagan.hagbergmedia.com/video_and_audio/ Ronald Reagan: Video- och ljudklipp] *[http://www.icj-cij.org/icjwww/icases/inus/inusframe.htm International Court of Justice: Military and Paramilitary Activities In And Against Nicaragua (Nicaragua v. United States Of America)] - Internationella domstolen i Haag om domen mot USA 1986. {{USA:s presidenter}} {{Guvernörer i Kalifornien}} {{Utmärkt}} {{Link FA|zh}} {{Link FA|en}} {{STANDARDSORTERING:Reagan, Ronald}} [[Kategori:USA:s presidenter]] [[Kategori:Guvernörer i Kalifornien]] [[Kategori:Amerikanska skådespelare]] [[Kategori:Födda 1911]] [[Kategori:Avlidna 2004]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Amerikanska presidentkandidater]] [[af:Ronald Reagan]] [[am:ሮናልድ ሬገን]] [[an:Ronald Reagan]] [[ar:رونالد ريغان]] [[arz:رونالد ريجان]] [[bat-smg:Ronald Reagan]] [[be:Рональд Уілсан Рэйган]] [[bg:Роналд Рейгън]] [[bn:রনাল্ড রেগান]] [[bs:Ronald Reagan]] [[ca:Ronald Reagan]] [[ceb:Ronald Reagan]] [[co:Ronald Reagan]] [[cs:Ronald Reagan]] [[cy:Ronald Reagan]] [[da:Ronald Reagan]] [[de:Ronald Reagan]] [[el:Ρόναλντ Ρήγκαν]] [[en:Ronald Reagan]] [[eo:Ronald Reagan]] [[es:Ronald Reagan]] [[et:Ronald Reagan]] [[eu:Ronald Reagan]] [[fa:رونالد ریگان]] [[fi:Ronald Reagan]] [[fr:Ronald Reagan]] [[frp:Ronald Reagan]] [[fy:Ronald Reagan]] [[ga:Ronald W. Reagan]] [[gd:Ronald Reagan]] [[gl:Ronald Reagan]] [[gv:Ronald Reagan]] [[he:רונלד רייגן]] [[hi:रोनाल्ड रीगन]] [[hr:Ronald Reagan]] [[hu:Ronald Reagan]] [[hy:Ռոնալդ Ռեյգան]] [[id:Ronald Reagan]] [[io:Ronald Reagan]] [[is:Ronald Reagan]] [[it:Ronald Reagan]] [[ja:ロナルド・レーガン]] [[ka:რონალდ რეიგანი]] [[ko:로널드 레이건]] [[ksh:Ronald Reagan]] [[la:Ronaldus Reagan]] [[lt:Ronald Reagan]] [[lv:Ronalds Reigans]] [[mr:रोनाल्ड रेगन]] [[ms:Ronald Reagan]] [[nl:Ronald Reagan]] [[nn:Ronald Reagan]] [[no:Ronald Reagan]] [[oc:Ronald Reagan]] [[pam:Ronald Reagan]] [[pl:Ronald Reagan]] [[pt:Ronald Reagan]] [[rm:Ronald Reagan]] [[ro:Ronald Reagan]] [[ru:Рейган, Рональд Уилсон]] [[scn:Ronald Reagan]] [[sh:Ronald Reagan]] [[simple:Ronald Reagan]] [[sk:Ronald Reagan]] [[sl:Ronald Reagan]] [[sq:Ronald Reagan]] [[sr:Роналд Реган]] [[sw:Ronald Reagan]] [[ta:ரானல்ட் ரேகன்]] [[th:โรนัลด์ เรแกน]] [[tl:Ronald Reagan]] [[tr:Ronald Reagan]] [[uk:Рональд Рейган]] [[ur:رونالڈ ریگن]] [[vi:Ronald Reagan]] [[yi:ראנאלד רעיגען]] [[yo:Ronald Reagan]] [[zh:罗纳德·里根]] [[zh-min-nan:Ronald Reagan]] [[zh-yue:列根]]

Tillbaka till Ronald Reagan.