Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Sir Robert Abbot Hadfield''', född [[28 november]] [[1859]] i [[Sheffield]], död [[30 september]] [[1940]] i [[Surrey]], var en engelsk [[metallurg]]. Hadfield, som tillhörde en familj som länge haft inflytande på kvalitetsståltillverkningen i Sheffield, var direktör för Hadfield’s Steel Foundry Co. Ltd, Hecla and East Hecla Works i nämnda stad och kom att bli en banbrytare på [[specialstål]]sområdet. År 1882 påbörjade han sina försök rörande inflytandet av [[mangan]] på [[järn]] och [[stål]]. Mangan hade tidigare använts som metallurgiskt [[Redox|reduktionsmedel]], men befunnits (i halter om några procent) göra järnet sprött och oanvändbart. Hadfield upptäckte, att helt nya egenskaper uppträder, så snart manganhalten överskrider omkring 7,5 % (vid omkring 0,8 % [[kol]]). Manganstålet får då utomordentligt stor seghet, förenad med motståndskraft mot bearbetning liksom mot nötning, och blir vidare omagnetiskt. Dessa egenskaper sammanhänger med, att järnet därvid förekommer i sitt gammatillstånd. Vidare gjorde han många värdefulla rön genom att systematiskt studera järnlegeringar med [[kisel]], [[aluminium]], [[krom]], [[nickel]] och [[volfram]], ensamma eller i blandning. Många arbeten föranleddes eller försågs med undersökningsmaterial av Hadfield. I en närmast av W.F. Barrett och W. Brown utförd, tillsammans med Hadfield publicerad undersökning gjordes den viktiga upptäckten, att tillsats till mjukt järn av kisel (resp. aluminium) gör detsamma i magnetiskt hänseende ännu mjukare och samtidigt mindre väl elektricitetsledande. Denna typ av kisellegerad plåt kom i allmän användning för järnkärnor till elektriska [[transformator]]er och den totala energimängd, som härigenom kunde sparas var enorm. Hadfield publicerade många andra arbeten inom metallurgi bland annat innehållande en rationell metod för stålgjutning, bestående i särskild uppvärmning av gjutformens övre del. Det stora intresse även för metallforskningens historia, som han visade i sina skrifter, gjorde honom till en beundrare av [[Sverige]]s insatser på metallområdet. Detta resulterade i att han donerade ett forskningsstipendium till det nyinrättade Metallografiska institutet i [[Stockholm]]. Hans verksamhet vann livligt internationellt erkännande, som tog form i en mängd honom tillerkända pris och medlemskap i lärda sällskap. Han blev ledamot av [[Vetenskapsakademien]] 1912 och tilldelades 1908 [[knight]]- och 1917 [[baronet]]värdighet. Han införde redan 1891 vid sina verk den sedermera i [[England]] allmänt antagna 48-timmars arbetsveckan. Under [[första världskriget]] drev han och hans hustru ett eget större sjukhus för arméerna i norra [[Frankrike]]. Hadfields främsta gärning kan sägas ha varit den att ha lärt tekniken att praktiskt utnyttja gammajärnet. ==Källa== {{ugglan|artikel=Hadfield, Robert Abbot|url=http://runeberg.org/nfcp/0113.html}} {{DEFAULTSORT:Hadfield, Robert}} [[Kategori:Brittiska metallurger]] [[Kategori:Personer inom Storbritanniens näringsliv]] [[Kategori:LVA]] [[Kategori:Födda 1859]] [[Kategori:Avlidna 1940]] [[Kategori:Män]] [[en:Robert Hadfield]] [[fr:Robert Hadfield]]

Tillbaka till Robert Hadfield.