Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Riksståthållare''' ([[Norska|no.]] ''rigsstatholder'') var namnet på en ämbetsman, som enligt [[Eidsvollförfattningen|Norges grundlag]] av [[4 november]] [[1814]] kunde utnämnas såsom chef för den norska regeringen i [[Kristiania]]. Grundlagens §§12, 13 och 15 stadgade härom, att kungen till riksståthållare kunde utse såväl en norrman som en svensk. Riksståthållaren hade såsom regeringens chef två röster, men när kungen var närvarande, upphörde hans funktion, och han blev endast den förste av statsråden. [[Hans Henric von Essen (1755-1824)|Hans Henric von Essen]] var den förste riksståthållaren ([[1814]]-[[1816]]). Hans efterträdare var [[Carl Mörner (1755–1821)|Carl Mörner]] ([[1816]]-[[1818]]), [[Johan August Sandels]] ([[1818]]-[[1827]]) och [[Baltzar von Platen (1766-1829)|Baltzar von Platen]] ([[1827]]-[[1829]]). På grund av den ovilja, som i [[Norge]] uppblossade mot svenskars innehavande av ämbetet, lämnades det obesatt till [[1836]], då till riksståthållare utnämndes norrmannen [[Herman Wedel-Jarlsberg]] ([[1836]]-[[1840]]). Han efterträddes [[1841]] av [[Severin Løvenskiold]], som [[1856]] nedlade ämbetet. Sedan stod det ledigt. Ståthållarstriden uppstod 1859 då den tillträdande kungen, [[Karl XV]], inte kunde infria sitt löfte att avskaffa ämbetet av hänsyn till opinionen i Sverige, speciellt inom [[Riddarhuset]]. [[1859]] års [[Stortinget|storting]] antog med 100 röster mot 2 ett beslut att upphäva riksståthållarämbetet, ett beslut, som av svenska riksdagen betraktades såsom ett anfall på unionen. Efter synnerligen hetsiga debatter beslöt [[Sveriges riksdag|riksdagen]] [[1860]] att hos kungen anhålla om en revision av [[riksakt]]en och att han i sammanhang därmed ville avgöra riksståthållarskapets öde. Karl XV slet tvisten mellan [[Sverige]] och [[Norge]] så, att han vägrade sin sanktion på [[stortinget]]s beslut, men också förklarade, att revisionsfrågan skulle tills vidare uppskjutas. Striden rörde upp heta känslor i Sverige och Karl XV anklagades för att tänka mer på sin egen [[dynasti]] än på Sveriges intressen. Efter förnyat beslut av stortinget medgav [[Oscar II]] [[1873]], att riksståthållarämbetet upphävdes och [[regeringschef]]en i Norge fick titel [[statsminister]] ==Se även== *[[Svensk-norska unionen]] {{Ugglan}} [[Kategori:Svensk-norska unionen]] [[en:Governor-general of Norway]] [[no:Riksstattholder]]

Tillbaka till Riksståthållare.